"Att göra en ridskolehäst" del 1

Måste bara börja med att säga att Cheeba var kalasduktig på Pay and Jumpen och nollade sin andra start i livet. Fina fina lilla häst! Nu är vi igång och nu skall det skaffas rutin under våren och sen försöka klättra lite i klasserna

Dags för att utvärdera första veckan i ”att göra en ridskolehäst” som mitt projekt har börjat att heta. Jag tänkte att ni skulle få vara med på min och Paddys resa de kommande åtta veckorna och ta del av mitt tänk och upplägg med honom för att få han att nå sin fulla potential.
I förra inlägget fick ni en första introduktion i vem Paddy är! Här kommer en lite närmare beskrivning.

Paddy är en åttaårig tinkervalack. Han är inriden och är en glad individ som tyvärr blivit väldigt dominant och fått ”ta över”i de flesta situationer. Jag upplever honom inte som direkt rädd eller osäker utan mer en häst som letar efter en ledare men i brist på annat fått ta på sig ledarrollen själv. Han är svår i hanteringen och ridningen. Jag kan väl kort säga att han fått tagit över helt och hållet innan.
Men! Han är också en glad och trevlig individ som bara på några dagar faktiskt charmat mig och visat att minsann så finns det är vänlig själ som tycker om att både jobba i ridhuset och kela i boxen.

Första veckan har nu gått och det vi jobbat med är grunder. Grunder, grunder och åter grunder. Jag tänker mig Paddy helt och hållet som en unghäst som ”inte förstår”, han ställer mycket frågor och har ett ganska inrutat system där om jag inte svarar rätt svar på hans frågor (enligt honom) så blir han arg och försöker skrämma mig. Det fungerar likadant i ridningen.

Så under veckan har han fått börja med enkla saker så som att stå på gången och stå ut med att bli borstad, tvättad, kammad, flätat, hälsad på av olika människor. Han har fått stå uppbunden i sin box, gått in och ut från boxen utan att han ska försöka springa över mig. Jag har arbetat mycket på marken med att start och stopp skall fungera, miljöträning så som att han skall kunna ledas runt ridskolan och gården, ha konstiga föremål på sig (har använt mig av det som finns i ridhuset så som konor, plastmattor osv)

I ridningen så har jag använt mig av longering med sadel där stigbyglarna har fått hänga ner. Det är för att han skall vänja sig att de finns där och rör på sig. För när han sedan skall gå in i ridskolan så kommer garanterat stigbyglarna fara och flyga lite med obalanserade ryttare. Han har fungerat bra med longeringen och springer snällt runt mig.

Jag satt upp för första gången i fredags. Det blev en rodeoshow utav dess like. Det krävdes inte mycket för att provocera honom och då blir han arg och försöker skrämma mig.
Jag försöker bara hålla huvudet kallt och säger till honom bestämt att det inte är okej att bete sig som han gör (med stegringar och bockningar) och det krävs mycket tålamod i början för att inte tappa humöret (sadelfast blir jag iallafall det skall gudarna veta!). Utan jag har istället vänta ut honom tills han förstår att det inte finns någon annan utväg än att acceptera det jag ber om.

Dag två gick ridningen mycket bättre och jag fick faktiskt bara ett utbrott av honom denna gången. Sen travade han snällt på min fyrkant och gjorde volter och avsaktningar. Så jag tror att han bara lärt sig att han kan skrämmas och då slipper han. När han märker att jag inte ger mig utan det är jag som bestämmer så är det som om han slappnar av och låter mig få ”ta över” och ta mig tusan så finns det en riktigt fin häst där under ytan. Han är fin fram till bettet, har bra stabila gångarter och med lite jobb så tror jag han kan bli en hållbar och trevlig ridhäst.

Jag har hela tiden i bakhuvet att Paddy skall bli just en ridskolehäst, inte privathäst. Han skall kunna hanteras och ridas av alla människor. Kunna utstå många olika situationer samt när jag skolar honom i ridningen så är det inte tävling och prestation som jag har som mål utan att han skall skolas att förstå såhär i början, start och stopp, vändningar, olika signaler och utveckla sina gångarter så han blir så hållbar som möjligt.

Nästa vecka fortsätter jag med hanteringen genom att han inom kort skall skos och klippas. Ridningen fortlöper och när jag tar nästa steg och rider med andra ekipage får Paddy bestämma. Han visar mig när han är redo och jag tänker låta honom få ta sin tid att bli trygg med mig först.

Helt ärligt vet jag inte vart detta kommer att sluta. Kanske blir han en fungerande ridskolehäst, kanske det inte går alls? Jag tänker iallafall ge det ett ordentligt försök! Så häng med på min och Paddys resa!

Duktig kille som står uppbunden med sadel på och poserar så fint för kameran!