Stalldrömmar - Konsten att gjuta en ramp
NOV
06

Konsten att gjuta en ramp

Vårt senaste projekt har varit att gjuta en ramp ut mot baksidan av stallet, mot hagarna till. Här kommer man gå in och ut med hästarna till hagen, vi kommer köra in foder med lastaren och vi kommer eventuellt (i alla fall till en början) köra ut gödsel i skottkärra till den blivande gödselplattan genom den här dörren. Så den här rampen måste uppfylla många krav. Den måste vara tålig nog för att köra med lastare och klara hovtryck från 500-600kg häst. Den får inte vara för brant så det blir alltför jobbigt att köra ut en full kärra gödsel och lutningen ska vara behaglig för hästarna att gå i. Den får inte heller bli för slät så att djur och människor kan halka och slå sig. Och så får den inte ha för låg kant så att det kommer in vatten när det regnar eller snöar ute. Del vill säga kanten på rampen och dörrens nederkant måste överlappa varandra och rampens kant måste vara högre än marknivån på baksidan. Kontrollmät och loda noggrant både en och två ggr så slipper ni få problem med översvämningar i stallet i framtiden!


Här ser ni en skiss över hur det är tänkt att det ska se ut när det är färdigt. Det är kanske lite svårt att se att rampen har en högre kant än plattan på utsidan, men det kommer den att vara för att förhindra översvämiingar i stallet. Men kanten får heller inte vara för hög för då blir den svår att köra över med kärrorna.
  
  
Anledningen till att vi behöver göra en ramp överhuvudtaget är för att marknivån mot innergården skiljer sig avsevärt mot marknivån ut på baksidan av stallet. När man bygger nya byggnader så schaktar man ju alltid bort överflödig jord först så att man får en helt jämn vågrät schakbotten att bygga på. Men sånt brydde man sig inte om på 1800-talet när vår stalllänga byggdes. Med jordgolv som lutar lite så var det ju inte så viktigt. Värre blir det när man har ett gjutet betonggolv som vi har!

Det är en stor ramp! Den är 293cm bred (samma bredd som dörrhålet), den är ca 3m lång och vid den högsta punkten är den nästan 60cm hög. Allt som allt har vi använt nästan 2500kg betong(!!), 6 armeringsjärn, ett armeringsnät och en herrans massa stenbumlingar för att få den färdig. Eller jag ska kanske säga "färdig"... För detta är trots allt arbete bara steg ett för att kunna använda den bakre dörren innan vintern. Steg två blir en mindre gjutning där vi kommer att sätta en metallkant (en så kallad garagekant som består av en 90gradig L-skena med fästjärn som gjuts ned i betongen. Denna har vi köpt på Vallåkra Lantmannaaffär). Och sen blir steg tre att gjuta en mindre platta på utsidan av byggnaden (den kommer att bli ca 3 gånger 3 meter och ha en liten, liten lutning utåt - bort från byggnaden, för att leda bort eventuellt regnvatten). Men det blir vid ett senare tillfälle! Tillbaka till steg ett som var rampen!

Även här har vi jobbat i flera steg. Först skulle en form byggas. Det var inte helt lätt att få till en bra form som skulle kunna vara tillräckligt stabil för att klara så stora betongmassan utan att ge vika. Vi ville ju inte att rampen skulle bukta ut på sidorna eller att de skulle börja läcka ut betong nånstans halvvägs in i gjutningen. Formen fick därför förstärkas med reglar både kors och tvärs och sen fästas stabilt i golvet. Vi var väldigt noga och mätte vinklar och lodade med vattenpasset för att få allting rakt och stabilt. På insidan av rampen gjorde vi en "skena" av två reglar som löpte ned på var sida i den lutning som vi bestämt att vi ville ha på vår ramp. Längs den skenen kunde vi sen dra en regel så att rampen blev jämn hela vägen utan gropar eller bulor.

När formen var färdig var det dags att börja gjuta - nästan! Först tvättade vi en stor mängd stenbumlingar från vår stenhög som vi haft på baksidan sedan vi grävde ut jordgolvet i stallet förra hösten. Vi har också borrat ned och böjt till 6st armeringsjärn som ligger som stöd för armeringsnätet. Under järnen har vi sen lagt stenbumlingar som stöttar och förstärker rampen. Få material är så tåliga som vanlig hederlig natursten! Sen var det dags att börja gjuta!

