Kajsa Boström - Tänk om...
APR
06

Tänk om...

Tänk om Youtube, fb, bloggar eller Instagram funnits. Då när vi galopperade över stock och sten, red och hoppade barbacka ibland i bara grimma. Eller när vi tolkade på skidor efter hästarna på vintern eller simmade med dem på sommaren. Då hade vi alla filmats och blivit så kallade Youtubers eller influencers.

Men då höjde ingen på ögonbrynen, för så gjorde alla. Hoppa barbacka ingick i utbildningen. De riktigt spänstiga (inte jag) kunde hoppa upp på hästarna i farten, med eller utan sadel som indianerna gjorde. "Varierat arbete" kallade vi vanlig ridning och var det enda vi visste. Det vi kunde minst om var mysteriet dressyr.

Våra förebilder i sporten var de som kunde bära det tyngsta lasset hö på en högaffel, de som aldrig ramlade av en bockande häst eller de som kunde fodra och mocka åt alla 47 hästarna innan klockan nio. Det tävlade vi alltid om...

Ingen ägde en egen häst och att vara tävlingsryttare var inget vi strävade efter. Inte för att vi inte ville men det fanns liksom inte på kartan. Det var hästarna i sig som var målet för våra drömmar, inte vad vi kunde få dem att göra. Här är min kompis och jag på väg att simma med hästarna, ett sommarlov för länge sen.

Att leda en långritt en bitande kall söndagsmorgon, det var något alla suktade efter. Då visste vi att vi hade förtroendet och kunnandet. Då gällde en annan måttstock.

Sen kom verkligheten ikapp och drömmarna ändrade utseende. Men jag är väldigt glad att jag fick den starten i min karriär. 

En annan grej var att vi var lika många killar som tjejer i stallgänget, det gjorde ju efterhand stalltillvaron ännu mer attraktiv. Vi hade allt på samma ställe och behövde inte välja mellan killar och hästar.

Varför kom jag in på det här? Jo, jag var och pratade ridutbildning på en ridskola i veckan. Det var många intresserade åhörare och duktiga visningsryttare. När jag skulle använda en känd ryttare som exempel fick jag fråga lite vilka de kände till. Jo, Patrik Kittel visste nog de flesta men Charlotte Dujardin var inte riktigt lika nära. 

Det är så ridningen är för det stora flertalet och det är bra att påminnas om. Den lokala ridläraren är den största idolen för både stora och små. Det är också ridskolan som står för upplevelsen, det som visas på TV är inte så intressant i början.

Tänk om alla som rider kan få en grundutbildning med många bottnar, få alla upplevelser som hänger ihop med hästar. Från att fodra hästarna och mocka stallet på lördag morgon till att rida galopp i samlad trupp över ett fält. Att få se att det går att rida barbacka och få känna att hästar gillar att bli ryktade.

Min lycka var att få bli hästskötare på riktigt, att så småningom få åka med på tävlingar avgjorde resten av mitt liv. Visserligen var det hoppning först men sen hittade jag min grej.

Den här bilden fick jag av en gammal stallkompis, jag fick fråga henne om var och när för jag hade glömt. 

Kortet är taget på min första riktiga tävling, jag skulle rida som junior i klubbens hopplag första året som allsvenskan gick av stapeln. Som tur var hade "chefen" en häst jag kunde låna, tror även kavajen var lånad. Lätt förskräckt puttades jag in i den stor världen och då insåg jag att jag ville lära mig mer.

Det var annat förr, kolla in de fina gröna bandagen. Tack Anna-Lena Holgersson (idag föreståndare och programstudierektor för Hippologprogrammet) för bilderna! 

taggar


liknande webbartiklar


Läst 42790 ggr





Fler inlägg

APR
14

Att ha koll på det viktiga

Solig men kall lördagsmorgon och ridhuset i Onsala var fullt med hoppryttare men det fanns inte ett hinder. Så kan det bli när två tränare, i varsin disciplin slår ihop sina kloka huvuden. Jag fick för ett tag sen en inbjudan av min elev, tillika tävlingsryttare och B-tränare i hoppning, Ulrika Strandberg att hjälpa hennes hoppelever med dressyrarbetet. Vi tänker utanför boxen!

