Stalldrömmar

Det regnar, och regnar, och regnar och regnar. Jag är så trött på lera och våta kläder så det finns inte! Mina hagar som normalt sett brukar hålla upp rätt så bra är som stora gyttjebad och hästarna ser ut därefter när de kommer in på kvällen... Suck och stön! Just nu önskar jag att vår spolspilta hade varit färdig! Men jag tröstar mig med att detta blir sista vintern utan spolspilta. I dagsläget spolar jag av leriga hästben vid gaveln på huset. Det fungerar det med. Det är faktiskt mest mammahäst och fölis som är leriga upp till knäna. Inte för att deras hage är värst - men för att de envisas med att stå i det absolut lerigaste hörnet av hagen mesta delen av tiden. Jag förstår inte! Men så är jag ju inte häst heller.... Jag har hur som helst beställt ett lass makadam som vi ska ha dels till att grusa upp ingångarna till hagarna, och dels som dräneringslager när vi ska gjuta den den lilla platta som ska vara utanför den bakre stalldörren (den där vi gjut rampen i förra inlägget). Vi får se om vädergudarna behagar vara med oss till den grad att vi faktiskt kan gjuta den i år. Det får inte vara för blött, men det ska helst inte vara minusgrader heller! Det verkar vara en omöjlig ekvation den här vintern.

Visst blir man glad när hästen ser ut såhär när man plockar in den från hagen?

I helgen hade vi full rulle med vår murare på plats som nääästan hann klart med den allra sista ytterväggen. "Bara" ca 4 rader kvar nu. Det är ca 4 timmars arbete, men att stå och mura tegelvägg 3 meter upp i luften i kyla och regn är ingen höjdare. Så samma sak gäller väl där - vi får se om vädergudarna är på vår sida eller om vi måste vänta till våren.

Inte mycket kvar att mura nu!

Medans Patrik murade så byggde vi stalldörr. Eller en halv stalldörr i alla fall. Den nedre halvan blev mer eller mindre helt klar, medans den övre halvan kräver lite mer tillpassning. Vi har återanvänt en av de stora dörrarna som vi tagit ned tidigare, och håller nu på att tillverka en tvådelad stalldörr i klassisk stil. Det kändes självklart att återanvända det virke som vi hade liggande. Varför slänga bort virke i bra skick? Men det tog lite tid och huvudbru att få bort den diagonala regeln som gick från den ena sidan till den andra, cirka 1½ meter lång. Den var först fastspikad med hundra spik (nåväl, men nästan), och sen fastborrad i ändarna från insidan så man inte kom åt borrhuvudet! Vi fick såga av regeln försiktigt så vi inte skadade träet under, och sen bräcka bort ändbitarna med kofot. Den övre och nedre regeln kunde vi spara som de var. Vi behövde dock fler reglar och fick därför köpa till två nya reglar som ska bilda det ramverk som gör dörren stabil och hållbar. Reglarna ska gå på tvären mot dörrvirket och på diagonalen. Detta gör att dörren inte kommer vrida sig när virket blir blött och sen torkar.

Vi återanvänder också de gamla handsmidade gångjärnen och haspen/handtaget som suttit på den andra dörren. För att kunna hänga dörren på plats och kunna öppna och stänga blev vi också tvunga att ta bort kullerstenen som tidigare utgjort en ramp upp till den gamla dörren. Så småningom får vi förstås göra en ny ramp som passar till den nya dörren, men det blir ett senare projekt. Eftersom gångjärnen är handsmidda och byggnaden är gammal så är det som vanligt ingenting som är rakt och liksidigt. Det betyder att man måste mäta och tillpassa och ändra och flytta och testa igen och igen. Det går inte bara att mäta ut och sen är det klart. Men slutresultatet blir så bra! Eller vad tycker ni? Jag längtar så efter att ha en helt färdig dörr och slippa en massa fladdrande presenningar. Men det blir nog inte den här veckan. Jag ska nämligen till Stockholm och se på dressyren på Friends i helgen. Vi har haft det som en tradition i många år nu. Jag och mamma, och ibland syrran. Det är som en liten julpralin som man kan längta till och se fram emot när det är som allra mörkast.

