Stalldrömmar - Dränering – konsten att slippa leriga hagar
SEP
05
2018

Dränering – konsten att slippa leriga hagar

Klicka på en bild för att starta bildspelet.

Swish!! Så var två veckors "semester" till ända, och vardagen tar vid igen. Vi har hunnit med mycket, men inte riktigt allt som vi hade tänkt. Stor del av tiden har lagts på att gräva ned avloppsrör och förbereda för gjutning av en 4,5*4,3 m stor platta på det som blir baksidan av nya stallet.
Från början var det tänkt att bara vara en liten läpp, kanske 1,5 m, men av olika anledningar så växte projektet till nuvarande proportioner. Jag tänkte gå in mer i detalj på det i ett kommande inlägg. Vi har också hunnit med diverse småprojekt som att gräva bort en stubbe ur gräsmattan och sätta en ny hasp på Ferdinands box så att han aldrig mer kan göra skäl för sitt namn "rymmarkungen" m.m. Med på att-göra-listan fanns också punkten "dränera hagarna".     
  
Kanske känns det knasigt att efter den här extremtorra sommaren börja prata dränering, men hösten står för dörren och jag har fortfarande i färskt minne hur blött och eländigt det var förra hösten/vintern/våren. Då började det regna i mitten av augusti och inte slutade förrän nån gång i april (med ett litet uppehåll jan-mars då det snöade istället).
  
Mina rasthagar är relativt stora och ligger i lutning, så tidigare år har vi inte haft så mycket problem med lera. Men förra året var extremt! Det kom nederbörd varje dag! Marken blev övermättad och hann aldrig riktigt återhämta sig. Hästarna var leriga upp på benen, någon fick problem med mugg, någon med strålröta, allting var blött och tungt och skitigt och halt. Och att gå ut en snabbis i hagen utan att byta om till gummistövlar först var bara att glömma. Tappskorna stod som spön i backen. Till och med staketstolparna började lossna på sina ställen och fick hamras ned igen på regelbunden basis. För att lösa det mest akuta slängde vi ut ett par (ca tre) kubik med makadam 16-32 rätt ut i leran.
Det fungerade till den grad att jag fick som en hård plattform där jag och hästarna kunde stå och sätta på grimmor mm. Vi la också lite makadam på vägen ut mellan stall och hagar så att jag slapp halka runt i leran med ystra unghästar i andra ändan av snöret. Men det löste ju inte problemet med upptrampade, blöta hagar, som vid minusgrader gav hård och knölig skare...
  
Efter att ha jobbat på många fantastiskt fina hästanläggningar har jag märkt att hur påkostat stallar och ridhus än må vara så finns det nästan alltid problem med dränering, vattenansamlingar och lera. Hästar är tunga djur som trampar med stor kraft på liten yta. Det är svårt att skydda sig emot. Lägg sen till tunga maskiner och kanske lastbilar som kommer med foder mm så är lervällingen ett faktum. Till och med på anläggningar där man lagt plattor, gatsten eller asfalterat på gårdsplanen kan man ha problem, om man glömt att fundera på vart vattnet ska ta vägen.
 
När vi pratar om leriga hagar så finns det många olika metoder att grusa. Olika grusblandningar och makadam. Markduk eller inte markduk? Det finns gummimattor av olika slag som ska hålla gruset på plats osv, osv. Min erfarenhet är att alla dessa lösningar tyvärr fungerar dåligt på lång sikt om man inte också funderar på vart vattnet ska ta vägen! Här kan man välja öppna diken, stängda diken och/eller stenkistor för att dränera bort ytvattnet. Har man möjlighet kan man sen leda bort vattnet till en dagvattenbrunn eller damm så blir det ännu mer effektivt. Vi bestämde oss för att gräva en stenkista.
  