Vi gjöt rampen i tre omgångar. Detta på grund av att den är så stor och hög så efter ett tag, när betongen börjar flyta ut så är det omöjligt att bygga tillräckligt på höjden längst in. Man kommer helt enkelt inte åt. Då är det bättre att ta det i flera steg och låta betongen stelna emellanåt så man kan gå på den, och på det sättet bygga upp höjden. Armeringsnätet la vi på plats i andra gjutningen. Man ska tänka på att inte släta till betongen emellan (förens i sista gjutningen då förstås). Den ska vara så grov som möjligt i ytan så att betongen fäster in ordentligt. Är den för slät kan man ruffa upp den med en metallkratta innan den stelnat helt.

När vi lagt sista lagret betong drog vi med vår regel upp och ned längs skenan för att få rampen så jämn som bara möjligt. Vi använda vattenpasset och lodade ett par gånger innan vi var nöjda med resultatet. Sen var det bara att släcka och gå in och hoppas på att det inte skulle vara alltför många nyfikna katter som varit framme och trampat i betongen under natten.... Det var det inte som tur var. Bara några små, små tassavtryck i ena kanten, och de syns bara från en viss vinkel. Det tycker jag bara är charmigt! Eller vad tycker ni?

Följ oss gärna på Facebook för fler vardagsuppdateringar!

Redo för att börja gjuta!

Första omgången sten och betong på plats. Vi lägger stenen så att den stöttar armeringsjärnen.

Första lagret på torkning!

Andra lagret på torkning! Nu har vi även lagt i armeringsnätet.

Sista gjutningen på G!

Nästan färdigt!

Färdigt!

taggar


liknande webbartiklar


Läst 45739 ggr





Fler inlägg

OKT
29

One small step...

Klicka på en bild för att starta bildspelet.

Ibland tar man stora steg framåt. Ibland lite mindre... Jag har länge tänkt att jag skulle vilja ha en permanent stationerad uppsittningspall nere vid ridbanan. Jag har hittills haft en IKEA-pall, och det har fungerat ok. Men den är i trä och behöver en del underhåll för att klara väder och vind (måla, limma, skruva...). Eftersom vi har gjutit mycket i betong de senaste åren, så har tanken på en uppsittningspall i betong vuxit fram. Och nu hade vi äntligen lite tid (och lite betong) över.

När vi beställde betong till vår platta (som ni kan läsa om i det här inlägget), så ville vi förstås vara helt säkra på att det skulle räcka och beställde därför en liten skvätt extra. Och istället för att låta den gå till spillo tänkte jag att det kunde vara läge att gjuta den där pallen!

Sagt och gjort! Med Ikea-pallen som mall, snickrade min pappa ihop en gjutform av överbliven formplywood. Betongen som blev över från plattan räckte till ungefär 2/3 av pallen, resten fick vi blanda till och hälla på själva. Som armering har vi använt hönsnät. Betongen från plattan var lite tjockare och hade inte fyllt ut alla hörn när vi öppnade formen, så vi fick också blanda till lite lagningsbetong och fylla i hålen. Den är lite, lite mörkare i färgen än den vanliga betongen, men med tidens tand och slitage kommer det inte att synas.

Men nu står den där! Stabil, väderbeständig, funktionell och snygg (tycker jag själv). Vad tycker ni? Under har vi lagt ett lager makadam. Dels för att leda bort fukt, och förhindra frostskador, och dels för att den inte ska luta, utan stå rakt och stabilt. Jag är så nöjd! Tack pappa, Jan och Jörgen för hjälpen! Det må vara "one small step" i det stora hela, men ändå ett litet steg närmre min drömgård, och faktiskt, två små steg enklare att hoppa upp på hästryggen! 

Nästa projekt (och antagligen det sista lite större projektet innan vintern och bebis kommer), är att lägga in värmeslingor till vattenkopparna i gamla stallet, samt byta ut de gamla och installera nya vattenkoppar i alla boxarna. Det påbörjades i helgen, och kan förhoppningsvis avslutas i början av november. Efter det ska vi ägna lite tid inne i huset och göra iordning det som ska bli barnrum, och så bara njuta av vårt kommande föräldraskap!


Läst 15043 ggr Kommentarer Kommentera

OKT
24

Världens bästa jobb!

När jag var liten så drömde jag om en egen ponny. Det stod högst upp på önskelistan varje jul och varje födelsedag. Det var nära några gånger. Som när min sköthäst, en vit B-ponny med mörkgrå man och svans, som var lite svårriden och inte passade sin lite yngre ägare skulle säljas. Jag letade runt efter billiga stallplatser och gjorde kalkyler och visade för mina föräldrar, och de sa inte tvärt nej! Men så var det det där med tävling... Jag älskade ju att hoppa på den tiden och tävlade flitigt på ridskolans ponnyhästar. Om vi gick och köpte en B-ponny så skulle jag ju bara kunna tävla den under max ett år till... Det var ju låååång tid för mitt unga jag, men mina föräldrar som tänkte lite mer långsiktigt kom fram till att det var en dålig idé.

