Stalldrömmar
JUN
20

Stalltvätt!

För två veckor sedan passade vi på att högtryckstvätta stallet. Har man möjlighet så är det något som jag verkligen rekommenderar att man gör en gång per år. Det kan vara svårt om man har ett stort stall där hästarna inte går på bete, men är man ett gäng som hjälps åt så brukar det lösa sig.
  
Det går aldrig att få det lika rent om man bara skrubbar väggarna för hand. Mitt stall är inte stort, och eftersom unghästarna går på bete just nu så var det inte så många boxar som skulle tömmas innan vi kunde börja tvätta. Om man har möjlighet så är det perfekt att göra stalltvätten så här i början av sommaren. Då minimerar man också antalet flugor och andra parasiter i stallmiljön för resten av säsongen.
 
Minst en vecka innan jag planerar att tömma och tvätta stallet tar jag ett träckprov på alla hästar i stallet för att se om någon behöver avmaskas. Om det behöver göras är det bra att göra det två-tre dagar innan tvätten. När man sen tömmer boxen och tvättar boxväggarna får man bort alla larver och ägg och kan minimera återsmittan!
  
Vi började mocka ur boxarna tidigt på morgonen, direkt efter att hästarna gått ut. Dels för att slippa jobba i den olidliga värmen som var, dels för att försäkra oss om att hela stallet skulle hinna torka och boxarna strös upp innan det var dags för insläpp på kvällen. När boxarna var tomma, täckte vi över alla elkontakter med plast som fästes med silvertejp (jag undvek förstås att rikta strålen direkt på dessa, men vi ville vara helt säkra på att slippa få in vatten i kontakterna och undvika kortslutningar).
  
Nästa steg var att göra rent alla avloppsbrunnar ordentligt så att avrinningen skulle fungera. Det finns tre brunnar i mitt lilla stall. De två som sitter i anslutning till stallgång och box var helt igenslammade, men med lite pyssel blev de rena och fina. Jag rekommenderar verkligen att man har gummihandskar redo för detta arbete! Det är rätt så nasty...
Vi hade också en "avloppsrensare" som tillbehör till högtryckstvätten. Det är en 15 meter lång slang, cirka en cm tjock och rätt så fast/hård, med ett litet munstycke som sprutar vatten både framåt och bakåt som man trär in i avloppsrören och puttar framåt tills "hela" röret är sköljt. Fungerar jättebra! Jag tror att man köper den separat som tillbehör, men det är det verkligen värt! Vi fick låna både den och högtryckstvätten av mina svärföräldrar.
  
När allt detta var gjort var det äntligen väggarnas tur. Först en grovomgång med hård vattenstråle. Sen en omgång med Virkon S för att döda ev bakterier/mögelsporer/mm, och sist en avsköljning med vatten igen. De mest envisa bajsfläckarna krävde lite skrubbning med skurborste och diskmedel, men den mesta skiten bara rinner av. Det är en ren fröjd att se!
  
Sist men inte minst passade vi på att skrubba rent vattenkoppar och krubbor riktigt ordentligt (också för att försäkra oss om att det inte var några Virkonrester – som kan vara starkt frätande och absolut inte ska förtäras – kvar i dem). Sen var det "bara" att vänta på att stallet skulle torka.
  
Innan jag halmade upp boxarna igen strödde jag ett lager av Stalosan i botten, och sen på med halm! Stalosan är ett bra medel som bland annat motverkar bildandet av ammoniak och som sägs döda bakterier och mögel m.m. Jag brukar använda Stalosan ungefär en gång i veckan, och strö ut lite extra i hästarnas "kisshörna" (efter att ha mockat bort den kissiga halmen först förstås).
  
Det är så underbart med ett riktigt rent stall! Jag njuter varje gång jag går in till hästarna!


Jag borde förstås ha tagit en "före"-bild också, men så här fint är det i alla fall nu – nästan två veckor efter tvätten. Det som ser ut som fläckar är ställen där putsen/färgen är sliten. Men måla om gör vi ett annat år!


Läst 5857 ggr Kommentarer Kommentera

MAJ
16

Farväl

Farväl min älskade vän. Jag önskar jag kunde gjort mer för dig, men jag tror att du haft ett bra liv. Nu galopperar du på de evigt gröna ängarna i Trapalanda. Det känns så tomt här utan dig. Jag tror fortfarande att jag ska se din mjuka mule och pigga, nyfikna ögon kika ut över boxen. Jag glömmer ibland bort mig och lägger mat i din krubba.. Tårarna bränner bakom ögonlocken när jag skriver det här. Tack för alla fina stunder och alla lärdomar du har gett mig. Du kommer alltid att ha en speciell plats i mitt hjärta. Jag älskar dig.

Vila i frid

Domingo for U

2007-2018


Läst 14019 ggr Kommentarer Kommentera

APR
17

Nya hästkrafter på gården!

Vi har letat ny dragbil i över en månads tid nu då den gamla Saaben gav upp och kommer att få gå i graven. Sämsta tänkbara tajming då vi inte alls hade planerat att köpa en ny bil, utan velat lägga dom pengarna på vårt stallbygge i sommar, men vad gör man? Jag insåg snabbt att det är rätt mycket att tänka på när man letar dragbil, och jag är väldigt glad att ha en bilkunnig man som förhoppningsvis kunnat styra oss undan de allra värsta fallgroparna. När man köper begagnat får man ju räkna med ett visst slitage. Men man vill ju inte stå där med komplicerade elfel eller andra saker som kan bli riktigt dyra att åtgärda.

Eftersom jag i dagsläget bara har vanligt B-körkort ville vi ha en bil som skulle kunna dra vårt släp med en häst i från dag ett. Men som vid en uppgradering till B96 (utökat) eller BE skulle kunna dra två hästar. Vi ville ha en bil med fyrhjulsdrift och max budgeten var 40'000 SEK.