Så i söndags kväll tog vi tag i saken, och började gräva på det ställe i stonas hage där jag vet att vattnet samlas. Hålet blev cirka tre gånger tre meter i omkrets och cirka en och en halv meter djup. När vi grävt färdigt började vi fylla det igen med stora stenar som vi har samlat på oss sen tidigare utgrävningar. Våra marker består av lerjord och sten. Först stora stenar, sen lite mindre. När hålet var nästan fyllt med sten, la vi ett ca 15 cm tjockt lager med makadam. Sist men inte minst la vi ett tunt lager jord, mest för att det ska vara mjukt och trevligt att gå på för sto och föl som inte har skor på sig. Det här tog oss tre timmar allt som allt, och då hade vi förstås stor hjälp av vår lastgrävare. Utan den hade det tagit flera dagar att uppnå samma resultat!
  
Förutom den här stenkistan så kommer vi också gräva bort ett lager jord precis runt ingångar och vattenhinkar (de platser där de står och trampar lite extra) och lägga makadam istället. Jag tänker mig att man gör en lite djupare grop precis vid ingången, så att vattnet kan rinna undan där, och sen nöjer sig med cirka 10 cm runtom. Om man vill lägga markduk under bör man gräva djupare. Annars kommer hästarna bara trampa/gräva upp den inom kort.
  
Hur man bäst dränerar och grusar sina hagar beror på saker som vad man har för jordmån (lera, sand osv), hur stora hagar man har, hur många hästar som går där, vilken lutning marken har, om markerna ligger högt eller lågt och vilken klimatzon man bor i. Det är också ett pågående arbete som man tyvärr måste göra om då och då. Speciellt om man väljer stenkistor eller stängda diken, som så småningom sätts igen med lera och annat stoft som tar sig ned i marken med regnvattnet. Men även öppna diken och dammar måste då och då grävas om och rensas upp för att fungera optimalt.
Gör man det ordentligt från början kan man dock njuta av torra fina marker i många år innan man behöver börja oroa sig på nytt. Men glöm inte bort att vattnet måste ha någonstans att ta vägen! Annars är det bara att kasta pengar i sjön (eller rättare sagt – grus i leran)!

taggar


liknande webbartiklar


Läst 68318 ggr




Fler inlägg

OKT
11
2021

Vi gjorde det! Stallet fick godkänt! Eller nästan i alla fall.... Vi hann inte riktigt, riktigt färdigt till i tisdags, men eftersom vi ville flytta hästarna från betet igår (söndag) så valde vi att besiktiga ändå. Vi kunde ju visa hur vi tänkt göra i alla boxar, vilket länsstyrelsen godtog eftersom det bara är små detaljer som ska fixas. Vartefter som boxarna blir färdiga får vi börja använda dem utan ny besiktning. Vi måste bara skicka in bilder på att vi vidtagit de åtgärder som ålagts oss – det mesta saker som vi mer eller mindre hade tänkt göra ändå.

Dessa åtgärder är att:

  • Flytta tre vattenkoppar från gamla stallet in i nya stallet, och koppla klart alla värmekablar.
  • Spackla alla de bilade socklarna med cementbruk och slipa bort eventuella vassa kanter.
  • Sätta igen glipan under boxfronterna med antingen en regel, en skiva (typ stallplyfa), eller med betong. Vi valde betong.

Totalt kanske 30-40 timmars arbete, och om man jämför med de drygt 400 timmarna som vi lagt ned i sommar och höst (plus de hundratals timmarna som vi lagt tidigare) så är det ju ingenting! Vi passade faktiskt på att fira lite i tisdags kväll! Öppnade en flaska bubbel och såg en film i soffan. Det kändes som himmelriket på jorden jämfört med hur vårt liv har sett ut de senaste månaderna. Jobba, bygga, passa barn (jo, jag vet att man inte passar sitt eget barn, men det känns faktiskt lite som om det är det man gör när man bara avlöser varandra. Vem bygger och vem passar Vincent typ...).

Jag ska inte ljuga och säga att det har varit enkelt. Det har det verkligen inte! Vi har jobbat med kniven mot strupen i flera månader nu, väl medvetna om att hösten närmar sig och att efter betets slut så har vi 5 hästar, men bara 4 boxar (dom i gamla stallet)... Så vi har jobbat frenetiskt för att bli färdiga, men som vanligt har allting tagit mer tid och varit jobbigare än vi hoppats på. 

