Stalldrömmar - Byggplanering for dummies (dvs mig)
SEP
14

Byggplanering for dummies (dvs mig)

Det har hänt nånting konstigt i familjen Mellberg! Min man har fått nytt jobb. Det innebär bland annat att han slipper den grymma pendlingen till Köpenhamn, som ibland kunde ta upp till tre timmar enkel väg när tågen strulade. Det innebär också att han kan sova lite längre om mornarna! Nu för tiden ringer våra väckarklockor ungefär samtidigt. Tidigare i vårt förhållande har det alltid varit tvärt om! Jag har alltid gått upp betydligt tidigare än min man. Det är ju jag som är morgonmänniskan och ska upp och mata hästar liksom. Men nu har ordningen ändrats. Min man strutsar upp när klockan ringen (han har ju liksom fått sovmorgon mot vad han är van vid), medan jag släpar mig upp på femte snoozen.... Vad hände?!

Jag skrev i förra inlägget att jag saknade sommaren lite. Vädergudarna måste ha läst bloggen för vi har haft sommartemperaturer hela veckan. Nästan lite väl svettigt ibland med 27 grader, stekande sol och helt vindstilla. Men jag klagar inte! Våra jordgubbsplantor är jätteglada och lämnar massor av goda gubbar! Och stona kan få vara kvar på betet och ha det gött ett litet tag till. Jag stödfodrar dem lite, men det finns faktiskt gott om grönt gräs fortfarande.

Dom här gubbarna planterade vi i år och de stormtrivs! Vi har gödslat dem med hästbajs och aska från grillen och de ger så många goda, söta bär! Behöver inte ens sockras.

Ikväll ska vi mura upp de sista raderna på nya väggen! Jippi! Det är bara tre rader kvar (att vi sen har två stora och två små dörrar till som ska muras igen behöver vi inte tänka på just nu). Vi kollar faktiskt runt lite nu om vi kan hitta någon som kan komma och hjälpa oss att mura lite, för även om det är kul att göra det själv så tar det så förbaskat lång tid. Och vi vill ju helst bli färdiga med ytterväggarna innan det blir alltför grått och kallt. I sådana fall så gjuter vi upp socklarna själva och sen tar vi in hjälp med själva murningen. Så kan vi spendera tiden med att gräva ut golvet, putsa innerväggarna, mura upp boxväggar, snickra ihop dörrar m.m.

Bara några få rader kvar nu!

Jag känner mig så inspirerad i min ridning just nu! Mina hästar är så fina! Längtar verkligen efter att åka och träna, men jag känner att jag vill ha alla offerter och beställningar klara innan dess. Det blir för rörigt i huvudet annars. Det är lätt att underskatta hur mycket tid det tar att planera allting. Har man dessutom en tajt budget såsom vi har, så blir man tvungen att leta bra priser och rabatter hela tiden. Det tar tid men i slutändan sparar vi rätt många tusenlappar genom att prata med många leverantörer och jämföra priser. Grovbetong kan t.ex. kosta alltifrån 27kr säcken till 54kr säcken! Det blir stor skillnad när man behöver en helt pall. En annan stor pengasparare är ju att göra jobbet själva, eftersom bygghjälp kostar pengar! Mycket pengar. Men man får inte bli dumsnål. Vissa saker kan man göra med kompromisser och hemmalösningar. Men vissa uppgifter kräver sina verktyg och man sparar mycket tid när man arbetar med rätt redskap. Många verktyg kan man hyra över dagen och andra kan vara värt att köpa in. Som t.ex. vår betongblandare som kostade oss en dryg tusenlapp och som har underlättat vårt arbete avsevärt! Helt klart värt investeringen! Och behöver man inte verktygen efter att bygget är klart så kan man ju alltid sälja dem vidare begagnat. Eller som när vi tog hjälp med de sista lagren på ridbanan. Vi hade aldrig fått det så jämnt och bra som det nu blev! Ibland vet man ju dock inte hur det ska gå innan man börjar. Man måste också vara beredd att erkänna sina misstag och lära av dem. Gör om gör rätt liksom! Och så far man inte vara rädd för att ställa dumma frågor! Det är så man lär sig! Genom att prata med dem som kan. Jag har fått många bra tips och ideér genom att prata med olika levarantörer.

Jag tror också att man bör ha en "grundarsenal" med verktyg innan man ger sig på ett stort byggprojekt. En skruvdragare, en såg, en vinkelslip, en borr och borrar för diverse material, en hammare, en kofot, ett par penslar. Ett gäng skruvar, spik och pluggar. Ett par presseningar är aldrig fel o.s.v. Och så behöver man tid. Massvis med tid! Ja, sen är det bara att sätta igång!

Ni kan också följa bygget på vår facebooksida Örstorp Gård AB.

taggar


liknande webbartiklar


Läst 36298 ggr





Fler inlägg

NOV
23

Fix och trix på gården!

Klicka på en bild för att starta bildspelet.

