Kajsa Boström - Ställ och böj
SEP
14

Ställ och böj

Ställ och böj,  alltid ett hett ämne i ridsporten. Emellanåt handlar det mer om bryt och bänd och det verkar finnas olika uppfattning om vad som är vad.

En kort sammanfattning som klargör begreppen finns i Ridhandboken 1:

"Det finns ingen böjning utan ställning, medan ställning utan böjning är fullt möjlig."

Där står också beskrivet att innerhanden ställer och styr, ytterhanden ger efter så mycket att ställning och böjning inåt kräver samt att hästen ska vara formad i länfgdaxeln så mycket som spåret kräver . Ett bakben bakom varje tygel, bra att tänka på för då är det lättare att låta bli att förböja

Egentligen helt logiskt.

Det har cirkulerat en bild på alla sociala medier ett tag och helt plötsligt fick den hederliga gamla hörnpasseringen sin välförtjänta uppmärksamhet.

En korrekt riden hörnpassering i lätt klass motsvarar böjningen på en 10-metersvolt och i medelsvår ca 8 meter.

Hörnpasseringar och volter ska kunna ridas med bibehållen takt och balans så det gäller att ha hästen ställd och böjd i färdriktningen.

Hästen ska dessutom spåra, dvs samma sidas fram och bakben på samma spår.

Här ställs krav på ryttaren att ha kontroll på hästens steglängd och eftergift. Ju snävare sväng desto kortare steg.

I dressyrprogrammen finns det upp t o m Msv B ett betyg under "Allmänt intryck" där korrekheten i just ridandet an hörnpasseringen bedöms. Den anses så viktig att det är koefficient 2 på det betyget, dubbelt upp alltså.

Alltså är hörnpasseringarna lika viktiga som ökningar men hur många är det som tränar hörnpasseringar på en framridning?

Att hästen ska vara ställd och böjd i färdriktningen är inte en självklarhet för alla. Det finns de som menar att hästen skulle klara vändningen bättre om den går utåtböjd, särskilt om det gäller ett högt tempo. Det håller jag inte med om.

Jag har en bekant som var och tittade på SM i körning som avhölls i Göteborg förra helgen. Hon har fångat ett ekipage i full fart ur en sväng, rättställda och i fin balans.

                         Foto: Margareta Dahlgren

Skicklga ryttare kan hålla isär och nyansera ställning och böjning. De mindre rutinerade får öva...

Det finns en del skrivet i ämnet genom åren:

"Ett riktigt böjande av halsen fordrar stor känsel, moget omdöme och mångårig rutin hos ryttaren. Arbete med böjning av hästhalsen bör för den skull av mindre rutinerade ryttare undvikas"

taggar


liknande webbartiklar


Läst 51308 ggr





Fler inlägg

AUG
14

Vi saknar en ...

Vi har förlorat och saknar en i gänget... 

Han klev in i ridhuset för 15 år sen, uppvisad av sin nya ägare och framtida ryttare Pernilla. Då var han två år och redan jättestor. Faktiskt inte så vacker men svart och det är alltid en bra färg.

" Det här är A Box of Chocolate och jag har köpt honom på Blocket"

Så presenterade Pernilla stolt honom för mig och med något litet undantag (livet med hästar) har hon varit lika stolt över sin häst genom alla år.

Under arbetsnamnet "Svarten" har han varit en duktig häst. Han älskade att hoppa men det var dressyr som blev hans livsuppgift. 

Det har inte varit friktionsfritt glidande på en räkmacka. Svarten visade sig på grund av sin storlek och en del exteriöra svagheter vara lite skör. Därför har vi under ganska många år tränat och tävlat med "silkesvantarna" på.

Han fick avsluta sin blygsamma hoppkarriär ganska tidigt, veterinären sa att han var för tung för sina frambens-leder. Däremot klarade han fint att galoppera runt i naturen och visa upp sig på dressyrbanan.

Med tålamod och uppfinningsrikedom hann Svarten bli en svårklasshäst. Det var ingen mästerskapshäst eller gångartskanon men han var välriden och välgymnastiserad. Så med klart godkända resultat i Intermediere I gick han i princip i pension förra året. 

Nu efter sommaren var livet inte längre bra för Svarten så därför saknas han nu i gänget.