Vårt släp:

Släp Böckman Duo WP 1350

Tjänstvikt: 850 kg

Max lastvikt: 600 kg

Totalvikt: 1450 kg

Går att regga om till totalvikt på 2000 kg vilket ger 1150 kg i lastvikt (2 x 575 kg)

Alltså är vi ute efter en bil som klarar dra 2 ton men fortfarande 1450 kg på ett B-kort alltså får den max väga 1550 kg.

Då blir släpvagnskalkylatorn och blocket din bästa vän.

https://slpvkalk.transportstyrelsen.se/extweb/Slapvagnskalkylator/Slapvagnskalkylator.aspx

https://www.blocket.se

Min man har varit en riktigt hjälte och lusläst Blocket varje dag i jakt på ny bil. Han har också läst på angående hur enkelt och hur billigt man kan hitta reservdelar till de olika bilarna. Vilka typer av fel som är vanliga och hur nöjda folk är med sina bilar m.m. Här kommer en liten sammanställning som han gjort med några av de bilar som vi har tittat på. Man kan bli förvånad ibland över vad bilarna får dra och inte. Kolla alltid med släpvagnskalkylatorn om du är osäker! En bra grundregel är att du vill ha en "mindre" bil men med stark motor och gärna fyrhjulsdrift. Då får den dra mycket. Bilar i den här prisklassen i bra skick går åt som smör i solsken så det gäller att ligga på om man vill köpa sig en bil. Förrförra helgen åkte vi till exempel ut för att kolla på en bil som legat ute i två dagar. Den blev köpt mitt framför näsan på oss. Snopet. 

 

Alternativ 1 - 4x4, 1 häst med B-kort och 2 hästar med B96/BE-kort

Nissan X-Trail 2.5l (T30); 2003–2006; Tjänstevikt 1550 kg; Max släpvagnsvikt 2000 kg

Subaru Forester XT 2.5l (II); 2004-2006; Tjänstevikt 1520 kg; Max släpvagnsvikt 2000 kg

Subaru Legacy/Outback 2.5l (IV); 2003–2005; Tjänstevikt 1470/1520 kg; Max släpvagnsvikt 2000 kg

 

Alternativ 2 - 4x4, 1 häst med B-kort

Volvo V50 T5 (II); 2004-2007; Tjänstevikt 1560 kg; Max släpvagnsvikt 1500 kg

Toyota RAV4 2.4 (II); 2000-2006; Tjänstevikt 1460 kg; Max släpvagnsvikt 1500 kg

Honda CR-V 2.0 (III); 2002–2006; Tjänstevikt 1550 kg; Max släpvagnsvikt 1500 kg

 

Alternativ 3 - 4x4, 1 och 2 hästar med BE-kort

Volvo XC90 T6 (7L); 2002–2006; Tjänstevikt 2190 kg; Max släpvagnsvikt 2250 kg

Volkswagen Touareg 3.2 (7L); 2002–2005; Tjänstevikt 2400 kg; Max släpvagnsvikt 3500 kg

BMW X3 3.0 (E83); 2003–2006; Tjänstevikt 1840 kg; Max släpvagnsvikt 2000 kg

Mitsubishi Pajero Shogun 3.5 (III); 2000–2006; Tjänstevikt 1970 kg; Max släpvagnsvikt 2200 kg

Mercedes-Benz ML320 (W163); 1998–2003; Tjänstevikt 2120 kg; Max släpvagnsvikt 3370 kg

Jeep Grand Cherokee 4.7 (WH); 2005–2010; Tjänstevikt 2030 kg; Max släpvagnsvikt 3360 kg

 

Alternativ som inte funkar för oss

Audi A4 2.0 TSI (B7) ; 2004-2008; Tjänstevikt 1730 kg; Max släpvagnsvikt 1600 kg

Volvo XC70 2.5T (II) ; 2002-2007; Tjänstevikt 1730 kg; Max släpvagnsvikt 1600 kg

Volkswagen Passat 2.0 TSI (B6); 2005-2010; Tjänstevikt 1630 kg; Max släpvagnsvikt 1600 kg

Mitsubishi Outlander 2.4 (I); 2003-2006; Tjänstevikt 1640 kg; Max släpvagnsvikt 1500 kg

Hyundai Santa Fe 2.4 (I); 2000-2006; Tjänstevikt 1720 kg; Max släpvagnsvikt 1650 kg

Suzuki Grand Vitara 2.7 (I); 1999-2005; Tjänstevikt 1790 kg; Max släpvagnsvikt 1850 kg

Kostnad för nytt körkort:

B - Behöver du ha innan du kan ta B96 eller BE. Går bara att köra en häst med.

B96 (utökat) - Uppkörning kostar 1650 SEK på dagtid vardagar eller 2145 SEK efter klockan 18.00 på vardagar och på helgen.

BE - Syntest (120 SEK), Körkortstillstånd (150 SEK), Fotografi (80 SEK), Teoriprov (325 SEK), Uppkörning (1650 eller 2145 SEK se ovan anledning), BE-boken (349 SEK), Teoripaket på Internet (328 SEK), Lån av bil och släp för förarprov (2500 SEK), Körlektioner (2x140 min - 3440 SEK)

Här är vår nya pärla! Nissan X-Trail 2.5l (T30), 2004, 4x4, Tjänstevikt 1550 kg, Max släpvagnsvikt 2000 kg. Jag kan i dagsläget köra en häst med den på B-körkort, och när jag sen tar B96 kan jag kör två. Den har hundgaller och tonade rutor bak så den är perfekt för Daisy. Den är för gammal för att ha bluetooth, men det går att köpa och installera för ca 3500kr (kostnad för installation tillkommer om man inte gör det själv). Jag är så nöjd! Välkommen till familjen lilla Nissan! 