Hej på er! Det har varit en hektisk tid med hästarna, gården, elever, kurser och bebisförberedelser om vart annat. Lägg sen till att jag är både trött och hungrig nästan jämt (så som man är när man är i slutspurten på en graviditet), då blir det inte mycket tid över till annat. Äta, sova, jobba… 

Men som tur var så har jag haft lite hjälp i veckorna. Mina föräldrar var här en vecka i början av november och min svärfar håller som bäst på att installera elen och värmekablarna till vattnet i gamla stallet (mer om det i kommande inlägg). Lagom till att kylan kommer verkar det som. Prognosen lovar frostnätter inom kommande vecka.

Just nu har vi mest fokuserat arbetet på diverse lagningar och små förbättringar som kan underlätta arbetet på gården som höggravid och småbarnsföräldrar. Min pappa har satt upp redskapshållare både i trädgårdsförrådet och vid ridbanan, så att var sak har sin plats, och är lätt att hitta och komma åt. Jag älskar ju ordning och reda! Jag kommer ha liknande "stationer" för sopkvastar/skyfflar/grepar mm på två-tre platser i nya stallet när det blir färdigt (bara lite mer fancy). Det ska aldrig vara långt bort till närmsta sopkvast!
 
Han har också satt upp en liten hasp så jag kan stänga porten till ladan inifrån de dagar det blåser på fel håll, så jag slipper lägga upp halm och hösilage i motvind... Dessutom har han bytt ut och lagat några murkna/trasiga bräder på gödselrampen, satt upp en släplist under porten till ladan så att det inte ska regna in (vi måste dock gjuta en liten plint på ena sida och bila bort överflödig betong på andra sidan innan det blir helt tätt), och så har han gjort en jättefin hängare till mina tömkörnings- och longergjordar. Under tiden som pappa snickrat så har mamma rensat ogräs mellan kullerstenen, krattat löv och fixat lite i trädgården.


Måttbeställd och hemmagjord hängare för tömkörnings- och longergjord, tömmar och linor. Visst blev den fin?

Och den här veckan har jag alltså mina svärföräldrar här som hjälper till och avlastar mig lite. Min att-göra-lista som under flera månaders tid bara har blivit längre och längre, trots långa arbetsdagar, har äntligen börjat bli kortare! Vi har köpt det mesta (eller i alla fall det viktigaste), som vi behöver innan bebisen kommer.
  
Jag är i god fas med allt kontorsarbete och administration. Jag har pratat med försäkringskassan om föräldraledighet och skickat in de papper som behövs. Jag har köpt ett parti hösilage så det räcker till hela vintern/våren. Vi har sett över hagarna och bytt isolatorer på kortsidorna, som är de som är mest utsatta för väder och vind, samt grusat upp där det behövs så nu klarar de både skitväder och vinterstormar, och jag slipper oroa mig för att antingen jag eller hästarna ska halka och skada sig...


Sådana här isolatorer har vi innan bara haft i hörnen, men i höst har jag bytt ut även varannan isolator längs kortsidorna av hagarna. Det gör att bandet inte står och slår i vinden, och vi slipper oroa oss för att de ska gå sönder – även när det stormar rejält.

Får vi bara ordning på de där värmeslingorna till vattnet i stallet så tror jag faktiskt att vi är så redo som man nu nånsin kan bli – både på bebis och på vinter. Bring it on!


Läst 91635 ggr Kommentarer Kommentera

OKT
29

One small step...

Klicka på en bild för att starta bildspelet.

Ibland tar man stora steg framåt. Ibland lite mindre... Jag har länge tänkt att jag skulle vilja ha en permanent stationerad uppsittningspall nere vid ridbanan. Jag har hittills haft en IKEA-pall, och det har fungerat ok. Men den är i trä och behöver en del underhåll för att klara väder och vind (måla, limma, skruva...). Eftersom vi har gjutit mycket i betong de senaste åren, så har tanken på en uppsittningspall i betong vuxit fram. Och nu hade vi äntligen lite tid (och lite betong) över.

När vi beställde betong till vår platta (som ni kan läsa om i det här inlägget), så ville vi förstås vara helt säkra på att det skulle räcka och beställde därför en liten skvätt extra. Och istället för att låta den gå till spillo tänkte jag att det kunde vara läge att gjuta den där pallen!

Sagt och gjort! Med Ikea-pallen som mall, snickrade min pappa ihop en gjutform av överbliven formplywood. Betongen som blev över från plattan räckte till ungefär 2/3 av pallen, resten fick vi blanda till och hälla på själva. Som armering har vi använt hönsnät. Betongen från plattan var lite tjockare och hade inte fyllt ut alla hörn när vi öppnade formen, så vi fick också blanda till lite lagningsbetong och fylla i hålen. Den är lite, lite mörkare i färgen än den vanliga betongen, men med tidens tand och slitage kommer det inte att synas.

