Kajsa Boström - Ja, hur är det egentligen?
FEB
09

Ja, hur är det egentligen?

När jag är ledig försöker jag hålla mig på avstånd från hästar och ridning, vila hjärnan. Så idag åkte jag inte till tävlingarna i Borås, Gina Tricot Grand Prix. Tävling förresten, det känns mer som en uppvisning, endast sex deltagare i varje klass. Men grattis till vinnarna!

Nej, idag på min lediga dag körde jag istället ett morgonpass på det lokala gymmet. Precis som hästarna behöver jag bli liksidig, stark(-are) och få bra balans.

När jag som bäst höll på med utfall, infall, upp-och-ner och balansplatta kom jag att tjuvlyssna på en pt som hjälpte en knäskadad kille med ett rehabpass.

Det är så vansinnigt lätt att träna fel. Det ska vara foten här, inte där. Vinklat knäet mindre och håll det framåt. Gör färre upprepningar med mer vikt eller fler upprepningar med mindre vikt...Lite fel position vid lyft och belastning så är det positiva med träningen puts väck.

De hade ett helt papper med övningar killen skulle klara och tränaren var med hela tiden och frågade hur det kändes. De resonerade, la till och tog ifrån allteftersom. Hela tiden väldigt noga att fötter och knän skulle vara på exakt rätt ställe. Gjorde killen fel blev det slitage istället för uppbyggnad.

Det var där ledigheten tog slut och jag började fundera på hur vi gör med hästar som ska stärka sig i allmänhet eller rehab-träna. Där är det svårt att säga exakt hur hästen ska förhålla sig. Hästen vet ju knappt att den har ont, eller har haft ont...

Någon gång har jag fått lära mig att en häst som haft ont länge, varit halt och "sparat" på det onda benet, den  kan fortsätta att  röra sig ojämnt av bara farten, även när den är behandlad och frisk. Att muskelminnet skulle spela in och liksom fortsatt styra rörelsen ojämnt. Likadant skulle det vara med tandproblem, hästen vet inte att den är "åtgärdad" i munnen och det kan ta någon vecka innan smärtminnet anammat att problemet är borta.

Jag har förstått att det är en ganska utbredd "kunskap" för jag hör det ofta i samband med utredningar, behandlingar och efterföljande igångsättningar.

Det där tror inte jag på nu... För om en häst är halt och veterinären bedövar bort det onda travar den vid lyckosamt resultat rent som en klocka efter 10-15 minuter. Inte kommer det där muskelminnet ihåg att hästen skulle halta? Det finns många skrönor.

Tillbaka till stärkande träning för hästben. Vad kan vi egentligen påverka när det gäller hästens sätt att röra sig och belasta sina ben? Intressant fråga tycker jag. Jag vet hur lång tid det har tagit att få denna hästen att dämpa sin galopp och då har vi inte bett om ett ben i taget utan språnget som helhet. Och denna hästen är frisk

Så, jag tror inte att man kan stärka ett ben i taget vid ridning. Det blir som det blir, allt eller inget liksom.

taggar


liknande webbartiklar


Läst 48248 ggr





Fler inlägg

NOV
15

Inner till ytter?

Nu är jag där igen, inne i djungeln av de  märkliga uttryck eller begrepp som det finns så gott av i vår sport

"Rid från innerskänkeln till yttertygeln" eller bara "Inner till ytter!" Det finns ytterligare någon variant på uttrycket och jag undrar vad är det som ska härifrån och dit?

Alltså vad är det som ska gå diagonalt genom hästen? Är det energin eller bjudningen, denna abstrakta företeelse? Eller ska hästen på något vis skjuta på diagonalt och vad är det exakt som ryttaren ska göra?

För det kan väl inte vara så att tanken är att hästen ska gå sidvärts hela tiden? 

I min värld verkar det enklare att rida rakt in i handen, alltså en bakfot bakom varje tygel. Som jag ser det är det mer naturligt för alla inblandade samt ett någorlunda enkelt sätt att förstå ridningens mysterier.

En insida och en utsida, ovanpå sitter vi och undersidan får hästen lyfta själv. Ställ i nacken, böj eller forma hästen efter spåret och jobba hårt på att hästen ska klara att spåra. En bakfot bakom varje tygel, kontrollera steglängden och efterhand rakrikta.

Jag ska vara helt ärlig och erkänna att jag inte förstår uttycket "Rid från innerskänkel till yttertygel."

Tanken i grundridningen är att hästen ska gå med eftergift, lika stöd på tyglarna, med jämt påskjut, ställd och eventuellt  böjd i färdriktningen. Innersidan blir något kortare än den yttre sidan och det är alltid innertygeln som vänder hästen.