Läst 27166 ggr Kommentarer Kommentera

MAR
31

Sadelkammardörr!

Klicka på en bild för att starta bildspelet.

De senaste månaderna har det varit många olika småsaker som har krävt vår uppmärksamhet, så bygget har minst sagt gått på halvfart. Vi har bland annat satt nya bromsklossar på bilen, fixat en läckande tvättmaskin, kapat ved, bytt hydrofor i källaren och tampats med snökaos, ishalka och frusna vattenkoppar. Förutom det så har min man bytt jobb och varit i fjällen och så letar vi ny dragbil eftersom vår gamla trotjänare har gett upp. Dessutom så har den långa vintern ställt till det eftersom många av de arbeten i har framför oss involverar betong och/eller murbruk. Och ska man gjuta i temperaturer under 5 plusgrader så måste man blanda i frostskydd - och det i sin tur blir väldigt dyrt om man ska göra några större arbeten! Så vi har avvaktat lite i väntan på våren. 

Men nånstans i det allt det där lyckades vi ändå sätta upp den nya sadelkammardörren. Ni som följer oss på Facebook vet att det var ett tag sen nu, men jag har inte hunnit skriva ner det. Så här kommer en liten redogörelse för dem av er som är nyfikna på hur vi tog upp hål i en Lecablocksvägg och satte in en ny dörr.

Det första man bör göra är att skaffa sig en dörr. Och innan man kan skaffa sig en dörr så måste man ju bestämma vilken dörr man ska ha. Det kan låta enkelt, men det behöver det inte alls vara när två envisa människor är inblandade i processen! Vi var båda överens om att vi skulle ha en brandklassad och säkerhetsklassad dörr. En brandklassad dörr måste man ha mellan olika brandceller i en stallbyggnad, så det var egentligen inget val. Men även om det inte varit ett måste så hade jag valt en brandklassad dörr! Hästarnas säkerhet går alltid först! Och med tanke på hur stora problem branschen haft med sadelstölder de senaste åren så kändes säkerheten också väldigt viktig. Men sen gick liksom åsikterna isär lite... Min man menade att en ståldörr är den enda dörr som uppfyller våra krav - medan jag menade att en ståldörr är jätteful! Till slut så vann min man den här diskussionen. Så vi skaffade en ståldörr.

När man väl har sin dörr så kan man börja tänka på att göra hål i väggen den ska sitta i. Vi började med att mäta, och mäta, och kontrollmäta och sen mäta en gång till. När man väl sätter vinkelslipen i väggen så finns det liksom ingen återvändo. Så mät noggrant både en och två gånger så att du är säker på att det blir rätt!
En vägg av betonghålsten behöver stöttas upp innan man tar upp sitt hål. Vi använde två stycken L-järn som går i överkant på bägge sidor av vårt hål. När de var på plats så var det "bara" att skära ut resten. För detta arbete använde vi en vinkelslip, en slagborr och en borrhammare.

Eftersom betonghålsten är ihålig blev nästa steg att slabba igen hålen med betong för att ha något att fästa dörrkarmen i. När betongen härdat var det sen "bara" att skruva fast karmen (det visade sig vara mycket krångligare än vad vi trott eftersom karmen "slog sig" för varje skruv vi drog i. Så det krävdes ett fasligt massa meckande med att skruva lite här och lyfta lite där osv innan dörren äntligen var fast på plats.).

Sista steget var att sätta i det elektroniska lås som vi köpt från Daloc, et voilà! En sadelkammardörr är född! Innan vi kan säga att projektet är helt avslutat så ska det upp lite puts runt kanterna och snyggas till lite. Men dörren fungerar och jag använder den redan flitigt.

Nu när kvällarna blir lite ljusare och våren (kanske?) kommer snart, så hoppas vi komma igång och bygga lite mer. Jag ska den närmsta tiden se över budgeten och göra en plan för vår och sommar så att vi kan avsluta det här projektet nån gång! Fortsätt följa oss i bloggen och klicka gärna in på vår facebooksida så missar du ingenting! Glad Påsk på er!


Läst 31212 ggr Kommentarer Kommentera

MAR
22

Dr Jekyll och mr Hyde?

Ni känner till historien och dr Jekyll och mr Hyde? Där den omtyckta och vänliga dr Jekyll uppfinner ett elixir som förvandlar honom till den elaka och aggressiva mr Hyde. I mr Hyde kommer alla Jekylls mörka sidor fram och trots hans försök att motstå, så tar hans mörka sida över mer och mer...
  
Visst känns det ibland som om man har en mr Hyde i stallet? För även den lugnaste och snällaste av hästar kan ha en lite galen sida under vissa omständigheter. Det kan till exempel vara vid en igångsättning efter vila, när det slår om till kyligare väderlek eller om det blåser kraftigt ute. Det händer att jag träffar på ryttare som hamnat i en negativ spiral med sin häst. Som fastnat i "mr Hyde"-läget och kanske blivit rädda. Då gäller det att förstå varför hästen beter sig som den gör och att ha en plan för hur den ska hanteras.
  
Mina både hästar är totalt olika i temperament och personlighet. Båda är sportavlade, båda har mycket energi som behöver göras av med om de ska kunna koncentrera sig. För att kunna få ut det bästa av mina hästar så måste jag förstå dem och tillgodose deras behov.
  
Min ena häst är världens snällaste. Han är oerhört modig och ställer alltid upp för sin ryttare och även när han är osäker så frågar han mig vad han ska göra. Säger jag gå – så går han. Honom rider jag ut på ensam, överallt, oavsett väderlek. Det är oerhört få tillfällen som han beter sig galet eller oförutsägbart.
  