Men nu står den där! Stabil, väderbeständig, funktionell och snygg (tycker jag själv). Vad tycker ni? Under har vi lagt ett lager makadam. Dels för att leda bort fukt, och förhindra frostskador, och dels för att den inte ska luta, utan stå rakt och stabilt. Jag är så nöjd! Tack pappa, Jan och Jörgen för hjälpen! Det må vara "one small step" i det stora hela, men ändå ett litet steg närmre min drömgård, och faktiskt, två små steg enklare att hoppa upp på hästryggen! 

Nästa projekt (och antagligen det sista lite större projektet innan vintern och bebis kommer), är att lägga in värmeslingor till vattenkopparna i gamla stallet, samt byta ut de gamla och installera nya vattenkoppar i alla boxarna. Det påbörjades i helgen, och kan förhoppningsvis avslutas i början av november. Efter det ska vi ägna lite tid inne i huset och göra iordning det som ska bli barnrum, och så bara njuta av vårt kommande föräldraskap!


Läst 107626 ggr Kommentarer Kommentera

OKT
24

Världens bästa jobb!

När jag var liten så drömde jag om en egen ponny. Det stod högst upp på önskelistan varje jul och varje födelsedag. Det var nära några gånger. Som när min sköthäst, en vit B-ponny med mörkgrå man och svans, som var lite svårriden och inte passade sin lite yngre ägare skulle säljas. Jag letade runt efter billiga stallplatser och gjorde kalkyler och visade för mina föräldrar, och de sa inte tvärt nej! Men så var det det där med tävling... Jag älskade ju att hoppa på den tiden och tävlade flitigt på ridskolans ponnyhästar. Om vi gick och köpte en B-ponny så skulle jag ju bara kunna tävla den under max ett år till... Det var ju låååång tid för mitt unga jag, men mina föräldrar som tänkte lite mer långsiktigt kom fram till att det var en dålig idé.

Det var det närmsta jag kom en alldeles egen ponny. Några år senare, när jag sen gått ut gymnasiet, längtade jag som bara den efter en alldeles egen häst. Eftersom jag jobbade och bodde hemma så kunde jag spara undan rätt mycket, och det gjorde jag! Varje månad växte summan på sparkontot och jag var ett steg närmre min alldeles egna häst. Trodde jag då... Livet tog en annan inriktning och pengarna lades på studier istället (inte en dålig investering på något vis). Det skulle visa sig dröja rätt länge innan jag äntligen fick möjlighet att köpa min alldeles egna första häst. Under tiden utbildade jag mig, hade eget företag och arbetade i tävlingsstall. Ponnydrömmen tog mig hela vägen från arbete som hästskötare i Sverige, till en beridartjänst i Tyskland, till en alldeles egen hästgård i Skåne (drömmar och så lite blod, svett och tårar)...

Och nu – många år efter att jag drömde mina ponnydrömmar, har jag förmånen att få jobba med att utbilda små ponnyryttare i ridningens ädla konst! Det är förstås alltid roligt när elever gör framsteg (oavsett ålder och storlek på häst). Att få hjälpa någon till en aha-upplevelse, och att se hur häst och ryttare börjar synka och förstå varandra är bland det bästa som finns. Men det är något alldeles speciellt med ett barn och dennes ponny. Glädjen som glittrar i ögonen när man lyckats med något som känts svårt, och stoltheten över sin fina ponny är så äkta och oförstörd. Barn är så bra på att vara här och nu, och fastnar inte lika mycket i prestationsångest och tvivel som vi vuxna kan göra.

Kanske borde vi försöka lära oss lite mer av våra barn? Att vara lite mer här och nu. Att njuta av det vi har och av alla små framsteg som görs (och tänka mindre på vad vi fortfarande inte kan). Kanske är det bara gravidhormonerna som pratar? Oavsett vilket så är jag så glad för att jag får ha världens bästa jobb! Som får hjälpa både barn och vuxna att fördjupa kommunikationen med sina älskade djur. För visst lever vi alla för de där stunderna i perfekt harmoni med våra hästar? När allting flyter och man dansar fram tillsammans, och allting känns enkelt och rätt! I know I do!


Det här är jag ute på Bisslinge Gård på min sköthäst, B-ponnyn Bonny. Jag tror att året är 1991 och jag är 10 år gammal.


Läst 111236 ggr Kommentarer Kommentera

Till startsidan för Stalldrömmar »



Stalldrömmar

I den här bloggen får du följa med Marie Mellberg och henns stora bygg- och renoveringsprojekt. Målet är att skapa ett riktigt drömstall.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Portugal-bloggen Välj
Pether Markne Välj
Stalldrömmar
Therese Välj
Kajsa Boström Välj
Avelsbloggen Välj
Gästblogg: Avel Välj
Hästskötarbloggen Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Gästbloggen Välj

stäng

Om Marie
Passionerad dressyrryttare som bor med sin man och två hästar. Arbetar som beridare och tränare samt älskar bra mat, fina kläder och musik.

Till bloggen


Maries senaste




Arkiv