Varför kan man inte rida för båda skänklarna in i handen? Det blir frågan för dagen...

" Ställningen är en kontroll av att hästen går med eftergift. En korrekt ställning åstadkoms genom att ryttaren ger efter på yttertygeln, utan att släppa kontakten, lika mycket som han förkortat innertygeln. Om yttertygeln hindrar ställningen kommer hästen vrida sig i nacken. Den lägger då huvudet på sned och öronen är inte längre på samma höjd."

                                                    ur Ridhandboken 1

En häst korrekt ställd och böjd i färdriktningen.

                               // Kajsa


Läst 13630 ggr Kommentarer Kommentera

NOV
10

Hästliv

Ett gott hästliv alltså och jag tillåter mig raljera en smula...

Celebrerande Ulla H visade i veckan upp sin nya stjärna, i galopp på en vall eller var det en äng? Fantastisk ryttare, en förebild som alltid framhållit sin sunda hästhållning med ridning utomhus i ur och skur. (Hon har ett ridhus..)

Jag vet inte exakt var Ulla har sin gård men det är i Kristianstadstrakten tror jag. De måste ha en helt annan biotop där. Här i Västsverige har det inte gått att galoppera runt på någon vall särskilt många gånger i år. Senaste två månaderna önskar jag verkligen att ingen försökt för då hade det nog behövts grävmaskin för att få upp dem ur geggan.

För övrigt vet jag många anläggningar där det inte finns en enda vall eller gräsäng i närheten. Definitivt ingen där det är "Ridning tillåten". Men, har du egen icke-odlad mark som är väl dränerad eller består av sandmark så ut och galoppera!

Annars kan man göra en Peder, bygga en uteridningsbana runt träden i närmaste skog. Eller så kan du rida runt träden helt randome precis som många av oss har gjort i alla tider. Det finns en stigfinnare i oss alla, ut och följ ditt hjärtas väg i skogen. (Om du inte rider runt i granplantering eller dylikt, akta dig för ilskna skogvaktare).

Alla hästar men alldeles särskilt unghästarna mår bra av att ridas "utanför lådan" så att säga. Nu vet jag att många unghästar inte går något nämnvärt ute i naturen. Anledningen kan vara att de är vilda, det är mörk när man ska rida, det blåser, det regnar eller så finns det inget att rida ut i, förutom trafikerade vägar.

Jag mötte ett ekipage i trafiken i morse, på en allmän väg och detta väckte mina funderingar om hur vi hanterar våra djur.

På en smal och slingrig väg, så smal att man vid ev möte måste använda mötesplatser annars kör man i diket, mötte jag en fyrhjuling. Föraren hade ingen hjälm men en eller möjligen två stora lösa hundar som stod i en låda framför styret. I ena handen hade föraren också en en häst springades bredvid i trav.

Jag har min åsikt klar i vad jag tycker om detta men lämnar åt er som läser att i hemmens lugna vrå, privat fundera över vad ni tycker om detta förfarande och därmed lämnar jag ämnet.

Några av "mina" unghästar har turen att bo granne med en rundbana, nog byggd för islänningar en gång. Där är oftast fint att rida, särskilt nu på hösten. Vi var där och tränade en morgon i veckan och jag blir fortfarande lycklig av att se unghästarna när de begriper och gillar läget. 

Det är inget nytt att vi ska rida ut, rida utan stigläder eller rida på olika underlag. Ut och ha kul!

Här är Aison H e. Hector, tre år och riden i knappt två månader. En cool kille som gillar att galoppera.

                                                             /Kajsa

                                       


Läst 27238 ggr Kommentarer Kommentera

NOV
07

Som en oljad blixt.

Det är mycket sällan jag säger att något är omöjligt. Men det finns en ridövning som hängt med sen evigheter och vilken jag i princip aldrig sett någon lyckas med. Därmed håller jag den för omöjlig eller i alla fall tämligen värdelös för de flesta.

Övningen handlar om att få hästen att snabbt växla mellan korta och långa språng eller steg. Vem har inte fått instruktionen "Fem långa och fem korta!" Jag har sett den användas på många träningar, oftast i hoppning. Överlag är det vardag för många hästar att de ska bli vansinnigt snabba på hjälpen. Oavsett vem de har på ryggen eller på vilken nivå de är i utbildningsskalan ska de blixtsnabbt fara iväg för skänkeln och helst ännu snabbare komma tillbaka på en minimal förhållning. Fundera på det en stund!

Men nu menade jag inte just 5 - 5 utan nästa på svårighetsskalan, tre korta och tre långa. Det kan inte finnas många som lyckats med den så den främjar ekipagets utveckling.

