Kajsa Boström - Känns nästan som det är dags att känna mig kränkt, om jag nu hade haft fallenhet för det.
AUG
11

Känns nästan som det är dags att känna mig kränkt, om jag nu hade haft fallenhet för det.

Nja, nu är jag ironisk och inte kränkt för det populära ordet brukar jag aldrig använda, men faktiskt lite upprörd!

Läser en artikel i ett ridsportmagasin där den holländske hoppryttaren Albert Voorn intervjuas. Han är säkert en trevlig kille och mycket kunnig för han har bl a hoppat hem ett OS-silver. Men när jag läser raderna i ingressen: "Albert dissar markarbete, skänklelvikningar och andra dressyrrörelser är inte något för hopphästar" vet jag att mitt  korståg för god hästutbildning blivit utmanat. 

Jag läser vidare, karl´n kan ju inte mena detta, han verkar vara fast i fördomar? Jag fortsätter citera:

" - Det är bullshit att tro att hästen bygger muskler när den går med huvudet lågt och indraget. Det gör bara veterinärerna rikare. -Nästan alla drar ner hästarnas huvuden - då är det omöjligt för hästen att hålla balansen. Att tvinga ner hästens huvud anser jag vara misshandel, övervåld."

Men Herr Voorn, jag skulle önska att ingen red så men när blev detta förfarande med en häst lika med dressyr? Jag jobbar som tränare, företrädesvis med dressyrhästar och inte en enda av dem går i den formen. Det är inte dressyr eller markarbete,  det är dålig ridning och det tillför inget åt någon häst, oavsett vilket prefix du sätter före ordet arbete.

Jag tror inte att hästar vet att de är hopp eller dressyrhästar, det är hästar rakt upp och ner. Alla de hästar jag har i träning, hopp- eller dressyrhästar jobbar med lösgörande arbete vilket jag anser ger dem en god grundfysik och ändamålsenliga muskler. Hopphästarna tränar på tygeln och med eftergift sin balans och rörlighet, dressyrhästarna får lite hoppning för att bli kvicka i fötterna och styrka i andra muskelgrupper än de vanligtvis använder. Jag försöker göra goda atleter...

Hot´n´ Sweet, en svårklass-häst hoppning jag hade i träning som utvecklades mycket genom dressyrarbete. Inget huvud indraget här...

Aison H, en av "mina" dressyrhästar 4 år som får sin grundutbildning i hoppning nu.

Att säga att dressyrridning är lika med att dra ner hästens huvud är att generalisera utan eftertanke. Herr OS-medaljör får ursäkta men jag tycker uttalandet är ogenomtänkt och rent av oprofessionellt.

Jag förstår när jag läser resten av artikeln att Albert (Voorn) och jag har en del åsikter gemensamt, t ex om den allmänt vedertagna övertron på yttertygeln och att det hetsas onödigt mycket med de unga hästarna. Vi skulle säkert kunna ha en trevlig dag på jobbet med givande diskussioner om han kunde släppa sin fåniga idé om dressyr är att dra ner hästens huvud. 

                                  Träna på!  /Kajsa


Läst 99759 ggr





Fler inlägg

OKT
17

Ridlära rakt av skulle jag säga.

Carl Hester har förmågan att underhålla med klassisk Ridlära. Precis som sin "svenska" kollega Kyra Kyrklund får han med humor och glimten i ögat publiken att timmevis hålla publikens uppmärksamheten till 100% på vad han har att säga om de olika hästarna. 

Tänk er, 1420 åskådare sitter tysta och lyssnar på vad som är god ridning. De uppfattar snabbt humorn i kommentarerna till ryttarna och applåderar på rätt ställe. Inga applåder alls när det var ängsliga 4-åringar och mycket mer när en av ryttarna efter några försök lyckades göra en "Charlotte-övergång".

Själv fick Carl dånande, stående applåder när han var klar, det var det minsta vi kunde ge honom. Tack för att du kommer hit och påminner oss om det som är viktigt i bra ridning Carl!

Av respekt för det totala förbudet att fota eller filma under clinicen blev det bara denna bilden. Den gode Carl är inte så vidlyftig när han står och undervisar. Han trampar till en cirkel på några meter...

Det var på Strömsholm, liksom på de flesta dressyrclinics väldigt duktiga och meriterade ryttare som ställt upp som "guinea pigs". Heder åt dem för även om du är en bra ryttare med en fin häst krävs det mod att visa upp sina svagheter inför resten av ryttarsverige. 

En sak jag tänkte på under lördagen, eller jag tänker på det nästan varje dag, är varför det rids så himla fort här i Sverige? Ja, det rids lika fort på några fler ställen...