Det betyder inte att han inte har energi och arbetsvilja. Han kan takta lite när han är pigg eller frusta och skaka på huvudet i glädje när vi sträcker ut i galopp längs fälten. Men han kan utan problem vila flera dagar (om jag t.ex. är sjuk eller bortrest), utan att byta personlighet. För att han ska bete sig galet så krävs en längre viloperiod med mycket stillastående. Som till exempel nu i vintras när han hade en hovböld som krävde 14 dagar i sjukhage... Då var han lite smågalen att starta igång... Men det tog en vecka med överskottsenergi, utfall och brallningar, och sen var han som vanligt igen. Hade jag provridit honom i just den veckan hade jag trott att det är en helt annan häst än vad han faktiskt är!
  
Min andra häst är lite knepigare. Han har mer nerv och kan växla mellan att vara lugn och koncentrerad, eller spänd, tittig och rent av explosiv inom samma pass. Där är det ännu viktigare att ha honom ordentligt avrastad innan jag kräver koncentration och arbete. Han kan inte vila mer än 1–2 dagar innan han förvandlas till en eldsprutande drake. Jag måste alltså ha en tydlig plan både för dagen och för veckan för att han ska fungera optimalt.
  
För att jag ska kunna rida ut på honom måste han ha gått ordentligt dagarna innan, och helst ska det inte blåsa alltför mycket. Då kan han bli alldeles galen och kasta sig helt okontrollerat ut i trafiken eller ut i terrängen utan någon som helst koll på vart han sätter fötterna någonstans (jag har gjort det misstaget ett par ggr så jag vet...). Om han av någon anledning måste vila mer än 1–2 dagar så är det bättre att t.ex. longera eller tömköra honom någon eller några dagar innan jag hoppar upp och rider. På det sättet kan jag dränera överskottsenergin och få en lugn och trevlig häst att rida på. Det innebär mindre frustration för oss båda och minskar dessutom risken för onödiga skador.
Detsamma kan gälla om man har en häst som har sadeltvång. När man rider regelbundet brukar tvånget försvinna – men om hästen har vilat kan det komma tillbaka. En liten stund på longerlina innan man hoppar upp tar nästan alltid bort problemet.
  
Så varför skriver jag det här? Jo, jag har märkt att många ryttare med hästar som har mycket energi saknar en plan för hur de ska hantera sina djur. Det är inte helt ovanligt att man antingen blir rädd eller skadad helt i onödan därför att man inte tänker tillräckligt på att hästar är levande varelser och deras temperament och energinivå växlar med dagsformen. Hästar som inte får jobba har en massa energi som behöver göras av med innan de kan koncentrera sig och prestera. Hästar är avlade för att vilja arbeta!
  
Jag börjar ofta min vecka med ett joggingpass. Mycket galopp i lätt sits på volt och fyrkant och sen lite lösgörande arbete i skritt och trav. Om jag har unga hästar i träning eller problemhästar med t.ex. sadeltvång så blir det oftast ett pass i lina, och så sparar jag ridningen till tisdagen. Tisdagen trimmar jag på banan. Onsdag rider jag ut. Torsdag, fredag på banan och sen uteritt/longering/tömkörning eller löshoppning på lördagen (beroende på ålder och utbildningsgrad av häst, väderlek mm). Söndag är vilodag.
  
Om jag tävlat eller tränat så skrittar jag normalt sett ut hästen dagen efter. Om man börjar veckan med att rasta av sin häst så får man oftast en lugnare, mer harmonisk och betydligt trevligare häst att jobba med resten av tiden. Förutom att det skapar mentalt välmående så mår dessutom musklerna bra om de på regelbunden basis (dvs 1–2 ggr i veckan) får tömma sina glykogendepåer. Är man för rädd för att rida ut och galoppera själv så kanske man kan ha en modig medryttare eller ta hjälp av en duktig stallkamrat som kan sitta upp då och då.
  
Det där med sadeltvång är intressant. Många av er tänker nu på hästar som inte gillar när man spänner sadelgjorden och som bockar rakt upp i luften om man spänt för hårt eller snabbt. Det är den vanliga varianten. Men jag har upptäckt att det finns en annan sorts sadeltvång som inte är lika uppenbar och som många ryttare missar. Det här hästarna kan också vara lite känsliga när man spänner sadelgjorden, men det de reagerar mest på är känslan av ryttarens ben mot kroppen. Och istället för att bocka så springer de ifrån "obehaget" som de känner.
De upplevs som överkänsliga och kanske lite bakskygga. Ofta kan de ha lite problem med orolig mage. Precis som vanlig sadelkramp blir problemet starkare om hästen har vilat från ridning ett tag. Hur lång vila som behövs för att problemen ska dyka upp beror på hästen. Det kan vara allt från en dag till en månad och mer. Eftersom många missar att det är sadelkramp det handlar om så vet man inte heller hur man ska hantera problemet, och det är jättelätt att hamna i en ond cirkel där hästen bara blir mer och mer stressad och "dum".
  
Ibland går det förstås inte att rasta av hästen. Det kan bero på en skada som ska rehabiliteras, eller så är det fruset och halt ute och man saknar tillgång till ridhus. Då får man bara göra så gott man kan ändå. Men jag tror att vi hade kunnat få friskare, gladare, säkrare hästar och ryttare om fler tog sig en liten funderare på sin veckoplanering och såg till att fundera mer på dagsformen på sina hästar och gjorde en plan utefter det. Man vill inte fastna i mr Hyde-fasen när man kan ha så mycket roligare med en dr Jekyll i stallet!
  
Ps. Jag förutsätter i den här texten att hästen är frisk och sund, och att den har tillgång till hagvistelse samt en väl balanserad foderstat mm. Eftersom det också är faktorer som kan påverka hästarnas beteende.
  


Läst 34000 ggr Kommentarer Kommentera

MAR
01

En dröm, ett mål, en plan och ett system!

