Kajsa Boström - Liten på jorden kan vara stor i orden, eller i OS.
AUG
14

Liten på jorden kan vara stor i orden, eller i OS.

Såg en intervju med Patrik Kittel där han pratade om Tysklands stora satsning på sitt dressyrlag inför OS 2016 och funderade vidare.

Tyskland har drygt 80 miljoner innvånare, Storbritannien har 64 och USA har nästan 319 miljoner.

Vi är 9,6 miljoner i Sverige och det säger sig själv att det är en riktig bedrift att få ihop ett dressyrlag i OS.

Det är egentligen sanslöst bra att vi har så många representanter i OS som vi har för vi är i förhållandet ett lilleputte-land.

Heder åt alla deltagare och hoppas Patrik och Tinne kan vila sig till en riktigt bra finalform nu över helgen.

Jag fick en fråga om vem jag tycker är bäst av alla ryttarna, bortsett från svenskarna. Klart att jag har mina favoriter, för de är flera, men jag tycker det är lite ointressant vem som är mest framgångsrik på tävlingsbanan. Det kan man räkna fram i antalet medaljer. Jag värdesätter andra saker mer.

Det är alltid många fina ekipage att titta på vid de stora mästerskapen. Nu har tyskarna visat att de med sin precision och sina duktiga ryttare med fina hästar för tillfället dominerar.

För några år sen var Holland i just den positionen, de var först och störst. Men nu är deras självklara plats inte alls självklar längre. Adelinde föll bort redan i lagklassen, Edward Gaal hade inga bra dagar och missar individuella finalen och sen var det H P Minderhoud. Han har också haft annorlunda dagar med en häst som han inte alls fått med sig inne på banan. Det såg bitvis riktigt kämpigt ut.

På tal om kämpigt så har jag fått en kortare rapport från läktarplats i Deodoro Olympic Park. Den gällde just att publiken ganska högljutt visade sitt missnöje när det av någon anledning blev för brysk ridning inne på tävlingsbanan.

Kämpande ryttare där tygeltagen blev för tuffa och sporrarna användes för frekvent tilltalade alldeles tydligt inte den kunniga publiken. Oro och ljudligt missnöje från läktarsidan...

Men den kunniga publiken var också väldigt snabb att applådera och hylla de ryttare som gjorde fina uppvisningar. Rätt ska vara rätt.

Det brittiska laget gillar jag alldeles särskilt. De rider alla med hjälmen på och de rider över lag väldigt trevligt. De hade sitt guld från London att försvara men var ödmjukt glada för sitt lag-silver när Tyskland visade sig vara överlägsna. Må bäste man vinna...

Jag fick en annan fråga och den gällde varför det var så många av GP hästarna hade svårt för att göra en bra ryggning. Bra fråga, jag funderar vidare på den. En annan fråga jag fick på fb, gällde varför så många hästar i fälttävlansdressyren hade svårt med galoppombyten.

På sista frågan visste en fälttävlansryttare svaret och det var att i den grenen har ryttarna så mycket att träna på att de inte hann med allt. Någon annan ryttare menade att hästarna var heta och taggade så de var svåra att få riktigt lydiga när det kom i skarpt läge.

Jag är dressyr- och ingen fälttävlanstränare men de fälttävlanshästar jag haft i träning har med tiden blivit riktigt duktiga på att vara lydiga samt på att både byta galopp och rygga. Flera av dem har ganska framgångsrikt tävlat dressyr på sin "fritid". Det är väl som alltid, hästar är olika.

Att det är skillnad på dressyr- och fälttävlanshästar har jag ett riktigt starkt minne av. Jag lär av mina misstag och detta var ett stort sådant.

Another Angel i aktion med sin ordinarie ryttare Linda Ahl.

Jag hade för många år sen en riktigt duktig fälttävlanshäst Another Angel, han kallades Strumpan, i träning. Han behövde lite puts på sina byten och skulle bo hos mig ett tag.

Jag hade då en stor utebana, min stallägare tränade sina körhästar där, och den var omgiven av ett avverkat skogsområde, typ kalhygge, där det gick får och betade. Ett riktigt otillgängligt område med stora stenar och rotvältor och banan var omgärdad av ett högt fårstängsel.

Vid ett tillfälle blev Strumpan lite för het på gröten i galopparbetet så när jag skulle göra ett galoppombyte på diagonalen satte han fart, full fart framåt...

Jag var ganska van vid hans tuffa temperament så jag tänkte att, "Jag styr mot staketet så får jag hjälp att stoppa honom!"

Det funkade inte. Strumpan kopplade på fälttävlanssinne, spetsade öronen och taxerade.

Hjälp, han tänker hoppa!! Det blir min sista stund i sadeln tänkte jag, nu gäller det att handla snabbt!!