Det som tagit mest tid har varit arbetet med att bila bort socklarna som på sina ställen var upp till 60 centimeter tjocka och innehöll flera stora stenblock som var tvungna att kapas i omgångar för att inte riskera att hela ytterväggen skulle kollapsa.

Och som om vi inte var trötta och slitna nog så fick vår son feber söndag-måndag natt. Vilket förstås innebär sömnlösa nätter och vabb-dagar för oss som föräldrar. Jag som skulle städa och snygga till inför besiktningen hela måndagen fick istället vara hemma med sjukt barn. Och stackars Jörgen som var lika trött som jag efter en sömnlös natt fick gå ut och spackla betongsocklar när han kom hem från jobbet på måndagskvällen. Bara för att göra livet ännu lite roligare så fick vår son förstoppning natten till fredag och lördag. Stackarn! För oss innebär det ytterligare två sömnlösa nätter som spenderades med att försöka trösta ett otröstligt barn. Jobbigt på flera nivåer...

I helgen som gick hade vi barnvaktshjälp och elektriker på plats (dvs farmor och farfar var här). Och med gemensamma krafter lyckades vi få färdigt de boxar som behövdes för att kunna ta in hästarna från betet i ett säkert och tryggt (och sprillans nytt!) stall! Men jag skojar inte när jag säger att vi 5 minuter innan insläpp stod och skruvade upp de sista krubborna i boxarna som skulle användas!

Jag tror att vi fortfarande är lite för trötta för att verkligen njuta av det vi har åstadkommit. Vi har balanserat på gränsen till total utmattning under ganska lång tid nu. Så det ska bli väldigt skönt och extremt välbehövligt att kunna dra ned på tempot ett litet tag och samla lite krafter. När vi hunnit andas en stund, ska vi göra en plan för hur och när vi ska göra färdigt de sista bitarna – muren till gödselplattan, inreda sadelkammaren o.s.v. Men det får vänta lite. Stallet är färdigt, och det ska vi låta sjunka in så vi kan landa lite i den känslan!

Nästa gång jag går på Bauhaus så ska det vara tillsammans med hela familjen, och vi ska gå runt och flanera såsom andra familjer gör. Kanske ta en glass i fiket? Inte springa in ensam, lasta på 20 säckar betong och 6st 45x95 reglar i rekordfart för att sen springa (nåväl – man springer inte så fort med 400kg betong på kärran) till kassan och vidare till transporten för snabbast möjliga hemfärd som jag gjorde i lördags! Så det så! 

Följ oss gärna på vår Instagram för fler bilder och filmklipp! 

https://www.instagram.com/orstorp_gard/ 


Läst 12295 ggr Kommentarer Kommentera

SEP
28
2021

Vi har bokat besiktning av nya stallet! Ja, tro det eller ej! Ni läste rätt! Den 5/10, dvs om precis en vecka, ska stallet besiktigas! Med andra ord håller vi just nu på att jobba häcken av oss för att få färdigt de sista detaljerna i boxarna så att vi kan stalla in unghästarna och flytta över hästarna från gamla stallet. De senaste två veckorna har det arbetats febrilt! Det har murats upp utrymmen för tvättrum, foderkammare och förråd. Dessa är allesammans i en egen brandcell med allt vad det innebär. Lecablocken och Ytongblocken som vi murat alla väggar med är alla brandklassade i sig. Taket består av två lager gipsskivor 12,5mm, bjälklag, 9500mm stenull och sen spånskiva (om någon funderar på att gipsa ett innertak så finns det bra tips och råd i den här guiden från Byggmax).

Från vänster i bild; Tvättrum med utrymme för upphängning av blöta täcken, i mitten foderkammare och sista dörren till höger blir förråd. 

Parallellt med detta så jobbar vi vidare med de sista el-dragningarna. Den gamla elcentralen har flyttats från sin plats i en av boxarna, till en mer passande plats i ett förrådsutrymme med direktanslutning till stallet.