Tre fram, tre tillbaka. Om man föreställer sig övningen förstår man direkt att för den normala hobbyhästen är den omöjlig. Hästen (och inte minst ryttaren) måste ju rimligen hinna både mentalt och fysiskt växla från det ena till det andra på ett vettigt sätt och då är de tre stegen redan slut. 

Det ska i princip till en välriden svårklasshäst och en skicklig ryttare för att denna övningen ska vara genomförbar och tillföra något. Men det är ofta en helt annan grupp ryttare som använder övningen.

Jag har en elev som satt och muttrade något när jag hade förklarat det där med att kontrollera hästens steglängd. Ryttaren har ganska lång erfarenhet, har tävlat hoppning relativt högt och ridit många olika hästar. Det har strulat länge i ridningen, självförtroendet är under botten och hästen är inte det smidigaste jag sett.

Den beskrevs som "tung i handen, seg i benen, oelastisk och allmänt svårmanövrerad". De egenskaperna delar den med många andra hästar, lyssna runt dig!

Denna ryttaren har sen knappt ett år ändrat på sin träning, tänker annorlunda och rider annorlunda. Vi övade som sagt på att ändra hästens steglängd och det var inte i intervallet tre-korta-tre-långa. Mer korta galoppen lite, behåll rytm och energi. Det behövdes långt mer än tre språng för att ryttaren skulle lyckas inverka på rätt sätt.

Jag hörde faktiskt vad ryttaren muttrade om men var ändå tvungen att fråga vad det gällde.

"Tre långa tre korta, tjena... Nu fattar jag varför det aldrig funkat och detta har jag slitit med på miljoner träningar. Nu begriper jag vad det är hästen ska göra. Det är ju skitsvårt... Tre-tre är typ omöjligt."  Den aha-upplevelsen har vi skrattat gott åt!

Japp, är hästen inte tillräckligt tränad och du som ryttare inte kunnig nog är denna övningen omöjlig. Men det går att välja andra alternativ för att så småningom få hästen att efterkomma hjälperna på ett korrekt sätt och sen klara övningen.

Det finns ibland ögonblickets igenkännande eller aha-upplevelse när vi tränar. Det är då vi lär oss, för det behövs insikt för att kunskapen ska fastna.

Vi är så där 500.000 ryttare och en liten del är svårklassryttare. Vi får använda olika övningar när vi tränar. Det är väldigt lätt och också meningen att inspireras av andra, ibland namnkunniga personer. Det finns massor av clinics, sociala medier, böcker och inte minst mun-till-mun-metoden som sprider budskap. Det gäller att lyssna selektivt, vad är bra för mig och min häst?

Det är ett populärt uttryck att "plocka russinen ur kakan", alltså plocka det bästa från många håll. När det gäller ridning och annan sport (eller det mesta i livet?) är det viktigare att följa en röd tråd. Att fråga sig, var är jag och vart vill jag. Hur ska jag ta mig dit och framförallt, hur ska jag på bästa sätt få med mig min häst på resan? Kan jag tillräckligt för att  på egen hand värdera och omsätta allt jag hör i rätt sammanhang?

Grunden är alltid det första när man bygger något, sen fortsätter man..

Ingen skulle väl få för sig att börja med att tapetsera våning två på huset innan man gjort färdigt en stabil grund?

                             // Kajsa


Läst 38527 ggr Kommentarer Kommentera

Till startsidan för Kajsa Boström »



Kajsa Boström

B-tränare Kajsa Boström har en orubblig filosofi – det är aldrig hästens fel när det blir problem. I bloggen "Tränar-Kajsas betraktelser" kommer vi få ta del av hennes tankar om ridsporten – ur ett annorlunda perspektiv.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Lisen Välj
Portugal-bloggen Välj
Jens Fredricson Välj
Stalldrömmar Välj
Therese Välj
Redaktionen Välj
Kajsa Boström
Veterinärstudenten Välj
Hippologbloggen Välj
Avelsbloggen Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Hästskötarbloggen Välj
Gästbloggen Välj

stäng

Kajsa bestämde sig för länge sedan att hästar skulle bli hennes liv och hon brinner fortfarande för att lära sig och sina elever mer.

Till bloggen


Kajsas senaste




Arkiv

Galleriet på Hippson Market

Populärt hos Granngården

Husbloggare

Gästblogg: Pappas "projekt" blev ganska lyckat

Gästbloggen

Ett livstecken!

Therese

Id-märkning av föl, flytta hemifrån och en fundering

Avelsbloggen

Till Husbloggarna