Carl har alla tre gångerna jag sett honom hålla clinics här sagt samma sak till i princip alla deltagande ryttare:

1. Rid inte så fort

2. Rid med lättare kontakt i handen, längre hals och nosen lite längre fram.

 Risken är att ju fortare du rider ju fortare går saker och ting åt skogen. Jag fattar inte varför man ska rida i auktionshästtrav, alltså som om man hade eld i rumpan? Om ni någon gång sett filmer från tyska hästauktioner så vet ni vad jag menar

Filmerna visar den aktuella hästen i ett klipp från varje håll där den spettar på duktigt med sin ryttare i lätt bakvikt. Swish, swish liksom. Hur många meter ökningar vs arbetstempo, samling och piaff/passage gör en dressyrhäst i sitt liv? 

Springa kan alla hästar, gå med korrekt samling med egenbalans är vansinnigt mycket svårare och vägen dit blir hopplöst lång om du jagar din häst runt i livet.

"Rid inte så fort, sträva efter bättre balans i hästen för en lättare kontakt i handen."

Så sammanfattade jag lördagen med Carl Hester. Mina förebilder och lärarei tränaryrket har lärt mig samma sak så jag fortsätter jobba som jag alltid har gjort. Det hänger inte på farten, god framåtbjudning och hög fart är inte samma sak.

Generellt verkar det vara en god idé att anamma vad Carl Hester och några med honom säger, det har ju visat sig ett otal gånger vara ett framgångsrecept. Att bli framgångsrik tränare och ryttare kan vara något att sträva efter, att bli framgångsrik med hästvänlig ridning är och har alltid varit min dröm och mitt mål.

                                Rid lugnt!  /Kajsa


Läst 1644 ggr Kommentarer Kommentera

OKT
11

Människan och myten om musslan

Vi människor är sökare och som djurägare verkar denna egenskap blomma ut fullt. När det gäller alternativ medicin och fodertillskott finns det få gränser för vad som kan säljas in till oss.

När jag häromdagen bläddrade i ett ridsportmagasin fastnade mina ögon på en annons, den gälllde ett fodertillskott: 

Grönläppad Mussla + Kollagen

Grönläppad mussla ser ut som en stor vanlig blåmussla fast med grön kant. Den odlas i Nya Zeeland och är ett viktigt inslag i deras ekonomi. Det produceras ca 200 ton frystorkad grönläppad musselpulver per år. Det är inte så mycket att dela ut till alla världens tillskottsproducenter precis, det är både människor och djur som är mottagare.

Till det facila priset av 649:- + frakt skulle jag få en burk pelleterad Grönläppad Mussla. I annonstexten står det att den räcker i ca 30 dagar/en månad till stor häst. Läser jag noggrant (vilket jag gillar att göra) om doseringen räcker burken i tre veckor ungefär, om hästen väger över 400 kg.

Det är dyrt, sagolikt dyrt, med ett kilopris på ca 720:- för något som man inte ens vet om det har någon effekt. Om du har en liten stor häst och ger 30 g tillskott/dag får hästen i sig bl a vetefoder, betpellets, lucernpellets samt 5 g Grönläppad mussla, eventuellt.

För det är så här, någon har räknat ut att det äkta frystorkade musselpulvret inte räcker till för all världens produktion av kosttillskott åt människa och djur. Det kan vara så, att din burk Grönläppad Mussla innehåller något annat pulver än det unika musselpulver som enligt den försumligt lilla forskning som gjorts eventuellt kan ge resultat. Det har inte forskats på häst...

Kollagen är ett slags protein som vi har i vår kropp, i hud, ben och senor. Det går att köpa i pulverform och används i till exempel korvskinn och i visst smink.

I den allmänna förvirringen om grovfodersituationen och skenande priser där, en del har fått 8% höjning andra nära 100%, förefaller det ogenomtänkt att fodra med Grönläppad Mussla för 7.200:-/kg. Särskilt som du inte har en aning om det ger någon som helst effekt.

Lägg heller en slant extra på att få ett bra grovfoder. Hästar behöver och har ätit gräs, färskt eller torkat sen tusentals år, musslor vet jag inte när det infördes på menyn.

Om du har ett problem med hästen eller bara vill höja dess livskvalitet finns sällan eller aldrig lösningen på det i en burk på hyllan med fodertillskott. Sunt förnuft och lite kritiskt tänkande finns överallt och är alltid bra.

                                           Mer hö åt hästarna!    /Kajsa


Läst 15356 ggr Kommentarer Kommentera

OKT
08

Breedersveckan och de fina unga hästarna.