Vi håller också på att bila ned de sista socklarna i boxarna (bara 1½ box kvar nu)! Det är tungt arbete så vi har spridit ut det lite för att inte gå sönder på kuppen. Eller vi och vi.... Det är min man som bilar och kapar. Jag själv orkar ju knappt lyfta vinkelslipen som är av modell-större – än mindre kapa några betongblock! Girlpower i all ära, men vissa saker lämnar jag åt grabbarna.

Arbetet med att sätta upp vattenkoppar och koppla på vattnet fortskrider det också. Även här är det Jörgen som är den stora hjälten. Just nu håller han på att dra in PEMslangen i sadelkammaren där den ska kopplas på befintliga vattenledningar som förhoppningsvis (om allt fungerar som det ska) kommer att ge oss vatten ut i stallet! Ni får hålla tummarna att allt fungerar som vi tänkt oss för vi har inte riktigt tid med några mer förseningar just nu...

Mitt jobb den här veckan är att städa! Jag har redan varit tre gånger till tippen och slängt skräp, och fler kommer det bli! Minst en runda till, kanske två. Vi har massor av tegel och delar av skalblock, virke och annat som ska sorteras och organiseras. Jag ska också försöka bli av med alla lastpallar som vi samlat på oss när vi fått leveranser med skalblock och annat byggmaterial. Just nu har vi drygt 50-60 pallar som vi inte använder. Det finns flera företag som tar emot EUR-palla, så jag ska bara hitta nån som kan komma och hämta dem nu i slutet av veckan. Eftersom vi har lagt allt vårt fokus på bygget, så är gräsmattan oklippt, och baksidan hade behövt en omgång med röjsågen... Det hade ju varit trevligt att hinna med, men vi får helt enkelt prioritera.

Vi har fått mycket hjälp av nära och kära den här sista tiden, ingen nämnd och ingen glömd! Stort tack till alla er! Utan er hade vi aldrig hunnit/orkat bli färdiga! Jag misstänker att vi kommer stå till sent in på söndagsnatten för att sätta upp de sista foderkrubborna i boxarna. Vi kommer att vara trötta och slitna och antagligen ganska griniga, men oj vad skönt det kommer kännas när sista bulten är i skruvad och allting sitter på plats! Jag har inte riktigt hunnit njuta av det ännu eftersom vi haft (eller har) lite för mycket kvar att göra. Men dom få stunder när jag stannar upp och andas en sekund eller två så inser jag hur nära vi faktiskt är nu! Tänk att om en vecka så kanske jag går ut och kvällsfodrar i nya stallet! MAGISKT! Och med dem orden hälsar jag godnatt, och går som vanligt ut för att kvällsfodra i gamla stallet (kanske för sjunde sista gången)!  

Följ oss gärna på; https://www.instagram.com/orstorp_gard/


Läst 18623 ggr Kommentarer Kommentera

SEP
04
2021
Klicka på en bild för att starta bildspelet.

Då var vi tillbaka i vardagen igen då! Jörgen är sen i onsdags tillbaka på kontoret och Vincent på förskolan. Just idag är det lördag och stalltjänsten och hästarna är färdiga för dagen. Jag sitter vid köksbordet med Vincent som nyss har sovit middag och nu inmundigar lite yoghurt och flingor. Jörgen är ute i nya stallet och sätter upp våra fönstergaller från LRS Stallinredningar som kom i tisdags. Ungefär såhär kommer vårt liv se ut den närmsta månaden. Jobba och bygga (och däremellan försöka skapa lite meningsfull tid med barnet). Självklart hann vi inte färdigt med allt som vi hade velat innan semestern tog slut, men vi har kommit en bra bit på vägen och har fortfarande en ganska verklighetsförankrad förhoppning om att kunna genomföra en slutbesiktning av nya stallet i slutet av september!