Såhär i början av året tänker både jag och mina elever mycket på vad vi vill uppnå med vår ridning under årets gång. Men för att nå sina mål på hästryggen räcker det inte med att bara ha mål och drömmar. Man behöver ha ett system! Att ha ett system betyder för mig att man har en logisk ordningsföljd vilken man följer när man utbildar sin häst. Det betyder också att man har en checklista med kvalitéer som man vill se hos sin häst i varje pass (t.ex. att hästen är framme för skänkeln, att den är lösgjord i sidorna och söker kontakt med bettet osv). Förutom detta så har man också en veckoplanering och en långsiktig plan för vad man vill uppnå och hur man ska komma dit.

Betyder det att man rider varje häst på exakt samma sätt? Absolut inte! Jag går igenom min checklista vid varje pass. Rider jag en häst som jag känner väl så har jag förstås en rätt tydlig bild av hästens styrkor och svagheter redan när jag sitter upp - och även en långsiktig plan för hur de ska förbättras. Men man måste alltid vara beredd på att ändra sin plan.

Vad jag lägger fokus på under ett pass skiftar under tid beroende på hästens ålder och utbildningstatus. Jag kan jobba med exakt samma övning och ändå ha precis motsatt mål med min träning. Vi tar ett exempel! Säg att jag har en häst som inte riktigt går fram för skänkeln. Då vill jag göra många tempoväxlingar och övergångar för att göra hästen uppmärksam och lydig (i den långsiktiga planen för en sådan häst kan det t.ex. ingå många uteritter med galopp i lätt sits. Kanske lite bomövningar eller små hinder om hästen tycker det är kul för att hitta bjudning och ridglädje). Sen kan jag ha en annan häst som är lite för het, eller en som ligger lite för tungt i handen. Då gör jag samma övning med många övergångar och tempoväxlingar. Men istället för att fokus ligger på kvickhet och lydnad, så ligger fokus på saker som avslappning, takt och tempo eller samling och kadens! Det är också viktigt för en häst med mycket motor att få utlopp för sin energi! De behöver aktiveras och få nya utmaningar så att de trivs med livet. Med hjälp av ett system och en checklista kan jag enkelt avgöra vad hästen jag sitter på behöver förbättra och göra en plan för hur jag ska komma dit.

Jag har redan nämnt några saker som framåtbjudning, lösgjordhet och kontakt. När hästen kommit längre i sin utbildning börjar jag leta efter samling, kadens och schvung. Några enkla frågor som du kan ställa dig under ett pass är: Går min häst fram för skänkeln? Svarar min häst på förhållningar? Är min häst mjuk i sidorna? Har jag samma kontakt på bägge tyglarna? Är min häst eftergiven i rygg/nacke/käke dvs går den på tygeln? Flyttar den sig i sidled för skänkeln (och gör den det i bägge varven)? Så länge svaret på frågan är ja så kan du gå vidare till nästa fråga. Blir svaret nej någonstans så vet du var du måste lägga mer tid. De här frågorna kan du ta med dig hela vägen från de lätta klasserna ända upp till GP. Det är precis samma sak oavsett om du övar skritt/trav övergångar med en 4-åring eller om du övar trav/passage med en äldre, välutbildad skolhäst. Stöter man på patrull någonstans så kan man alltid gå "back-to-basics" för att lösa problemet.

Det bästa sättet för att skaffa sig ett system för att utbilda hästar är att rida för en bra tränare så ofta som man bara kan. Man kan förstås förkovra sig i ridhandboken och annan bra litteratur också (speciellt bra för dem som inte har tid eller råd att träna så ofta som man kanske skulle vilja). Men i slutändan så kan det inte kompensera för vad hands-on-instruktioner på plats ger. Tyvärr är vi så omedvetna om vad vi hittar på i sadeln så vi behöver ständig hjälp för att koordinera och stämma av vad det är vi egentligen pysslar med (om det är till någon tröst så gäller det ALLA som nån gång suttit i en sadel - även proffsen). Ska man dessutom arbeta med att utbilda hästar och/eller ryttare så gäller det dessutom att man har suttit på och utbildad många olika hästar/ryttare för att verkligen kunna säga att man har ett system. Men för de flesta räcker det ju alldeles utmärkt med att ha ett system och en plan för hur man ska utbilda sin alldeles egna häst.

Så hur är det nu? Har du ett system?


Läst 35782 ggr Kommentarer Kommentera

FEB
16

Love is in the air!

I tisdags var det Alla hjärtans dag. Och dagen till ära fick våran rottweiler Daisy sig en liten kärleksstund!

Vi har funderat och planerat för att para henne mer eller mindre hela hösten. Och ändå lyckades hon överrumpla oss eftersom vi inte trodde att hon skulle löpa förens i mars nån gång (baserat på tidigare löp). Men nu var det alltså dags. Hon är sedan tidigare friröntgad, men vi ville hinna med en ögonlysning för att veta att vi får friska valpar. Som tur var har vi vår duktiga veterinär Erik Mörne runt knuten och kunde få en tid där med kort varsel. Hon var helt ua. 

Vi hade tittat ut en hane som vi var intresserade av. Jordan Haus of Lazic är en välmeriterad hane som ägs av Henrik Waldermanson aka Alfahunden. Han är av lite grövre, kortare modell - jämfört med vår Daisy - och kommer komplettera henne alldeles utmärkt! Förutom sina fina meriter från utställning och tävling så är han frisk och kry och har ett väldigt trevligt temperament. Jag tror det kan bli en superkombo! Nu håller vi bara tummarna att det har tagit sig! Om allt går som det ska så kommer det valpar i mitten av april!

Mer om Jordan och Alfahunden kan du läsa här.