Det var det närmsta jag kom en alldeles egen ponny. Några år senare, när jag sen gått ut gymnasiet, längtade jag som bara den efter en alldeles egen häst. Eftersom jag jobbade och bodde hemma så kunde jag spara undan rätt mycket, och det gjorde jag! Varje månad växte summan på sparkontot och jag var ett steg närmre min alldeles egna häst. Trodde jag då... Livet tog en annan inriktning och pengarna lades på studier istället (inte en dålig investering på något vis). Det skulle visa sig dröja rätt länge innan jag äntligen fick möjlighet att köpa min alldeles egna första häst. Under tiden utbildade jag mig, hade eget företag och arbetade i tävlingsstall. Ponnydrömmen tog mig hela vägen från arbete som hästskötare i Sverige, till en beridartjänst i Tyskland, till en alldeles egen hästgård i Skåne (drömmar och så lite blod, svett och tårar)...

Och nu – många år efter att jag drömde mina ponnydrömmar, har jag förmånen att få jobba med att utbilda små ponnyryttare i ridningens ädla konst! Det är förstås alltid roligt när elever gör framsteg (oavsett ålder och storlek på häst). Att få hjälpa någon till en aha-upplevelse, och att se hur häst och ryttare börjar synka och förstå varandra är bland det bästa som finns. Men det är något alldeles speciellt med ett barn och dennes ponny. Glädjen som glittrar i ögonen när man lyckats med något som känts svårt, och stoltheten över sin fina ponny är så äkta och oförstörd. Barn är så bra på att vara här och nu, och fastnar inte lika mycket i prestationsångest och tvivel som vi vuxna kan göra.

Kanske borde vi försöka lära oss lite mer av våra barn? Att vara lite mer här och nu. Att njuta av det vi har och av alla små framsteg som görs (och tänka mindre på vad vi fortfarande inte kan). Kanske är det bara gravidhormonerna som pratar? Oavsett vilket så är jag så glad för att jag får ha världens bästa jobb! Som får hjälpa både barn och vuxna att fördjupa kommunikationen med sina älskade djur. För visst lever vi alla för de där stunderna i perfekt harmoni med våra hästar? När allting flyter och man dansar fram tillsammans, och allting känns enkelt och rätt! I know I do!


Det här är jag ute på Bisslinge Gård på min sköthäst, B-ponnyn Bonny. Jag tror att året är 1991 och jag är 10 år gammal.


Läst 19478 ggr Kommentarer Kommentera

OKT
19

Gjuta platta!

Klicka på en bild för att starta bildspelet.

Ett av höstens större projekt är avslutat! Vår "lilla" platta (på drygt 19 kvadrat) på baksidan av stallet är gjuten och klar! Det känns så bra att det blev klart innan vintern! Nu kan vi äntligen använda den här dörren som under mer än ett år har varit obrukbar eftersom det varit en stor nivåskillnad mellan rampen på insidan och marknivån på utsidan där vi tidigare grävt ned avloppsrör.

Rampen på insidan gjöt vi redan i november förra året, och den kan ni läsa om i det här inlägget: Konsten att gjuta en ramp

Tanken var väl att vi skulle gjutit plattan redan i våras, men då var jag gravid i första trimetern och låg och kräktes mest hela tiden. Sen kom sommaren med sin värmebölja och då var det helt enkelt för varmt och torrt för att gjuta, men nu blev det alltså äntligen av! Från början var det tänkt att bara vara en liten "läpp" utanför dörren, kanske 1,20m ut. Men eftersom det ska gå en grusväg längs med hela väggen, där vi kommer köra mycket med lastare, och kanske även lastbilar för t.ex kraftfoderleveranser m.m. så bestämde vi oss för att göra en liten platta i samma bredd som den blivande vägen.

Hur bred vägen ska vara har också diskuterats flitigt fram och tillbaka. Vi pratade först om tre meter. Sen la vi till en halvmeter "för säkerhets skull". Och när det sen skulle grävas bestämde vi oss för att lägga till ytterligare en meter, så att man slipper köra precis intill stallväggen när vägen väl är klar. Så den "lilla läppen" som skulle gjutas blev till en liten platta på 4,5 * 4,3 meter. Bredden på plattan bestämdes helt enkelt av måttet på den befintliga stalldörren som är på fyra meter.

