Kajsa Boström - Prestationstänkande i flygande fläng.
FEB
03
2020

Prestationstänkande i flygande fläng.

     (Hästen Luke på bilden har alltid haft samma ryttare och har alltid bott i Sverige., han har inget med innehållet i inlägget att göra.)

Senvinter eller varför inte vårvinter? Uttrycket spelar förstås mindre roll, fast vår är ett fint ord! Tiden på året betyder att många unghästägare är i uppstartsläge. Treåringarna ska igång efter vintervila eller de som är sena i starten ska ridas in. Det är löshoppning, tand- och hårfällning, vaccinationer och annat huvudbry.

Tidigt i morse, efter träningen hade jag ett samtal med en av mina ryttare om den nyblivna treåring hon har hemma. Hon behövde få råd om hur mycket och hur ofta den skulle ridas. Om målet är treårstest i slutet på maj, vad ska vi hinna med? Hur försiktig är det bra att vara?

Senare på dagen hade jag med en nybliven fyraåring på träningen. Den har blivit lite orolig i munnen, går och vänder runt bettet i munnen. Vi bestämde att den skulle få åka på tandkontroll med vidhängande årlig vaccination. Det blir minst två veckor "vila" och sen tittar vi på den igen. Vi diskuterade också kommande betessäsong, när och hur länge. Fyraårschampionat finns med i utkanten av planeringen.

Det är viktigt att vara uppmärksam på sina hästar, framförallt unghästarna. Det är så mycket som ska vägas in i träningen för att de ska få en positiv start på sitt ridhästliv. Ska de visas i sina olika årgångsklasser så är det viktigt att det finns gott om plats för perioder med vila och återhämtning. God hästhållning och genomtänkt utbildning för ett förhoppningsvis långt och friskt liv för hästen. Det är målet.

Mitt i min planeringen och mitt arbete för att få hållbara och friska hästar läser jag i ett inlägg om internationell tävlingshästar som under säsongen bytt ryttare. Det som får mig att stanna upp och fundera är hur hästen Hannah har haft det senaste året. 

Den internationella tävlingsverksamheten är penningstinn och prestigefull. Utvecklingen av tävlandet har nästan skenat. Idag flyger hästar kors och tvärs över världen för att tävla, kvala, gå mästerskap och inte minst vara goda investeringar. 

Mitt inlägg handlar inte om hur hästarna sköts om eller hur de olika ryttarna rider. Det handlar om synen på hur en häst SKA eller behöver prestera för att motsvara förväntningarna. Jag har funderat över ryttarbyten och om det inte skulle behövas någon form av begränsning. För handen på hjärtat, hästarnas välfärd är väl ändå i fokus, eller?

Hästen Hannah är född 2008, ägs av en man i Mexico och har en gedigen karriär bakom sig. Tillsammans med Steve Guerdat vann hon flera stora och viktiga tävlingar under 2017 och 2018. Till exempel vann de  fem-stjärniga GP i Falsterbo. Sen bromsade utvecklingen av någon anledning upp och våren 2019 tyckte hästens mexikanska ägare att resultaten Hannah och Steve åstadkom var för usla.

Det är nu det händer och det är nu jag tycker hästen får det körigt på jobbet. I maj, direkt efter tävlingar i Doha (Asien) ledsnade herr Mexico och Hannah fick vinka adjö till Steve. Hon flögs till nästa världsdel, Amerika. Där startades hon av en mexikansk ryttare på olika tävlingar i Canada och senare reds hon några starter av en amerikanska. Därefter flögs hästen vidare till Europa och Henrik von Eckermann. Han startade Hannah på Friends i Stockholm i december. Puh!!

Hur i hela friden ska den hästen kunna prestera på topp? Den har knappt stått en vecka i taget i samma box sen våren 2019. Den har bytt ryttare fyra gånger på samma tid. Hoppas Hannah får ett andrum nu och att hon kan få landa och stanna i den tyska myllan för en ansenligt lång tid. Det ska till en riktigt kruthäst för att klar det där. Det är min åsikt att det skulle finnas klara begränsningar för ryttarbyten i den internationella hoppcirkusen.

                                                           Hej å hå // Kajsa

taggar


liknande webbartiklar


Läst 55650 ggr





Fler inlägg

SEP
07
2020

Dressyrens SM-helg är avslutad och medaljerna är utdelade. Just i år kändes det nästan förutbestämt hur de skulle fördelas i seniorklassen Upp med en hand den som inte trodde Patrik Kittel skulle stå emot uppstickarna! Men, det var inga stora marginaler i år. Kul att tjejerna som låg strax efter utmanade honom i küren.