Och på tal om inspiration så höll jag en liten tömkörnings clinic i måndags på Tågarportens RF. Ett jättetrevligt initiativ från en av mina elever. Hon tänkte att det kunde vara precis vad folk behövde i vintermörkret och det verkar som om hon hade rätt. Jag älskar tömkörning! Det är ett så oerhört bra komplement till ridningen. Jag kommer att fortsätta hålla tömkörningslektioner varannan måndag med start nu på måndag i lilla ridhuset. Det är bara för medlemmarna i föreningen, men för dem som är sugna på att lära sig så är det bara att höra av er så ordnar vi något!

Halvvägs färdigt! Nu ska "bara" den övre halvan tillpassas och så ska vi betsa träet på insidan (utsidan är ju redan målad sen innan. Visst blir det fint?).

Domingo fick agera visningshäst när det var dags för tömkörning.


Läst 66468 ggr Kommentarer Kommentera

Vårt senaste projekt har varit att gjuta en ramp ut mot baksidan av stallet, mot hagarna till. Här kommer man gå in och ut med hästarna till hagen, vi kommer köra in foder med lastaren och vi kommer eventuellt (i alla fall till en början) köra ut gödsel i skottkärra till den blivande gödselplattan genom den här dörren. Så den här rampen måste uppfylla många krav. Den måste vara tålig nog för att köra med lastare och klara hovtryck från 500-600kg häst. Den får inte vara för brant så det blir alltför jobbigt att köra ut en full kärra gödsel och lutningen ska vara behaglig för hästarna att gå i. Den får inte heller bli för slät så att djur och människor kan halka och slå sig. Och så får den inte ha för låg kant så att det kommer in vatten när det regnar eller snöar ute. Del vill säga kanten på rampen och dörrens nederkant måste överlappa varandra och rampens kant måste vara högre än marknivån på baksidan. Kontrollmät och loda noggrant både en och två ggr så slipper ni få problem med översvämningar i stallet i framtiden!


Här ser ni en skiss över hur det är tänkt att det ska se ut när det är färdigt. Det är kanske lite svårt att se att rampen har en högre kant än plattan på utsidan, men det kommer den att vara för att förhindra översvämiingar i stallet. Men kanten får heller inte vara för hög för då blir den svår att köra över med kärrorna.
  
  
Anledningen till att vi behöver göra en ramp överhuvudtaget är för att marknivån mot innergården skiljer sig avsevärt mot marknivån ut på baksidan av stallet. När man bygger nya byggnader så schaktar man ju alltid bort överflödig jord först så att man får en helt jämn vågrät schakbotten att bygga på. Men sånt brydde man sig inte om på 1800-talet när vår stalllänga byggdes. Med jordgolv som lutar lite så var det ju inte så viktigt. Värre blir det när man har ett gjutet betonggolv som vi har!

Det är en stor ramp! Den är 293cm bred (samma bredd som dörrhålet), den är ca 3m lång och vid den högsta punkten är den nästan 60cm hög. Allt som allt har vi använt nästan 2500kg betong(!!), 6 armeringsjärn, ett armeringsnät och en herrans massa stenbumlingar för att få den färdig. Eller jag ska kanske säga "färdig"... För detta är trots allt arbete bara steg ett för att kunna använda den bakre dörren innan vintern. Steg två blir en mindre gjutning där vi kommer att sätta en metallkant (en så kallad garagekant som består av en 90gradig L-skena med fästjärn som gjuts ned i betongen. Denna har vi köpt på Vallåkra Lantmannaaffär). Och sen blir steg tre att gjuta en mindre platta på utsidan av byggnaden (den kommer att bli ca 3 gånger 3 meter och ha en liten, liten lutning utåt - bort från byggnaden, för att leda bort eventuellt regnvatten). Men det blir vid ett senare tillfälle! Tillbaka till steg ett som var rampen!