Jag vräkte mig i ena tygeln och fick honom att svänga undan, i sista sekunden. Annars hade han gjort ett elegant uthopp och landat i... ja det var ingen mark avsedd för en häst.

Jag lär så länge jag rider och något sådant klantigt gör jag aldrig om.


Här är Strumpan dressyrhäst.

taggar


liknande webbartiklar


Läst 60894 ggr





Fler inlägg

NOV
11

När munnen är i fokus

                                                                        Staty i Köpenhamn

Alla hästar har en mun. 

Hästens mun ser i princip likadan ut på alla oavsett ras. En vuxen häst har 36 tänder +/- några så kallade varg- eller caninetänder. Skelettet i hästens huvud, inklusive käkbenen där tänderna sitter fast har sett ungefär likadant ut sen hästen blev en häst.

Tungan och andra mjuka delars utseende har kanske någon avvikelse från ursprunget men den är i så fall inte så stor. Hästmunnens utseende och funktion har inte direkt någon geografisk anknytning.

Nej, jag har inte tappat det om någon tror så. Jag har bara funderat över hur ryttare och tränare använder olika uttryck om hästens mun. Jag ska räkna upp några så ni hänger med.

"Fransk mun" är ett uttryck som jag (tack och lov) inte hör så ofta längre. Användes ofta inom hoppningen. Min fundering är om tänder och mun möjligen är trefärgade, blå-röd-vit som Le tricolore, franska flaggan?

"Knepig mun" är ett väldigt vanligt uttryck. På vilket sätt munnen är knepig kan variera. Det kan vara tandgnissel, tungfel eller hackande tänder. Det kan ibland betyda att hästen upplevs svårstyrd.

"Betongtrut" är lite mer svårdefinierat. Något är allvarligt fel, hästen upplevs hänga i handen, ofta med huvudet i knähöjd. 

"Stum i munnen" är nog samma som ovan fast med mindre känsla av katastrof.

"Dum i munnen" är ett obegripligt uttryck. Tyvärr hör jag det ganska ofta så några vet uppenbarligen vad de betyder.

"Okänslig i munnen" är den beskrivning jag tycker är minst genomtänkt. Det finns inga okänsliga hästmunnar, titta hur fint de sorterar ut när de äter. 

Det är intressant att se hur uttrycken är olika beroende på var i landet jag är. Jag rör mig över ganska stora områden och över grengränserna. Hopp- och dressyrryttare har olika uttryck för hur de upplever hästens mun.

Jag brukar säga så här när "problem i munnen" kommer på tal. En häst som är anatomiskt korrekt i munnen och där tandhälsan är kontrollerad har aldrig problem i munnen. De problem som ändå visar sig i munnen sitter någon annanstans. Ganska ofta i sadeln ...

Så ha koll på hästens tandhälsa, då är det lättare att sortera ut vad som är vad. Hästens mun är faktiskt väldigt sällan problemet.

                                 Hej hopp och håll tungan rätt i mun!  // Kajsa


Läst 5515 ggr Kommentarer Kommentera

NOV
07

Kunskapens magi

Flyinges stora ridhus är sällan så andäktigt tyst som när Kyra hälsar på och pratar ridning. Den jag vet fått samma koncentrerade uppmärksamhet är Carl Hester. Men Carl och Kyra är lika goda föreläsare och besitter samma imponerande erfarenheter. Har vi tur eller vi här i Sverige som får dessa ridningens giganter på besök?

Igår var inget undantag, tystnaden lägrade sig när Kyra fick ordet och sedan satt alla åskådare och lyssnade koncentrerat i tre timmar. Vid några tillfällen tittade jag mig runt och det var så att hon hade ALLAS uppmärksamhet. 

Det roliga är att hon kommer ju inte med något nytt. Vad hon gör, är att försöker få in vikten av god basridning i våra arma huvudet. Precis det vi behöver få upprepat för oss om och om igen.

Jag roade mig med att sammanfatta gårdagens clinic, på det enklaste sättet.

* Sitt rakt upp och ner

* Dra inte i tyglarna

* Låt bli att klämma med skänkeln

* Rid inte så fort

Enkelt ... och varför ska det krånglas till? Varför uppkommer det avvikande tolkningar av dessa enkla grunder?

Alla hästar, oavsett vad deras uppgift blir i livet behöver god utbildning. Det behöver hjälp att bli liksidiga, balanserade och trygga i det de förväntas göra. Hur svårt kan det vara?

Sätt hästen på linjen, se till så den kan gå rakt i egen balans. Använd rätt tygel att vända med, vänster tygel för vänstersväng och höger för högersväng. Lär hästen att behärska sin steglängd och att kunna variera den efter behov.

Förstå att hästen från början är ett oskrivet blad och alltid utan egen agenda. Spänn bågen lagom mycket i taget, lätta på handen och belöna.

