Kajsa Boström - Tomten är vaken.
DEC
25

Tomten är vaken.

På julnatten, då är tomten vaken oavsett om det är snö på taken. Han kan som ingen annan prata med djuren. Liten och grå tassar han runt, lyssnar, pysslar om och myser.

Något vi kan ta efter tycker jag, fast alla dagar lyssna lite mer på våra hästar. Vi kan inte lite på att andra eller tomten ska sköta allt...

Jag har inte önskat mig någon häst av tomten i år för det börjar bli lite tjatigt (47 gånger). På något vis har jag förlikat mig vid tanken att min häst inte kommer via julpaket.

Om JAG hade varit en häst, då skulle jag nog vilja bo hos Carl Hester, om jag inte bodde hos mig förstås. Jag såg en fin video där Carls olympiahäst Nip Tuck häromdagen med snö till knäna, galopperade runt i en kuperad, riktig hage  med sina två kompisar.

Senare såg jag en annan film där Charlotte och Carl, sida vid sida galopperade i full spruta med en hund i täten över en stor äng. Båda ryttarna iklädda tomtekostymer.

Visst, jag är inte dum jag förstår att de är duktiga på att marknadsföra sig och dra alla fördelar de kan av sin okomplicerade jargong, sin charmiga "enkla" hästhållning och sitt framgångsrika utbildningssystem.

Jag fick en fråga för ett tag sen om jag tror på att det verkligen är så där "sockersött" och enkelt med hästhållning och ridning hos team Dujardin & Hester. 

Det tror jag helhjärtat på. Det går inte att lura en häst att visa upp ett sånt förtroende till sin ryttare på uppvisning eller tävling om den har det tufft till vardags. Det begriper väl alla att även Charlotte eller Carl stöter på problem och blir frustrerade men de löser det uppenbarligen på ett bra sätt.

Det går att tillrättavisa djur vid deras inlärning och arbete utan att ta till våld. Precis som vi hanterar vår barn. 

För det är vid skarpt läge, som på tävling det visar sig hur hästen upplever sitt arbete och sitt liv. Är du inte human i ditt hanterande av hästen får du igen det, förr eller senare. 

En väldigt erfaren och klok ryttare sa en gång till mig: "Bråka aldrig med hästen och framförallt allt inte i situationer som den sen känner igen inne på arenan. För då står du där dagen då det gäller och hästen litar inte på dig."

Idag... när julefriden ligger som ett mjukt duntäcke runt mig kan jag sitta och fundera över kloka saker jag lärt mig genom ryttar- och tränarlivet.

Senast i veckan som gick hade jag nytta av att jag gärna lyssnar, tittar och är frågvis. Vi jobbar med en ung häst som har stora gångarter och en oändlig och ibland obändig energi. Den "exploderar" allt som oftast även på den allra minsta hjälpgivning, speciellt i galoppombytena. Jag säger till ryttaren, "Ta i mindre, ge mindre hjälper!" och just denna morgonen tyckte hon nog att jag var både oförstående och tjatig för hon svarade: "Men, jag vill bara tala om att jag rör knappt på skänkeln!"

"Rör den inte alls då, sitt bara om, väldigt försiktigt..." sa jag och vips så gjorde hästen det vi ville. Om än med något förvånad uppsyn!

Ingen raketforskning kanske, men just då kom jag att tänka på när Kyra Kyrklund berättade om när hon försökte rida in sig på sin nya häst Edinburgh. Det var bråttom, tror det var OS i Barcelona 1992 som var väldigt nära i hennes agenda. Edinburgh var fostrad i Ryssland och där hade han lärt sig byta galopp för sätet. Det var bara för Kyra att ta skeden i vacker hand och lära sig hur hästen funkade. 

De blev femma totalt i OS-dressyren, så bevisligen kom ekipaget till enighet om hur ett galoppombyte skulle hanteras! Det är klokhet, gott handlag och ryttarskicklighet!

Den här bilden tog jag på Strömsholm, i början på 80-talet. Jag fick syn på en ryttare som jag tyckte red väldigt bra. En titt i startlistan vsade att hon red för Finland och hette Kyra Kyrklund. Hästen minns jag inte namnet på men det kan ha varit Pickolo?