Det här blir första gången vi tar valpar. Man kan göra ultraljud för att se om tiken är dräktig, men läser man på skk (svenska kennelklubben) så rekommenderar de faktiskt att man låter bli (de menar att det är ett onödigt stressmoment för tiken och att man tids nog märker det ändå). De är ju inte dräktiga så länge (i genomsnitt 63 dygn), man kan göra ultraljud från ca tre veckor, och från ca fyra veckor kan man se hjärtslag hos valparna. Dock kan hundar resorbera fostren så sent som i femte veckan! Så även om man kan se friska foster i vecka tre så kan tiken gå tom när det väl skulle varit dags för valpning. Så länge tiken verkar frisk och glad finns alltså ingen direkt anledning att göra ultraljudet. Vi får se hur vi gör. Spännande!

Glöm inte hålla koll på vår Facebook för fortlöpande uppdateringar! 

Vår fina Juniirotts Daisy!

Jordan Haus Of Lazic.

Är du redan nu sugen på att boka en valp? Hör av dig till oss för mer information!


Läst 30219 ggr Kommentarer Kommentera

NOV
30

Lera, stalldörr och tömkörning!

Det regnar, och regnar, och regnar och regnar. Jag är så trött på lera och våta kläder så det finns inte! Mina hagar som normalt sett brukar hålla upp rätt så bra är som stora gyttjebad och hästarna ser ut därefter när de kommer in på kvällen... Suck och stön! Just nu önskar jag att vår spolspilta hade varit färdig! Men jag tröstar mig med att detta blir sista vintern utan spolspilta. I dagsläget spolar jag av leriga hästben vid gaveln på huset. Det fungerar det med. Det är faktiskt mest mammahäst och fölis som är leriga upp till knäna. Inte för att deras hage är värst - men för att de envisas med att stå i det absolut lerigaste hörnet av hagen mesta delen av tiden. Jag förstår inte! Men så är jag ju inte häst heller.... Jag har hur som helst beställt ett lass makadam som vi ska ha dels till att grusa upp ingångarna till hagarna, och dels som dräneringslager när vi ska gjuta den den lilla platta som ska vara utanför den bakre stalldörren (den där vi gjut rampen i förra inlägget). Vi får se om vädergudarna behagar vara med oss till den grad att vi faktiskt kan gjuta den i år. Det får inte vara för blött, men det ska helst inte vara minusgrader heller! Det verkar vara en omöjlig ekvation den här vintern.

Visst blir man glad när hästen ser ut såhär när man plockar in den från hagen?

I helgen hade vi full rulle med vår murare på plats som nääästan hann klart med den allra sista ytterväggen. "Bara" ca 4 rader kvar nu. Det är ca 4 timmars arbete, men att stå och mura tegelvägg 3 meter upp i luften i kyla och regn är ingen höjdare. Så samma sak gäller väl där - vi får se om vädergudarna är på vår sida eller om vi måste vänta till våren.

Inte mycket kvar att mura nu!

Medans Patrik murade så byggde vi stalldörr. Eller en halv stalldörr i alla fall. Den nedre halvan blev mer eller mindre helt klar, medans den övre halvan kräver lite mer tillpassning. Vi har återanvänt en av de stora dörrarna som vi tagit ned tidigare, och håller nu på att tillverka en tvådelad stalldörr i klassisk stil. Det kändes självklart att återanvända det virke som vi hade liggande. Varför slänga bort virke i bra skick? Men det tog lite tid och huvudbru att få bort den diagonala regeln som gick från den ena sidan till den andra, cirka 1½ meter lång. Den var först fastspikad med hundra spik (nåväl, men nästan), och sen fastborrad i ändarna från insidan så man inte kom åt borrhuvudet! Vi fick såga av regeln försiktigt så vi inte skadade träet under, och sen bräcka bort ändbitarna med kofot. Den övre och nedre regeln kunde vi spara som de var. Vi behövde dock fler reglar och fick därför köpa till två nya reglar som ska bilda det ramverk som gör dörren stabil och hållbar. Reglarna ska gå på tvären mot dörrvirket och på diagonalen. Detta gör att dörren inte kommer vrida sig när virket blir blött och sen torkar.

Vi återanvänder också de gamla handsmidade gångjärnen och haspen/handtaget som suttit på den andra dörren. För att kunna hänga dörren på plats och kunna öppna och stänga blev vi också tvunga att ta bort kullerstenen som tidigare utgjort en ramp upp till den gamla dörren. Så småningom får vi förstås göra en ny ramp som passar till den nya dörren, men det blir ett senare projekt. Eftersom gångjärnen är handsmidda och byggnaden är gammal så är det som vanligt ingenting som är rakt och liksidigt. Det betyder att man måste mäta och tillpassa och ändra och flytta och testa igen och igen. Det går inte bara att mäta ut och sen är det klart. Men slutresultatet blir så bra! Eller vad tycker ni? Jag längtar så efter att ha en helt färdig dörr och slippa en massa fladdrande presenningar. Men det blir nog inte den här veckan. Jag ska nämligen till Stockholm och se på dressyren på Friends i helgen. Vi har haft det som en tradition i många år nu. Jag och mamma, och ibland syrran. Det är som en liten julpralin som man kan längta till och se fram emot när det är som allra mörkast.

Och på tal om inspiration så höll jag en liten tömkörnings clinic i måndags på Tågarportens RF. Ett jättetrevligt initiativ från en av mina elever. Hon tänkte att det kunde vara precis vad folk behövde i vintermörkret och det verkar som om hon hade rätt. Jag älskar tömkörning! Det är ett så oerhört bra komplement till ridningen. Jag kommer att fortsätta hålla tömkörningslektioner varannan måndag med start nu på måndag i lilla ridhuset. Det är bara för medlemmarna i föreningen, men för dem som är sugna på att lära sig så är det bara att höra av er så ordnar vi något!

Halvvägs färdigt! Nu ska "bara" den övre halvan tillpassas och så ska vi betsa träet på insidan (utsidan är ju redan målad sen innan. Visst blir det fint?).