Grattis till alla medaljörer på Strömsholm och grattis till alla som red och blev utan medalj, ni är också bra. Kanske krävs det lite mer för att vara bäst utanför, att våga ta steget att delta.

Som alltid finns det många människor bakom framgångsrika ryttare. Det är tränare, partners, hästägare, sponsorer och ofta en hög andra inblandade.

Även om man är en ryttare som inte är uppe i eliten är det minst lika viktigt att ha stöttning bakom sig. Det finns många som sliter hårt i hästbranschen, för att få möjligheten att kunna utbilda en häst för att komma upp i klasserna. Vi glömmer dem ibland.

Ingen har väl missat skriverierna om hur många ryttare med beridardrömmar råkat illa ut när de sökt sig utomlands för "större möjligheter". Många stupar på omöjliga arbetsförhållanden här hemma också. Det är svårt att få bra arbetsförhållanden och lönsamhet i hästbranschen. Utbildning och tillräcklig erfarenhet för att tjäna pengar tar många år att skaffa sig.

Alla dessa slitvargar har inte råd att skaffa ridhus, fina lastbilar eller elegant och trendig utrustning utan jobbar med lite mindre medel. Jag har träffat många sådan hängivna och begåvade ryttare som kämpar med små budgetar. Då är det bra att det finns människor nära som stöttar!

Nu ska ni få se vad en fingerfärdig mormor kan bidra med. För några år sen, när barnbarnet hade lyckats kvala in till frack-klassen sydde mormor helt enkelt en frack till henne.

Sorgligt nog blev det bara en start för hästen. Sen fick fina fracken hänga i garderoben.

Tills igår, några år senare! Då hade ryttaren lyckats med bedriften att utbilda en ny häst och fracken åkte på för debuten i Msv:A. Det gjorde sin debut med den äran och erhöll klart godkänd procent. 

Nu är det inte så att en frack inte kunde inhandlats, men visst värmer det i hjärtat när mormor fixar stassen. Jag själv debuterade när det begav sig i St George iklädd morfars gamla frack, omsydd av ortens skräddare. Den red bra i flera år med mig i och ingen såg någon skillnad då. 

Så det går bra att hitta egna vägar och det går att ta sig framåt med hyggligt små medel. Tack alla nära och kära som sponsrar med närvaro om omtanke, ni är ovärderliga för alla kämpande ryttare!

En sån här slänger man inte ihop i en handvändning!   Hej hopp  // Kajsa

                          


Läst 19790 ggr Kommentarer Kommentera

AUG
24
2020

Vilken rolig helg!

Jag berättade i förra inlägget att vi skulle köra ett nytt koncept, 2-dagars kurs med dressyr och hoppning för dressyrryttare. Succé är ordet.

Vilka ryttare jag har, positiva, generösa mot varandra och modiga! Alla red hopp-dagen på den nivån de var bekväma med och alla hästar fick lagom uppgifter att lösa. 

Dressyren på lördag fungerade lite som en förberedelse. Alla fick träna på att svänga, rida på den tänkta linjen och reglera tempot. Det visade sig på söndagen att den tanken var helt rätt. Alla 10 hästar var med på noterna, ingen vägrade eller sprang vid sidan. Duktiga dressyrhästar!

Rutinerade B-tränare Ulrika Strandberg lotsade vana och ovana ryttare genom hopp-passen med väl genomtänkta övningar. Tror inte att någon dressyrryttare ens blev lite rädd, fast hinderhöjden ökade fram på eftermiddagen!

Nu vet ryttarna vad det innebär att hoppa in en häst, de har fått en snabbkurs i vikten av att  och hur man lär hästarna. Inte göra som många andra, sätta upp ett kryss på långsidan och galoppera över. Alla hästar behöver lära sig att göra det vi vill att de ska bli bra på.

Det är samma med hopphästar, de behöver bra dressyrridning för att vara smidiga och balanserade. Dressyr är inte att hålla ner huvudet på hästen och få den att springa fort och långsamt, blandat med lite på tvären.

Nu tänker kanske någon att nu överdriver hon, alla vet väl vad det ena och det andra är? Nej, så är det inte alltid, tyvärr.