Snipp, snapp snut så var Breeders slut. Nu är nog Springbank II VH och alla andra unghästar hemma igen och jag hoppas att de får lite ledigt nu, det är en tuff vecka för dem.

Ryttarna har svettats, skrattat och någon grät också hörde jag. Det är tungt när det inte går som man tänkt, alla ryttare vill ju rida väl och visa sitt bästa.

Ibland hjälper det inte hur bra du än rider och det hjälper absolut inte när man inte ens kommer till start och det gjorde inte vi. Vi är hästen Zig Zauer SWB med Eva Swanberg i sadeln och jag som tränare.

Efter vinsten i vårens treårs-test gick Zigge ut på bete. Trots torkan växte gräset frodigt och det gjorde Zigge också. Han växte på bredden, på höjden och i den fasen var han kvar när vi ville börja förbereda honom för höstens tävling. Vi tog ett gemensamt beslut och att han skulle stå över årets Breeders för att få växa i sin nya större kostym i lugn och ro. Det är härligt att jobba med kloka människor!

Så här såg vårt sammanträde ut när vi bestämde att Zig Zauer skulle få ledigt ända till hösten.

Zig Zauers uppfödare tillika ägare fick åka till Flyinge utan oss. Där fick de fick ta emot SWB:s finaste utmärkelse Elite för Zig Zauers mamma Zsa Zsa Gabor!

Fast jag i år valde att inte alls vara på Breeders så vet jag vad som hände på Flyinge under den gångna veckan. Eller jag vet en del av vad som hände, till exempel att Springbank II VH vann sin klass, precis som förväntat. Bästa 4-åring som världens bästa testryttare Charlotte Dujardin någonsin ridit, enligt vad hon själv sa efter hon suttit av. Klart att den vann!

I 3-årsklassen Dressyr var det sex placerade och fem av dem var ston, det är väldigt intressant. Bra med ston i tävling, vi vill ju för framtidens avelns inte bara ser hingstarna prestera! Vi vill om några år ha många små Springbank II VH, eller hur?

När det gäller seger i hoppklasserna lyste stona med sin frånvaro. Där var det fyra valacker och en hingst som delade på segerrosetterna i de respektive årgångarna. Det nya med en testryttare i fem-årsklassen verkade ha fått ett ljumt mottagande. Glest i publikleden och till en början tyst på läktarna. Undrar vad Dubbeldam, den inhyrde holländske guldmedaljören från VM och OS tänkte när han klev in i arenan?

Tillbaka till dressyrens testryttare och publikfavorit Charlotte Dujardin, hon känner säkert att hon är både beundrad och älskad av oss svenskar. Enligt min åsikt är hon världens nu bästa ryttare, hon kan rida på alla nivåer och det ser lika enkelt, funktionellt och elegant ut oavsett.

Har tittat flera gånger på filmklippet där hon rider Springbank II VH. Hon gör det väldigt enkel, fullständigt choosefritt och framförallt hästvänligt. Hon har koll.

   "I touch, I breath and he goes..."

Detta är Charlottes egen beskrivning av vad som hände när hon bad hästen om att länga på travsteget. Det är något att ta med sig upp sadeln! Alla hästar är inte så känsliga som Springbank II VH, tur är väl det,  men å andra sidan rider ingen annan som Charlotte.

Det måste vara världens bästa mål att sträva efter, att försöka rida som hon Lätthet, balans, smidighet, fin kommunikation, börja där så kommer resten att gå lättare. 

Do it the Charlotte way, liksom.   

Lycka till med resan mot målet!       /Kajsa


Läst 35667 ggr Kommentarer Kommentera

Till startsidan för Kajsa Boström »



Kajsa Boström

B-tränare Kajsa Boström har en orubblig filosofi – det är aldrig hästens fel när det blir problem. I bloggen "Tränar-Kajsas betraktelser" kommer vi få ta del av hennes tankar om ridsporten – ur ett annorlunda perspektiv.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Portugal-bloggen Välj
Pether Markne Välj
Stalldrömmar Välj
Therese Välj
Redaktionen Välj
Kajsa Boström
Avelsbloggen Välj
Gästblogg: Avel Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Hästskötarbloggen Välj
Gästbloggen Välj

stäng

Kajsa bestämde sig för länge sedan att hästar skulle bli hennes liv och hon brinner fortfarande för att lära sig och sina elever mer.

Till bloggen


Kajsas senaste




Arkiv

Galleriet på Hippson Market

Husbloggare

Ridlära rakt av skulle jag säga.

Kajsa Boström

WOW, vilken helg!

Therese

Lidköping

Saras vardag

Till Husbloggarna