Domingo fick agera visningshäst när det var dags för tömkörning.


Läst 47960 ggr Kommentarer Kommentera

NOV
06

Konsten att gjuta en ramp

Vårt senaste projekt har varit att gjuta en ramp ut mot baksidan av stallet, mot hagarna till. Här kommer man gå in och ut med hästarna till hagen, vi kommer köra in foder med lastaren och vi kommer eventuellt (i alla fall till en början) köra ut gödsel i skottkärra till den blivande gödselplattan genom den här dörren. Så den här rampen måste uppfylla många krav. Den måste vara tålig nog för att köra med lastare och klara hovtryck från 500-600kg häst. Den får inte vara för brant så det blir alltför jobbigt att köra ut en full kärra gödsel och lutningen ska vara behaglig för hästarna att gå i. Den får inte heller bli för slät så att djur och människor kan halka och slå sig. Och så får den inte ha för låg kant så att det kommer in vatten när det regnar eller snöar ute. Del vill säga kanten på rampen och dörrens nederkant måste överlappa varandra och rampens kant måste vara högre än marknivån på baksidan. Kontrollmät och loda noggrant både en och två ggr så slipper ni få problem med översvämningar i stallet i framtiden!


Här ser ni en skiss över hur det är tänkt att det ska se ut när det är färdigt. Det är kanske lite svårt att se att rampen har en högre kant än plattan på utsidan, men det kommer den att vara för att förhindra översvämiingar i stallet. Men kanten får heller inte vara för hög för då blir den svår att köra över med kärrorna.
  
  
Anledningen till att vi behöver göra en ramp överhuvudtaget är för att marknivån mot innergården skiljer sig avsevärt mot marknivån ut på baksidan av stallet. När man bygger nya byggnader så schaktar man ju alltid bort överflödig jord först så att man får en helt jämn vågrät schakbotten att bygga på. Men sånt brydde man sig inte om på 1800-talet när vår stalllänga byggdes. Med jordgolv som lutar lite så var det ju inte så viktigt. Värre blir det när man har ett gjutet betonggolv som vi har!

Det är en stor ramp! Den är 293cm bred (samma bredd som dörrhålet), den är ca 3m lång och vid den högsta punkten är den nästan 60cm hög. Allt som allt har vi använt nästan 2500kg betong(!!), 6 armeringsjärn, ett armeringsnät och en herrans massa stenbumlingar för att få den färdig. Eller jag ska kanske säga "färdig"... För detta är trots allt arbete bara steg ett för att kunna använda den bakre dörren innan vintern. Steg två blir en mindre gjutning där vi kommer att sätta en metallkant (en så kallad garagekant som består av en 90gradig L-skena med fästjärn som gjuts ned i betongen. Denna har vi köpt på Vallåkra Lantmannaaffär). Och sen blir steg tre att gjuta en mindre platta på utsidan av byggnaden (den kommer att bli ca 3 gånger 3 meter och ha en liten, liten lutning utåt - bort från byggnaden, för att leda bort eventuellt regnvatten). Men det blir vid ett senare tillfälle! Tillbaka till steg ett som var rampen!

Även här har vi jobbat i flera steg. Först skulle en form byggas. Det var inte helt lätt att få till en bra form som skulle kunna vara tillräckligt stabil för att klara så stora betongmassan utan att ge vika. Vi ville ju inte att rampen skulle bukta ut på sidorna eller att de skulle börja läcka ut betong nånstans halvvägs in i gjutningen. Formen fick därför förstärkas med reglar både kors och tvärs och sen fästas stabilt i golvet. Vi var väldigt noga och mätte vinklar och lodade med vattenpasset för att få allting rakt och stabilt. På insidan av rampen gjorde vi en "skena" av två reglar som löpte ned på var sida i den lutning som vi bestämt att vi ville ha på vår ramp. Längs den skenen kunde vi sen dra en regel så att rampen blev jämn hela vägen utan gropar eller bulor.

När formen var färdig var det dags att börja gjuta - nästan! Först tvättade vi en stor mängd stenbumlingar från vår stenhög som vi haft på baksidan sedan vi grävde ut jordgolvet i stallet förra hösten. Vi har också borrat ned och böjt till 6st armeringsjärn som ligger som stöd för armeringsnätet. Under järnen har vi sen lagt stenbumlingar som stöttar och förstärker rampen. Få material är så tåliga som vanlig hederlig natursten! Sen var det dags att börja gjuta!

Vi gjöt rampen i tre omgångar. Detta på grund av att den är så stor och hög så efter ett tag, när betongen börjar flyta ut så är det omöjligt att bygga tillräckligt på höjden längst in. Man kommer helt enkelt inte åt. Då är det bättre att ta det i flera steg och låta betongen stelna emellanåt så man kan gå på den, och på det sättet bygga upp höjden. Armeringsnätet la vi på plats i andra gjutningen. Man ska tänka på att inte släta till betongen emellan (förens i sista gjutningen då förstås). Den ska vara så grov som möjligt i ytan så att betongen fäster in ordentligt. Är den för slät kan man ruffa upp den med en metallkratta innan den stelnat helt.

När vi lagt sista lagret betong drog vi med vår regel upp och ned längs skenan för att få rampen så jämn som bara möjligt. Vi använda vattenpasset och lodade ett par gånger innan vi var nöjda med resultatet. Sen var det bara att släcka och gå in och hoppas på att det inte skulle vara alltför många nyfikna katter som varit framme och trampat i betongen under natten.... Det var det inte som tur var. Bara några små, små tassavtryck i ena kanten, och de syns bara från en viss vinkel. Det tycker jag bara är charmigt! Eller vad tycker ni?

Följ oss gärna på Facebook för fler vardagsuppdateringar!

Redo för att börja gjuta!