Åtta pigga hoppryttare fick jag att sätta tänderna i. Vi övade rakriktning, vändning, tempoväxlingar, takt, rytm och balans. Jag berättade om hur hästens exteriör påverkar hur den arbetar och hur jag som ryttare behöver ta hänsyn till hur hästen är skapt. 

Jag pratade om ryttarens position på ryggen och faktiskt en hel del om vikten att ha rätt inpassad utrustning. Mycket av diskussionerna kom att handla om vem som ska göra vad, eller mer att inget av det som händer under ett pass är hästens fel. 

Lättridning var som vanligt föremål för min granskning, där finns oftast mycket att utveckla. Ni som är intresserade att lära mer, eller om hur jag tänker i ämnet läs nya Hippson Magasin. Där medverkar jag i en artikel om just lättridning, tidningen kommer ut i veckan.

Något jag upptäckt ofta är en vit fläck på ryttarnas karta oavsett gren, är hur man hanterar hästens balans i kroppen. Att en häst kan vara framtung även om den springer med huvudet i vädret är en nyhet för de flesta. Att rida hästen "lång och låg" kan vara bra men också  bli närmast en katastrof.

Inget är hugget i sten när det gäller ridning, det gäller att ha många verktyg att jobba med. Den skickliga ryttaren lyssnar på hästen och anpassar ridningen efter förutsättningarna. Det kan vara bra att tänka på, även om du rider på samma gamla Brunte varenda gång.

Jag och ryttarna hade en rolig dag, en intresserad publik drack kaffe och mumsade kanelbullar. Tränar-Ulrika stod i främsta ledet och hängde intresserat med sina adepter hela dagen. Mitt tips till andra tränare är att göra liknande dagar, det är roligt att samarbeta över gränserna!

Nu har jag några fullspäckade dagar för att sedan logga ut och ägna påskhelgen åt helt andra saker än hästar. Det kommer bli en fortsatt intensiv vår, jag behöver ladda mina batterier.

                       Njut av påsken, ut i solen och galoppera!


Läst 10235 ggr Kommentarer Kommentera

APR
08

Efter GHS, är samvetet rent?

Nu är det slut, ridsportens utövare och följare drar sig tillbaka och pustar ut. Gothenburg Horse Show är en folkfest vi är glada och stolta över i Göteborg, organisationen är väloljad och genomförandet i princip fläckfritt. 

EuroHorse, det jag brukar kalla Mammons tempel, tar fullständigt andan ur mig. Efter en dag där inne känns det befriande tyst och folktomt att kliva ut på Korsvägen (en av Göteborgs knytpunkter i trafiken) för att ta mig hem. 

Jag brukar sällan eller aldrig handla, jag går mest runt och träffar vänner och bekanta. Det är det jag tycker är roligast. I år hade jag blivit inbjuden till en del möten knutna till jobbet. Ett handlade om teknik, jag var och träffade Karin Lindell en av uppfinnarna bakom Ridesum.

Jag hann med ytterligare ett möte där borta i teknikhörnan, jag var i montern hos Ride Q och träffade en av de drivande krafterna Elisabeth Carlund. Det är fascinerande att prata med människor som brinner för sin grej, verkligen entreprenörer ut i fingerspetsarna. Tur att de finns!

Det handlar mycket om digital teknik i ridsporten nu och det gäller att tänka till. Vi pratar om vikten av källkritik när vi läser om något på nätet, lite källkritik när det gäller teknik kan nog också vara bra. Det är inte alltid bara bra/bättre för att något går fortare eller enklare... 

Som sagt utbudet i mässmontrarna är överväldigande. Jag hittade en liten finurlig uppfinning för att hålla klåfingriga småtjuvar tomhänta, en karbinhake med lås för att säkra ditt lösöre kortare stunder. Säkert finns många användningar men en är kanske lås fast din hjälm!