Eftersom vi har avloppsrör som kommer ut från stallet här (som i dagsläget bara slutar i intet...), så var det första vi fick göra att gräva fram dom och lägga till ca sex meter rör, så att vi kan komma åt dem den dagen vi ska gräva vidare och koppla in nytt reningsverk. Avloppsrören kommer att löpa på frostfritt djup parallellt med grusvägen. Eftersom vår elförsörjningsledning går på tvären ovanför avloppsröret var vi tvungna att gräva försiktigt runt den så att den inte skulle skadas. Det tog lite extra tid förstås. Ska du gräva nånting på din tomt så kan du titta på ledningskollen.se, så ser du var din ledningar går nånstans. Man kan också ringa elbolaget och be dem komma ut och märka upp var ledningen går. De kommer hellre ut i förebyggande syfte, än när det redan är för sent...

När vi väl fått avloppsröret på plats var det dags att fylla igen det hålet, och sen börja gräva bort matjorden där plattan skulle gjutas. Längst ut i varje hörn har vi gjutit två stöttor, genom att gräva ned två gjutrör och fylla med betong. I botten har vi först lagt makadam, och sen betong, som en uppochnedvänd svamp. De går hela vägen ned på frostfritt djup så att det ska bli riktigt stabilt. I varje rör går också tre armeringsjärn, som sen bockats. Under hela plattan ligger ett lager med ca 15cm makadam. Ju närmre husväggen vi kommer desto mer makadam ligger under, men det är bara pga nivåskillnaden mellan utomhus och inne. Runtomkring hela plattan har vi grävt ett djupare "dike" på 50cm som fyllts med makadam. Detta för att leda bort vatten från markytan, så att det inte samlas fukt under plattan som kan göra att den fryser och spricker vid minusgrader. Plus att det blir så mycket trevligare att gå med hästar och köra maskiner om det inte är lervälling och vattenpölar överallt! För optimal avrinning är plattan gjuten i en liten lutning bort från byggnaden. Ovanpå makadamen ligger två armeringsmattor, med tillhörande peggar så att den kommer upp lite och ligger mitt i plattan. Detta är viktigt! Armeringsjärn måste ha betong både under och över sig för att göra nytta. Den får inte ligga direkt på makadamen.

Gjutformen är gjord av vanliga bräder och stöttande stavar 45*45 som vi bankat ned en bit i marken på flera ställen runt omkring formen. På utsidan stöttas den också av makadam som lagts ända upp till kanten.

Från början hade vi tänkt blanda betong och gjuta själva, men när plattan nu blev så stor så bestämde vi oss för att ta ut en betongbil istället. Det hade annars gått åt mer än två ton betong (dvs nånstans mellan 120-150 stycken 20kg säckar betong). Det kändes lite småjobbigt. Så nu beställde vi istället 2,5 kubik från Betongfabriken i Glumslöv. För själva gjutningen behövde vi en sloda, en vibrationsstav och en lång bräda som användes för att dra av betongen mot gjutformen. Slodan och betongvibratorn hyrde vi på Dennis maskinuthyrning.

Resultatet blev jättebra, om jag får säga det själv! Vi är nöjda i alla fall, och det känns jättebra att ha plattan färdig innan vintern. Nu kan vi köra in foder bakvägen utan att det blir lervälling. Och apropå att färdigställa projekt! I helgen kom vår murare från farmartjänst och avslutade den sista tegelväggen som påbörjades förra hösten. Vi hade tänkt mura klart de sista raderna själva under sommaren, men det var alldeles för varmt hela semestern för att kunna blanda något murbruk, så då bestämde vi oss för att ta lite hjälp istället. Som ni ser på bilden så behöver panelen ovanför bytas även på den här sidan, men det blir ett projekt för nästa år. I år sätter vi bara upp en tvärbräda som skydd för väder och vind. I den lilla inmurade fyrkanten ska det så småningom sitta en belyst skylt. Visst blev det fint?


Läst 30890 ggr Kommentarer Kommentera

Till startsidan för Stalldrömmar »



Stalldrömmar

I den här bloggen får du följa med Marie Mellberg och henns stora bygg- och renoveringsprojekt. Målet är att skapa ett riktigt drömstall.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Portugal-bloggen Välj
Pether Markne Välj
Stalldrömmar
Therese Välj
Redaktionen Välj
Kajsa Boström Välj
Avelsbloggen Välj
Gästblogg: Avel Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Hästskötarbloggen Välj
Gästbloggen Välj

stäng

Om Marie
Passionerad dressyrryttare som bor med sin man och två hästar. Arbetar som beridare och tränare samt älskar bra mat, fina kläder och musik.

Till bloggen


Maries senaste




Arkiv

Galleriet på Hippson Market

Husbloggare

Alvin retades – vill inspirera andra killar att börja rida

Gästbloggen

Mitt åttonde Golega

Portugal-bloggen

Tisdag!

Therese

Till Husbloggarna