Grundridning eller grundutbildning är inte att rida unghästklasser i olika discipliner, det är att utbilda hästar för hållbarhet och ett gott liv. Att de sen blir toppatleter i något är en annan sak.

Men bortanför allvaret i detta hade vi himla roligt! Alla red med ett leende på läpparna, framförallt när jag såg att de flyttat fram sina gränser. Några av ryttarna fick mentala guldstjärnor av mig för att de vågade ...

Någon häst var nästan helt nybörjare..

 

    Någon ryttare hade lite mindre rutin ...          

    Precis detta var tanken, alla som anmält sig skulle ha en bra upplevelse att ta med sig. De kan fortsätta hemma, med bra övningar och lagom svårighetsnivå.

Sen fanns det några ryttare i det sista passet på dagen som hade hoppat lite mer innan. Hästarna var i olika ålder men de imponerade allihop.

                                                                                            

En härlig helg som sagt och vi har redan "anmälningar" till nästa kurs. Fast den finns inte än ...

                                   Hej hopp  // Kajsa


Läst 30346 ggr Kommentarer Kommentera

AUG
18
2020

Varmt och gott är det, jag njuter i fulla drag. Som tur är har jag fem minuter till sjön och där har jag tillbringat de sista veckorna. Jag har mjukstartat säsongen kan jag säga, mycket bad och lite mindre jobb.

Men, nu är det slut på sötebrödsdagarna. Veckan framåt är full och vi avslutar den med det jag tänker skriva om idag, en annorlunda helgkurs.

Lördag och söndag kommer jag och en av mina ryttare, Ulrika Strandberg B-tränare i hoppning, slå våra kloka huvuden ihop. Vi har bjudit in till en dressyr- och hoppkurs över två dagar. Det är mina dressyrelever som ska drillas över grengränsen.

Det allra roligaste med detta är att kursen blev full direkt. Jag hann inte ens gå ut med en intressekoll innan alla platser inklusive reserver var tingade. Djungeltelegrafen hann först och ingen är gladare än jag. 

Min tanke är att få mina ryttare att våga träna utanför det vanliga, mer med bommar och små hinder. Det är långt ifrån alla dressyrryttare som gör det. Varierat arbete ger starkare hästar och då behöver de flesta hjälp att hitta rätt. 

Förra året hade jag en dressyrdag med många av Ulrikas hoppelever. En rolig dag som gav många av de ryttarna en ny syn på dressyr. Det funkar fint även för de mest högpresterande hopphästar att jobba som dressyrhästar.

Vi är mycket snabbare idag att låta hästarna bli specialiserade. Redan när fölen bedöms är de idag indelade i hopp- och gångartsgrupper. Där finns utrymme för eftertanke, lite av allt till alla  hästar är bra, både under och efter unhghästiden.

Jag har den stora fördelen att jobba med både dressyr och hoppryttare. De senaste åren har tillströmningen av hoppryttare som söker hjälp ökat markant. Det ger mig nya erfarenheter samtidigt som jag kan se var dressyren gör stor nytta för en hopphäst. Dessutom lär jag känna fler människor i hästvärlden och det är alltid bra. 

Tyvärr lever vi ju för närvarande i restriktionernas tid så jag kan inte säga att alla som vill är välkomna som publik till eventet kommande helg. Jag ska försöka få någon att fota på min dressyrdag. När ryttarna har sin hoppdag med Ulrika kommer jag stå på marken och följa med stort intresse. 

Så kanske kommer det bilder från rivstarten på höstsäsongen! Här är en av deltagarna, en som tjuvtränat i några år!

                                      Hej hopp i sensommaren!  //Kajsa


Läst 36850 ggr Kommentarer Kommentera

Till startsidan för Kajsa Boström »



Kajsa Boström

B-tränare Kajsa Boström har en orubblig filosofi – det är aldrig hästens fel när det blir problem. I bloggen "Tränar-Kajsas betraktelser" kommer vi få ta del av hennes tankar om ridsporten – ur ett annorlunda perspektiv.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Portugal-bloggen Välj
Pether Markne Välj
Stalldrömmar Välj
Therese Välj
Kajsa Boström
Avelsbloggen Välj
Gästblogg: Avel Välj
Hästskötarbloggen Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Gästbloggen Välj

stäng

Kajsa bestämde sig för länge sedan att hästar skulle bli hennes liv och hon brinner fortfarande för att lära sig och sina elever mer.

Till bloggen


Kajsas senaste




Arkiv