Det är märkligt tycker jag att det stjäls så mycket i stallarna runt om i landet, men å andra sidan stjäls det i idrottshallarna omklädningsrum också. Tröttsamt att skillnaden på "ditt och mitt" går en del människor fullständigt förbi.

Inne på arenan där de verkligt stora bedrifterna utfördes var stämningen varm och entusiastisk. Kunnig och positiv publik kan göra under för utövarna. (Menande blink ;) skickar jag till fotbolls- och i viss mån hockeyförbundet, se och lär.)

För att vi i publiken skulle kunna följa klasserna och veta vem som red när och på vilken häst fanns det startlistor liggande på borden utanför ingångarna till arenan. Det satt också en skylt ovanför där det fanns information om hur man borde göra om man ville ha en lista. Jag stod där vi sidan en stund för att se hur många som verkligen swishade iväg den aktuella 5-kronan. Det var ingen, verkligen ingen...

Jag hoppas att fler gjorde som jag, tog ett kort på skylten med mobilen för att senare kunna göra rätt för mig. Fast jag såg ingen göra det just där jag stod och nu utmanar jag alla som "glömt" att skicka sitt bidrag att göra det. Några kronor har säkert blivit över i den övriga köpyran. Runda av till jämn 50-lapp så mår samvetet bättre. 

              Hjälps vi åt och gör bra saker blir världen lite bättre överallt!

               (I år gick också jag hem med en påse...)   //Kajsa


Läst 39923 ggr Kommentarer Kommentera

MAR
26

Poddradio

                                                                                                    
Rebecka Lagin.


Gry Forssell.

Det är inte så svårt att se vad dessa tjejer och jag gemensamt va? Hästar, hästar och ridning men kanske något mer?

Jo, jag ska vidga mina vyer, jag ska till huvudstaden och vara gäst i en ny podd, "Ridklubben" ledd av Gry Forssell och Rebecka Lagin. Jag ska prata hästar och ridning och alla överallt som har lust kan lyssna. Hoppla....

Det ska bli spännande, men jag erkänner utan omsvep att jag är nervös.

Jag minns hur stressad jag var när jag skulle göra min första "demo", det var på ridskolan i Varberg. Läktaren var full och jag skulle stå i ridhuset och prata i mick inför alla. Det var väldigt obekvämt, en riktig utmaning och jag tappade nästan andan innan jag kom igång.                                                                                                                                                 
Minns att jag frågade Kyra, den jag tycker är bland de bästa att hålla demonstrationer för stora åhörarskaror, hur jag skulle hantera det och tipsen jag fick från henne funkade! Sen har jag pratat på i många olika, stora och små sammanhang. Jag har vant mig och tycker att det är väldigt roligt.

Nu är det alltså dags för nästa steg, poddradio. Jag fick inbjudan från Rebecka, en av de ryttare jag åker till Stockholm och tittar till ibland. Rebecka är inte bara radiopoddare, hon är ridlärare och hoppryttare på anläggningen jag gästar. 

Håll tummarna för att jag kan prata ur skägget på fredag!

                                   On the air!  /Kajsa


Läst 49295 ggr Kommentarer Kommentera

Till startsidan för Kajsa Boström »



Kajsa Boström

B-tränare Kajsa Boström har en orubblig filosofi – det är aldrig hästens fel när det blir problem. I bloggen "Tränar-Kajsas betraktelser" kommer vi få ta del av hennes tankar om ridsporten – ur ett annorlunda perspektiv.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Portugal-bloggen Välj
Pether Markne Välj
Stalldrömmar Välj
Therese Välj
Kajsa Boström
Avelsbloggen Välj
Gästblogg: Avel Välj
Hästskötarbloggen Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Gästbloggen Välj

stäng

Kajsa bestämde sig för länge sedan att hästar skulle bli hennes liv och hon brinner fortfarande för att lära sig och sina elever mer.

Till bloggen


Kajsas senaste




Arkiv

Galleriet på Hippson Market