Jag tackar för onsdagens självklarheter och önskar att Kyra aldrig ledsnar på att förkovra oss, för då finns det hopp.

                                      Hej hopp // Kajsa


Läst 12821 ggr Kommentarer Kommentera

OKT
21

Tävling tävling.

Måndag morgon och jag ska starta upp efter en veckas semester i sol och värme. Det har varit golf och bad på en ö i annat hav än det iskalla västerhavet. Jag har legat och flutit på rygg i det salta vattnet och tänkt på ingenting. Underbar återhämtning efter en period med tuff arbetsbelastning.

Eftersom jag kom hem i fredags har jag haft helgen på mig att "landa mjukt". Har hunnit köra tvättmaskin, prata med ryttare och kollat på tävlingsrapporter och resultat. Dessutom har jag i ett anfall av nyfunnen energi börjat röja i gamla högar. Jag är expert på att "lägga i högar". 

I en av dessa högar hittade jag delar av min barndom, den hästrelaterade barndomen. Nostalgin flödade och det var många minnen och ansikten som dök upp i högen. Tävlat hästar har jag gjort sen jag var 11 år insåg jag. 

Eftersom jag är en samlare, vilket jag utvecklat till "lägga i högar" finns det smått och gott att le åt idag. Till exempel propositionen från min första tävling. På den tiden var dressyr något oupptäckt i min värld. Rida fort på ponny var grejen, med eller utan sadel.

Som ni kan se var min första tävling inte dressyr och inte hoppning. Det var en Ponnysteeplechase! Jag är tämligen övertygad om att vi som åkte dit inte riktigt visste vad vi gav oss in på... Men för den facila insatsen av fem kronor i anmälnings- och ytterligare fem kronor i startavgift var vi med. (Det har blivit något dyrare att tävla))

På plats, vid en rundbana med sandbotten och hinder i form av utlagda halmbalar insåg säkert någon att vi inte hade de snabbaste ponnyerna. För det gällde att rida så skjortan stod rätt ut! Så här i efterhand, lång efterhand undrar jag varför vi ens fick lov att åka? Vi red ju på ridskoleponnyer, de var inte riktigt tränade för uppgiften kanske.

Men roligt hade vi och som tur kunde min pappa både köra och backa med släp. Det var inte så många andra föräldrar som kunde insåg vi på tävlingsplatsens parkering. Men som den polis han var stod min pappa större delen av dagen och dirigerade och backade ekipage på en blöt åker. Alla kom efter tävlingen ut från parkeringen och det var en seger i sig!

Till något helt annat, det har tävlats i Word Cup Dressage i helgen. Svenska ryttarna hade inte sin bästa helg men en del danskar fick glänsa i Århus. Speciell guldglans hade Catherine Dufour med sin "nya" häst Bohemian. Hon vann både GP och GP Kür, där hon klämde till med över 88%. Lysande insats!

                                                                           Foto: Julia Brente

Alla deltagare var som sagt inte lyckosamma och två ekipage blåstes ut av domarna under den inledande  GP-klassen. Ett ekipage på grund av "blood rule" och ett för hälta/orenhet. Bra med alerta domare, de ser nu för tiden fler orena hästar. Eller blåser oftare..

En häst som startade i Grand Prix Special hade ett annat uppenbart problem, den hade tungan hängande ut ur munnen under i princip hela programmet. Den belönades av domarna med över 69%.

"Unfortunately showing the tongue all the way" refererade en skribent på plats i Århus arena. Det tål att funderas över en längre stund. 

Läser jag TR Dressyr framgår det tydligt att tungfel inte är ok. Felet ska belasta varje bedömningsgrupp där det visar sig. Det jag har svårt att förstå att det gjordes när jag läser resultatet. Är det möjligt att uppnå 69% i Grand Prix Special med avdrag på nästan alla bedömningsgrupper? Kanske någon inte såg inte tungan.

Hur som helst, tävling är oftast roligt. Oavsett disciplin eller svårighetsgrad.

                                               Kämpa på därute!  //Kajsa

                               


Läst 23062 ggr Kommentarer Kommentera

Till startsidan för Kajsa Boström »



Kajsa Boström

B-tränare Kajsa Boström har en orubblig filosofi – det är aldrig hästens fel när det blir problem. I bloggen "Tränar-Kajsas betraktelser" kommer vi få ta del av hennes tankar om ridsporten – ur ett annorlunda perspektiv.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Portugal-bloggen Välj
Pether Markne Välj
Stalldrömmar Välj
Therese Välj
Kajsa Boström
Avelsbloggen Välj
Gästblogg: Avel Välj
Hästskötarbloggen Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Gästbloggen Välj

stäng

Kajsa bestämde sig för länge sedan att hästar skulle bli hennes liv och hon brinner fortfarande för att lära sig och sina elever mer.

Till bloggen


Kajsas senaste




Arkiv