Även här har vi jobbat i flera steg. Först skulle en form byggas. Det var inte helt lätt att få till en bra form som skulle kunna vara tillräckligt stabil för att klara så stora betongmassan utan att ge vika. Vi ville ju inte att rampen skulle bukta ut på sidorna eller att de skulle börja läcka ut betong nånstans halvvägs in i gjutningen. Formen fick därför förstärkas med reglar både kors och tvärs och sen fästas stabilt i golvet. Vi var väldigt noga och mätte vinklar och lodade med vattenpasset för att få allting rakt och stabilt. På insidan av rampen gjorde vi en "skena" av två reglar som löpte ned på var sida i den lutning som vi bestämt att vi ville ha på vår ramp. Längs den skenen kunde vi sen dra en regel så att rampen blev jämn hela vägen utan gropar eller bulor.

När formen var färdig var det dags att börja gjuta - nästan! Först tvättade vi en stor mängd stenbumlingar från vår stenhög som vi haft på baksidan sedan vi grävde ut jordgolvet i stallet förra hösten. Vi har också borrat ned och böjt till 6st armeringsjärn som ligger som stöd för armeringsnätet. Under järnen har vi sen lagt stenbumlingar som stöttar och förstärker rampen. Få material är så tåliga som vanlig hederlig natursten! Sen var det dags att börja gjuta!

Vi gjöt rampen i tre omgångar. Detta på grund av att den är så stor och hög så efter ett tag, när betongen börjar flyta ut så är det omöjligt att bygga tillräckligt på höjden längst in. Man kommer helt enkelt inte åt. Då är det bättre att ta det i flera steg och låta betongen stelna emellanåt så man kan gå på den, och på det sättet bygga upp höjden. Armeringsnätet la vi på plats i andra gjutningen. Man ska tänka på att inte släta till betongen emellan (förens i sista gjutningen då förstås). Den ska vara så grov som möjligt i ytan så att betongen fäster in ordentligt. Är den för slät kan man ruffa upp den med en metallkratta innan den stelnat helt.

När vi lagt sista lagret betong drog vi med vår regel upp och ned längs skenan för att få rampen så jämn som bara möjligt. Vi använda vattenpasset och lodade ett par gånger innan vi var nöjda med resultatet. Sen var det bara att släcka och gå in och hoppas på att det inte skulle vara alltför många nyfikna katter som varit framme och trampat i betongen under natten.... Det var det inte som tur var. Bara några små, små tassavtryck i ena kanten, och de syns bara från en viss vinkel. Det tycker jag bara är charmigt! Eller vad tycker ni?

Följ oss gärna på Facebook för fler vardagsuppdateringar!

Redo för att börja gjuta!

Första omgången sten och betong på plats. Vi lägger stenen så att den stöttar armeringsjärnen.

Första lagret på torkning!

Andra lagret på torkning! Nu har vi även lagt i armeringsnätet.

Sista gjutningen på G!

Nästan färdigt!

Färdigt!


Läst 77745 ggr Kommentarer Kommentera

Om Marie
Passionerad dressyrryttare som bor med sin man och två hästar. Arbetar som beridare och tränare samt älskar bra mat, fina kläder och musik.

Till bloggen

Här hittar du alla våra husbloggare


Mest lästa



Ansvarig utgivare: Marit Nordkvist

Kundtjänst: info@hippson.se

Adress: Gamla Brogatan 11, 111 20 Stockholm

Hippson är sajten med inspiration, kunskap och nytta för dig som ryttare och hästägare. Här publiceras dagligen nyheter, reportage, frågespalter, expertsvar, ridövningar och snackisar från hela hästvärlden. Hippson ger även ut flera populära ridövningsböcker med konkreta tips och steg-för-steg-instruktioner.