Första omgången sten och betong på plats. Vi lägger stenen så att den stöttar armeringsjärnen.

Första lagret på torkning!

Andra lagret på torkning! Nu har vi även lagt i armeringsnätet.

Sista gjutningen på G!

Nästan färdigt!

Färdigt!


Läst 42587 ggr Kommentarer Kommentera

OKT
30

Att sätta panel.

Så nu kommer äntligen det där inlägget om panelen! Det var ett par veckor sen nu, men jag har inte hunnit med riktigt. För att ni ska komma i rätt stämning så får vi gå lite bakåt i tiden. Ni minns att vi har tagit bort en stor dörr mot innergården? Vi anlitade en murare som murade upp en vägg och satta in ett gjutjärnsfönster som vi köpt in. Men ovanför muren så var det nu ett stort hål! Och där ska det ju vara faluröd panel! Som på resten av byggnaden.

Såhär såg det ut när vi började.

Att sätta panel är egentligen relativt enkelt (att bygga i trä ÄR relativt enkelt, i alla fall jämfört med att gjuta och mura. Att jobba med betong är dels sååå mycket tyngre och sen kan man inte göra om på samma sätt som när man jobbar med trä. Virke är dessutom relativt billigt så blir det helt och hållet åt skogen fel, så kan man faktiskt köpa en ny bräda och börja om. Det kan man inte riktigt om det blir fel när man gjuter...). Men det tog ändå lite tid att sätta upp den, mest eftersom vi var tvungna att klättra på stege rätt högt upp och så var vi tvungna att såga ut för där takbjälkarna stack ut. Så varje bräda fick sågas individuellt på plats. Och så var vi tvugna att flytta på en elkabel som var dragen på utsidan av panelen av någon outgrundlig anleding. Då är det inte så dumt att ha en svärfar som är elektriker. Nu är kabeln dragen längs takfoten istället - vilket är mycket mer logiskt. Så småningom ska hela elcentralen flyttas och dras om, men det ligger lite längre fram i planeringen. 

Vår panel är en så kallad lockpanel. Den består av en basbräda och ett "lock". Basen är lite bredare på 17cm och locket något smalare på 12cm. Basbräderna sätts upp med ett fast mellanrum och sen sätts locken ovanpå så att de täcker kanterna på basen. På den här wikipediasidan hittar ni några fler exempel på panel. Det viktiga är att de alltid går omlott så att det blir ordentligt tätt och inte regnar eller blåser in! Sätter man panel på t.ex. en husvägg måste man också sätta en spaltbräda så att det blir en luftspalt mellan väggen och panelen. Men det problemet hade inte vi! Det är ju helt öppet bakom panelen. Den nedre kanten sågas snett utåt i en så kallad "droppkant" eller "droppnäsa". Det är för att vattnet ska droppa av brädan och inte stanna kvar och krypa in i virket underifrån. På den här sidan tyckte jag det fanns en rätt bra beskrivning hur man sätter panel.

Innan vi satte upp bröderna fick vi dem sågade i rätt längd och med droppkant nedtill på brädgården. Vi köpte alla basbräderna på Vallåkra Lantmannaaffär. Jag tycket det är trevligt att handla lokalt och de bjuder alltid på ett leende och kommer gärna med goda råd om man ber om det. Till våra lock använde vi panelbrädor som vi fick gratis av en vän som köpt för mycket virke förra året. Innan vi kunde sätta upp dem så skulle de grundas och målas. Vi tog med en brädbit till Vallåkra och fick hjälp att välja en färg som låg så nära originalet som bara möjligt. Färgen vi valde heter "stugröd" och kommer från Nordsjö färg. Visst låter det fint?

Hela familjen hjälpte till! Mamma och pappa målande bräder. Jag och Jörgen tog ned den gamla "halvpanelen". Svärmor, svärfar och Jörgen satte upp den nya panelen. Det blev så fint! Visst ser det ut som om det alltid sett ut såhär?

I helgen har Jörgen varit i Cannes med jobbet så det har inte byggts något här hemma. Istället jobbade vi itorsdagskväll då vi gjorde färdigt den första och största etappen på rampen som ska gå ut till baksidan från stallet! Mer om det i nästa inlägg. 

PS. I fredags var vi på 90 dygnskontroll med Princessan och hon är fortfarande dräktig med Totilas! Beräknas föla runt den 13/6! Och så har jag äntligen uppdaterat vår hemsida! Kolla in resultatet på www.horseandhuman.com. 

Här har vi dragit om elkabeln och fått ned den gamla "halvpanelen"

Nästan halvvägs där!

Och en bild innifrån. Skönt att få en tät byggnad innan de värsta vinterstormarna.

Färdigt! Visst blev det snyggt?!


Läst 39828 ggr Kommentarer Kommentera
Sida: 1 2 3 4 5 nästa  sista  



Stalldrömmar

I den här bloggen får du följa med Marie Mellberg och henns stora bygg- och renoveringsprojekt. Målet är att skapa ett riktigt drömstall.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Lisen Välj
Portugal-bloggen Välj
Pether Markne Välj
Stalldrömmar
Therese Välj
Redaktionen Välj
Kajsa Boström Välj
Hippologbloggen Välj
Avelsbloggen Välj
Gästblogg: Avel Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Hästskötarbloggen Välj
Gästbloggen Välj

stäng

Om Marie
Passionerad dressyrryttare som bor med sin man och två hästar. Arbetar som beridare och tränare samt älskar bra mat, fina kläder och musik.

Till bloggen


Populära taggar


Mest lästa


Arkiv



Galleriet på Hippson Market

Populärt hos Granngården

Husbloggare

Gästblogg: Häng med Julia till USA och en av världens främsta sporthästkliniker!

Veterinärbloggen

Hatten av

Kajsa Boström

Stalltvätt!

Stalldrömmar

Till Husbloggarna