Jag var i hans ridhus igår, det var en märklig känsla. Nu är det nya hästar igång men jag saknar de "gamla rävarna". Jag sparar minnet av dem varsamt, de är mina kollegor och Hjärtehästar.

                                                 /Kajsa


              A Box of Chocolate f. 2002 e. Acacio - Okänd       


Läst 20970 ggr Kommentarer Kommentera

AUG
10

"Det finns bara två av oss och det är vi"

Hästavel som vetenskap är något jag inte kan så mycket om. Jag kan se hur det blir men har inte koll på hur man tänker med gener och sånt. Jag noterar utfallet och har bra koll på vad jag gillar och inte. Det springer  ju förbi ett antal hästar per dag i min värld...

Totilas, dressyrhästen som var på hela världens läppar för tio år sen, han var inte någon direkt favorit hos mig. Det finns olika anledningar till det men han var så många andras favorit så jag tror inte att han märkte att just jag inte stod med hakan vid knäna av hänförelse.

Men framgångsrik, det blev han! Tämligen ohotad innan min favorit Valegro dök upp på världsscenen. Då blev det trångt om saligheten.

Men det var inte Totilas storhet som tävlingshäst jag tänker på utan mer hur han såg ut. För jag vet jag var hans dubbelgångare finns och frågan är, blir denna lika framgångsrik? Skämt åsido, jag fick en sån stark upplevelse av igenkänning igår så jag var tvungen att gå hem och kolla om mitt bildminne stämde.

Det gjorde det och nu kan man fundera över hur detta har gått till. Som sagt, jag är ingen hejare på blodslinjer men så vitt jag kan se så har dessa två inga som helst släktband. Ändå är de så lika?! En KWPN och en SWB (nästan), som snutna ur samma näsa. 

Visst har vår stjärna lite större/längre huvud men i dessa ögonblicksbilder har hon bakdelen i en bättre position och därmed också huvudet på rätt plats. Så kan jag ta mig friheten att tycka.

Vi slipar vidare på denna svarta juvel och ser framtiden an. Vi har roligt och ingen vet, men vi kan hoppas!

                               Dream on! / Kajsa

                                    


Läst 31454 ggr Kommentarer Kommentera

AUG
05

Störst av allt är kärleken.

Hästar är Guds gåva till människan. Tror du inte på Gud är det någon annan högre makt som givit oss detta fantastiska djur.

Jag valde mitt jobb av en enda anledning, jag älskar hästar. Så enkelt är det.

Just idag har det varit riktigt roligt på jobbet så här första dagen efter semestern. Glada, träningssugna ryttare på lite gräs-trinda, mjuka och solblekta hästar. 

Nu ikväll kom denna bilden och jag kunde inte låta bli att lipa lite. Precis så här stor ska kärleken vara. Sorg och saknad när den lilla tjejens "sommargäst" flyttar hem efter betet men också härliga minnen av ridturer på stora "Mumin" under fina sommardagar. 

Ralph A Lauren (Mumin) är en gentleman och har burit runt sin lilla beundrare som hon vore ett ägg, försiktigt, försiktigt.

Förhoppningsvis kommer den unga damen att behålla sin kärlek till hästarna och fortsätta rida. För som sagt, vi har fått hästarna för att få uppleva sann och prestigelös kärlek.

                                      ♥ Hej hopp!  /Kajsa


Läst 36942 ggr Kommentarer Kommentera

Till startsidan för Kajsa Boström »



Kajsa Boström

B-tränare Kajsa Boström har en orubblig filosofi – det är aldrig hästens fel när det blir problem. I bloggen "Tränar-Kajsas betraktelser" kommer vi få ta del av hennes tankar om ridsporten – ur ett annorlunda perspektiv.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Portugal-bloggen Välj
Pether Markne Välj
Stalldrömmar Välj
Therese Välj
Kajsa Boström
Avelsbloggen Välj
Gästblogg: Avel Välj
Hästskötarbloggen Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Gästbloggen Välj

stäng

Kajsa bestämde sig för länge sedan att hästar skulle bli hennes liv och hon brinner fortfarande för att lära sig och sina elever mer.

Till bloggen


Kajsas senaste




Arkiv