Något som tog oss mycket tid var att lista ut hur vi ska dra vattnet till hästarna. Det var förvånansvärt svårt att hitta bra information om dimensioner och rördelar och smarta lösningar för frostfritt och säkert vatten. Då får ni också tänka på att varken jag eller Jörgen kan ett endaste smack om VVS från början, så det var lite av den blinde leder den döve, eller nåt sånt. Det jag visste från början med största säkerhet, var att jag ville ha nån typ av lösning för frostfritt vatten! Jag ville också ha bra flöde i kopparna så att hästarna dricker tillräckligt och inte får kolik, och jag ville kunna stänga av varje kopp ifall det skulle uppstå ett läckage (utan att hästarna kan komma åt avstängningen förstås. Det verkar kanske självklart, men jag har faktiskt stått i ett stall där avstängningen satt så till att hästarna av misstag kunde sätta på/stänga av vattnet när de kliade rumpan mot hinkarna. Så det hände typ 1-2 ggr per månad att vattnet stått och sprutat hela natten och personalen fick mocka ut 2-3 boxar. Inte så ekonomiskt och inte så trevligt för varken hästar eller personal).

Det där med att få frostfritt vatten visade sig dock vara krångligare än förväntat. Den vanligaste kommentaren när jag ringt eller pratat med olika VVS-försäljare (båda ”vanliga” och sådana som specialiserat sig på lantbruk), för att ta redo på den bästa lösningen har alltid varit – ”Behövs det verkligen?”. Svarat på den frågan är ett rungande stort JA! Det finns nästan inget som sliter så på både kropp och själ som att behöva släpa ut vatten till ett gäng törstiga hästar i vinterkyla. Men det behöver jag knappast berätta för er som är hästmänniskor så jag lämnar det därhän.

I våra undersökningar har jag hur som helst kommit fram till att det verkar finnas tre möjliga lösningar; cirkulerande, värmekabel eller en kombination av bägge. Vilket som passar bäst i just ditt stall beror mycket på hur planlösningen ser ut, hur många boxar du har och om det är ett nybygge (lättare att anpassa) eller en befintlig byggnad.

Ett cirkulerande system bygger på att man har en pump som driver runt vattnet. Köper du en pump avsedd för lantbruk och/eller stall har de oftast en värmepatron som värmer vattnet något. Jag vet inte om det är nödvändigt här i Skåne, men kanske i norr? Dessutom gillar hästar att dricka vatten som är något tempererat. För att detta ska fungera riktigt bra så behöver vattnet dras genomgående – dvs du kan inte koppla rören som ett standard T, utan du måste koppla rören både i den övre och nedre kopplingen på vattenkoppen. En sån här lösning fungerar (enligt mig) bäst i ett nybygge eftersom man då kan gjuta ned vattenrören i plattan (glöm inte att de inte får gjutas direkt i plattan utan måste ligga inkapslade i t.ex. ett avloppsrör ifall det blir ett läckage så ska det inte läcka rätt ut i plattan). Då kommer vattnet att komma uppifrån i varannan box och nedifrån i varannan box. Vi blev rekommenderade att även installera en enklare extrapump i vårt stall eftersom det annars kunde bli lite dåligt flöde. Vårt stall är ca 32 meter långt och har 12 boxar. Vi övergav dock denna lösning just eftersom vårt stall inte är ett nybygge och vi tyckte att det var ett på tok för stort projekt att börja bila upp golvet för att gjuta ner nya rör.