Det tog några år till men till slut korsades våra vägar. Jag hade tur!

Jag önskar Er alla fortsatt god julvila och rena fina galoppombyten    

                                                 /Kajsa

taggar


liknande webbartiklar


Läst 36773 ggr





Fler inlägg

SEP
16

Sitt!

Mysteriet med att få den perfekta lodräta sitsen är en evighetshistoria. Det kommer nya rön hela tiden om hur det ska gå till för att placera ryttaren i sadeln på bästa vis.

Det pratas generellt mycket sits nu. Det är allt från forskning och analyser, avsutten sits-träning som yoga och gym till tröjor och jackor med linjer på rygg och mage. Allt för att få ryttaren att hamna rakt eller ändamålsenligt i sadeln utan spänning.

Jag läste om IAP (intra abdominal pressure). Sug på den!

Ni ska ska få ett tips, det handlar om ryttarens bålkontroll. En stor del av den kontrollen handlar om rätt andning (och styrka naturligtvis).

Enkelt förklarat: En god ryttare kan hålla bäcken och ländrygg lodrätt för att ta upp hästens rörelseenergi.

Rätt utfört, bra och stabil sits.

Fel utfört, till exempel med ett vickande bäcken ger en instabil sits med följdfel. De kan yttra sig som klämmande skänkel, bakåtlutande kropp med flaxiga armar eller kanske ett guppande huvud.

När det gäller klämmande skänkel funderar jag över sadlar med väl tilltagna "lårstöd". Hjälper det eller döljer och stjälper det ryttarens utveckling? Tål att tänkas på ...

Har du som ryttare inte fått rätt hjälp att från start lära dig sitta korrekt på rumpan, mitt i sadeln, ja då blir det svårt att göra resten rätt. Ryttarens bål hjälper till att styra upp armar, ben och huvud. Är det fel på mitten ökar problem ju längre ut från mitten du kommer.

Det är den enkla sanningen, det är i bålen det händer.  Det är där du tar över kontrollen av din kropp. Sen är resten ett samarbete mellan dig och hästen. Om hästen rids i rätt tempo och en korrekt form blir den behaglig att sitta på. En häst med sänkt rygg/ svag överlinje går inte att sitta rätt på hur mycket du som ryttare än tränat bålen.

Slutsatsen av detta blir att om du har problem med att sitta bra i sadeln, träna både din kropp och din ridning. Ingen häst kommer att arbeta i en bra form bara för att du går på gymmet, du måste veta och förstå hur du ska använda din vältränade kropp i sadeln.

Som bekant finns det få eller inga genvägar så träna på nu!

                               Hej hopp /Kajsa


Läst 9760 ggr Kommentarer Kommentera

SEP
06

Ombytta roller

Fredagar är roliga dagar på Kastanjegården ute på Onsalalandet. Vi kör ombytta roller, hopphästarna trimmar dressyr och dressyrhästarna hoppar. Unghästutbildning när den är som bäst, hopp- och dressyrtränare i bästa samarbete.

Idag hade vi två femåriga dressyrhästar och tre hopphästar, en fyraåring och två som är fem.Två av hopphästarna är bröder, men olika som natt och dag. 

Vi är oftast mycket fler människor än hästar. På läktaren finns fika och trivseln är god. Idag kom fyra nyfikna unga killar från skolan intill och frågade om de fick titta på träningen. De ville nog egentligen bara klappa på hästarna och några av dem vågade när de fick.

Hästar förenar, långt över gränser.

Det är roligt att se hur en 100%-gt dressyrstammad häst tar sig an hoppningen. Första gången funkade ingenting. Den unga damen hoppade rakt upp och ner över mark-bommarna med raka ben. Vi fick några riktigt goda skratt!

Idag, gång tre hoppade hon lugnt och fint i både trav och galopp, flera hinder efter varandra. Med böjda ben... Amazing är en klok häst med god arbetsvilja.