Alternativ nr två är att använda sig av värmekablar som man drar inuti eller utanpå rören. Svårigheten här är dels att kablarna inte får korsa eller nudda varandra. Då kan de nämligen överhettas! Och dels att kablarna är väldigt styva i änden så de är svåra att dra inuti rör som byter riktning. Vi har valt att koppla vattnet i ett standard T där vi drar 25mm PEM-slang i överkant (3 meter upp på väggen), och seden drar vi 15mm galvade rör ned till kopparna som sitter på 1m höjd (rekommendationen från jordbruksverket är att kopparna sitter på ca 0,6 x mankhöjd och vi kommer ju ha föl också). Inuti i galvade rören drar vi en värmekabel som ansluts via en Y-koppling. På så sätt kan inte hästarna tugga på kabeln. Man hade också kunnat göra tvärt om och dra värmekabeln på utsidan av de galvade rören – men då måste man installera ett kabelskydd som täcker hela röret. Från början hade vi tänk dra värmekabeln inuti rören både horisontalt och vertikalt, men då stod vi inför problemet att Y-kopplingen + skarvkopplingarna (kulventilen m.m.) skapar ett utrymme på ca 10cm som saknar värmekabel. Kulventilen (avstängningen) kan nämligen inte sitta där man dragit värmekabel i röret för då kan den ju inte stänga tätt! Detta gav oss mycket huvudbry. Det är lite som att försöka lägga ett pussel där man inte vet på förhand hur pusselbitarna ser ut.... Till slut kom vi på den egentligen enkla lösningen att dra den horisontala värmekabeln utanpå röret – eftersom vi då kan dra den i en liten slinga ned runt kulventilen och sen upp igen. För att kunna dra värmekablar i alla rör. Måste man också dra el och sätta kopplingsdosor ovanför varje vattenkopp. Om man gör en cirkulerande slinga enligt alternativ ett så slipper man detta. Man behöver bara ha tillgång till el där pumpen ska kopplas in.

Ett tredje alternativ är att man gör en kombination av bägge lösningarna. Då gör man en cirkulerande slinga i överkant, och sen drar man rör ned till varje kopp med värmekabel i sig. Då slipper man oroa sig för ev. korsande kablar och man slipper dra vattenrör ned i plattan. Nackdelen är väl att det blir ganska dyrt med både elkablar och pump, men det blir garanterat frostfritt och risken för överhettning är obefintlig. Vi var länge inne på att ha en sådan här lösning, men det föll för oss i och med att vi har så högt i tak (ca 10 meter – öppet upp i nock), så det fanns ingen naturligt bra väg att dra slingan. När vi kom på att vi kan dra värmekabeln utanpå PEM-slangen så övergav vi tanken på en cirkulerande slinga.

Det finns säkert fler sätt att göra det på! Jag vet att många sätter rörisolering och är nöjda med det – men återigen så gör den höga takhöjden att vårt stall blir kallt på vintern. I princip samma temperatur eller bara nån grad varmare än utomhus och tro mig! Det kommer garanterat att frysa med enbart isolering (been there done that)! Hoppas att jag kunde hjälp nån därute som också känner sig vilse i VVS-djungeln.

Följ oss gärna på Instagram för fler bilder från bygget och från vårt arbete på gården!                 


Läst 30746 ggr Kommentarer Kommentera

Till startsidan för Stalldrömmar »



Stalldrömmar

I den här bloggen får du följa med Marie Mellberg och henns stora bygg- och renoveringsprojekt. Målet är att skapa ett riktigt drömstall.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Portugal-bloggen Välj
Pether Markne Välj
Stalldrömmar
Therese Välj
Kajsa Boström Välj
Avelsbloggen Välj
Gästblogg: Avel Välj
Hästskötarbloggen Välj
Hästliv Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Gästbloggen Välj

stäng

Om Marie
Passionerad dressyrryttare som bor med sin man och två hästar. Arbetar som beridare och tränare samt älskar bra mat, fina kläder och musik.

Till bloggen


Maries senaste




Arkiv


Aktuella samarbeten

Foderspalten
I hästhälsans tjänst
Uppfödaren i centrum
Foderbloggen

Senaste numret

Läs mer om Hippson nr 5

– TEMA: Hästen i trafiken
– Porträtt: Lotta och Kajsa Björe 
– Tömkör som Bo Jenå

– Sveriges charmigaste stallmaskot
– Det viktiga beterinärbesiktningen
– Hoppövningar med Victoria Almgren
...och mycket, mycket mer!

Läs numret på premiumsajten



Senaste expertsvaren

Ryggömhet kan bero på både yttre och inre faktorer
Mälaren Hästklinik svarar
Avtalet avgör vem som blir ansvarig när ett föl skadar sig
Eva Johansson svarar
Vem blir ansvarig om någon skadar sig på anläggningen?
Eva Johansson svarar


Tipsa oss

Här kan du skicka in tips eller uppslag till oss på redaktionen.