Min favorit, den fyraåriga hopphästen Luccarelli, är en riktig stjärna. Känslig och med en räv bakom örat försöker han samla ihop sin stora galopp och hålla balansen i traven. Det är svårt att vara fyra år ibland! 

Alla hästar som är med i vårt "utbytesprogram" har en god utvecklingskurva. Alla är inte med varje gång men tillräckligt ofta så vi ser hur de utvecklas i sina ombytta roller. Vi människor har roligt, vi hinner avhandla mycket under de där morgontimmarna i ridhuset!

Vi har så roligt att det har spridit sig. Jag fick ett samtal från en av hopptränaren Ulrikas kollegor, hon ville också starta nåt liknande hemma i sin verksamhet. Så förhoppningsvis får vi till det och jag kommer att bege mig till Småland för att sätta hopphästar där i lite mer dressyrarbete.

Samarbete är ett magiskt sätt att utveckla både sig själv och hästarna. Om ni inte redan håller på så pröva! Det är bara att leta reda på en likasinnad i en annan disciplin, sen får man jobba fram ett koncept som funkar. Vi har hållit på några år nu och det blir bara roligare. 

Vem vet, rätt som det är kanske någon av hästarna kommer ut på "fel" tävlingsarena!

Jag tackar mina elever, hästar och min(enbenta?) kollega för en alltid lika trevlig fredag i ridhuset!

                                    Hej hopp / Kajsa


Läst 16459 ggr Kommentarer Kommentera

AUG
29

Jag firar!

Det där med att fylla år kan vara olika roligt. Idag har jag haft en rolig födelsedag och har blivit alldeles lagom uppvaktad i verkliga världen. I den andra världen,nätvärlden, har gratulationerna fullkomligt rasat in och det värmer. Tänk så många människor jag lärt känna under mina 27 år! (Eller var det 59?)

Jag är ingen kalas-människa men idag firar jag något stort och värdefullt, jag firar 50 år på hästryggen. De absolut 50 bästa åren i mitt liv. När jag fyllde nio år fick jag lov att börja på ridskolan och sen har det gått av bara farten. 

Tänk så många hästar jag haft ynnesten att få träffa och hur många fler människor! Jag känner människor i hela Sverige och delar av Europa som jag träffat genom hästarna. 

Tidigt i morse, när dagens första häst galopperade runt på banan i fin form funderade jag på hur många människor jag lärt att rida under alla dessa åren. Jag tänkte också att det är fortfarande lika roligt att se när ett ekipage hittar rätt i ridningens svåra konst.

Från ängslig ridskoleunge till Grand Prix-ryttare, vem kunde ana det den där lördagsmorgonen för 50 år sen? Jo, jag vet en som anade. En som var min största supporter i karriären och stod bakom mig när jag valde att ha hästarna som yrke. Min pappa ...

Jag blev ryttare, ridlärare, tränare och har varit lycklig för det i alla år. Tack pappsen!

Med detta inlägget vill jag tacka ALLA som tagit sig tid att gratulera mig idag. Många träffar jag sällan och några ser jag ofta. Jag hoppas innerligt att vi kommer fortsätta att ses, på ena eller andra viset. 

Jag fortsätter som innan, vill ni mig något står jag säkert på en ridbana nära DIG, förr eller senare. Stort tack alla, ni har förgyllt min dag!

                                 Hej hopp!  /Kajsa


Läst 23984 ggr Kommentarer Kommentera

Till startsidan för Kajsa Boström »



Kajsa Boström

B-tränare Kajsa Boström har en orubblig filosofi – det är aldrig hästens fel när det blir problem. I bloggen "Tränar-Kajsas betraktelser" kommer vi få ta del av hennes tankar om ridsporten – ur ett annorlunda perspektiv.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Portugal-bloggen Välj
Pether Markne Välj
Stalldrömmar Välj
Therese Välj
Kajsa Boström
Avelsbloggen Välj
Gästblogg: Avel Välj
Hästskötarbloggen Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Gästbloggen Välj

stäng

Kajsa bestämde sig för länge sedan att hästar skulle bli hennes liv och hon brinner fortfarande för att lära sig och sina elever mer.

Till bloggen


Kajsas senaste




Arkiv