Stalldrömmar - Lilla hagguiden
MAR
23
2016

Lilla hagguiden

Klicka på en bild för att starta bildspelet.

Livet fortsätter vidare i en sisådär 180 knyck. Fast just idag har jag dragit ner tempot till sköldpadsnivå. Jag har drabbats av en man-cold (dvs en vanlig förkylning  – bara sååå mycket värre). Jag var rätt täppt redan igår, men jag hade bokat lektion med Kerstin och jag bara vägrar bli sjuk när jag ska träna! Det var en mycket givande träning som filmades av min man så nu kan jag titta om och om igen och njuta av min fantastiska häst och detaljstudera alla ryttarens fel och brister så jag kan bli bättre till nästa gång. 

Hur som helst – i helgen ägnade vi och svärföräldrarna oss åt att sätta upp stolpar till det som ska bli stonas beteshage i sommar. Ca två hektar så jag hoppas att betet kommer räcka iaf en månad eller en och en halv. Efter det får vi stödfodra. Betet består av insådd vall. Det ska gödslas nu undrar våren. Vi har också satt upp en ny rasthage som blir något mindre än de nuvarande, men ändå helt ok i storlek. Jag tänkte också få upp en konvalescenthage på ca 10*10 m. Och sen hoppas att jag aldrig behöver använda den.... Men om olyckan är framme är det bättre att vara beredd...

Jag köpte rejält långa stolpar den här gången. Stolparna har vi köpt på Djurgårdens Ridsport & Stängsel. De förra var 175 cm långa och är nedtryckte ca 50 cm i marken. Men jag tycker de ä lite för vingliga den här omgången valde jag 225 cm långa stolpar som vi har tryckt ned nästan 75 cm i marken! Vi hade aldrig kunnat göra det för hand om marken varit för hård. Tack gode Gud för lastaren!
Förra gången vi gjorde hagar var mitt i sommaren och marken var stenhård. Det var ett h-te rent ut sagt, och varje stolpe tog nånstans mellan 30-45 minuter att få ned med hjälp av jordborr, spett och en väldans massa svett och tårar. Den här gången använde vi spett – gjorde ett litet hål. Satte ned stolpen, och sen fick lastaren göra resten. Det tog i genomsnitt 10 minuter per stolpe. Men när man ska sätta 171 stolpar så tar det ändå en hel helg! Vi hade i alla fall tur med vädret. Även om dagarna började lite disigt så avslutades de i strålande solsken och jag tror t.o.m att jag har fått några nya fräknar på näsan. 

Processen gick till enligt följande: Jag håller i stolen medans min man försiktigt styr skopan så att han "får fatt" på stolpen. Sen backar jag undan på behörigt säkerhetsavstånd medans min man trycker ned stolpen i marken med skopan. För att få stolpen så rak som möjligt håller jag ett vakande öga och pekar frammåt/bakåt om något behöver korrigeras (höger/vänster ser han själv från sin position i lastaren). Vi har inte brytt oss om att mäta med vattenpass. Hade det varit en mindre konvalescenthage eller liten rasthage är det viktigare att stolparna inte lutar. På en beteshage räcker det med ögonmått.  

Vanligtvis sätter man två till tre eltrådar på 60, 90 och 120 cm höjd. Jag hade tänkt mig två trådar. På rasthagarna har jag elband på 120 överst och eltråd på 60 cm underst. På hagen där Settan (shettisen) går finns det en tråd på 30 cm också. Det värsta jag vet är trådar som är dåligt spända eller dragna kors och tvärs. Jag har sett alldeles för många olyckor där hästar skurit upp sig på eltrådar. Jag föredrar att ha en lite tunnare tråd som är ordentligt spänd så att den går av om en häst skulle slå med benen eller få panik och springa igenom staketet. Om en häst trasslar in sig i tråden finns det ju egentligen bara två alternativ – antingen går tråden av eller så går hästen sönder... Och då föredrar jag ju om tråden går av. Jag brukar ha en tunn tråd som jag kan vira ett varv runt isolatorn innan jag drar den vidare, så hindrar man att hela staketet fallerar om tråden skulle gå av på något ställe. Min plan är att så småningom ha trästaket, men det blir inte förrän stallet är färdigt och vi gör lite mer permanenta hagar. 

Såhär virar jag tråden runt isolatorn, så hindrar man att hela hagen fallerar om tråden skulle gå av mellan två stolpar.

Jag har satt mina stolpar med fem meters mellanrum, både på rasthagarna och på beteshagen. Det känns rätt lagom. Man kan i allmänhet säga att ju mindre hagar man har desto viktigare blir det med ett ordentligt staket. I en stor beteshage med massa gräs är risken för att hästarna ska gå på staketet rätt liten. Medan i en liten konvalescenthage är risken för uttråkad häst väldigt stor... Då måste stolparna sitta som berget, tråden vara ordentligt dragen och sträckt osv.
  
Helst ska konvalescenthagar vara hårdgjorda och/eller dränerade så att de håller sig fina även under den geggiga säsongen. Det kan ju finnas olika anledningar till att man måste använda en konvalescenthage t.ex sårskada där man inte vill ha skit i såret, eller envis mugg som förvärras av blöt lera! När jag gör konvalescenthage så sätter jag stolpen lite närmre varandra, och gör gärna hagen lite högre så att översta tråden är på t.ex. 150 cm. Det kan också vara en bra idé att ha en höhäck i hagen så att hästen har lite att pilla med medan den är ute. Annars är jag inget stort fan av att fodra hästarna i hagen eftersom det ökar risken för sandkolik. Men i en hårdgjord hage med en höhäck är vinsten större än risken. Den här årstiden när gräset börjar växa och hästarna gärna går och pillar lite i jorden på jakt efter dessa späda strån kan det vara en bra idé att ge lite extra loppfrö i fodret – så minskar man risken för sandkolik! 

Ja, det var några av mina bästa hagtips! Härnäst på schemat står spridning av bärlager på ridbanan och nedläggning av dräneringsrören. Innan stona kommer ska vi också gräva dike runt beteshagen och göra en till två stenkistor där vi sett att det tenderar att bli vattensjukt. Men nu ska vi fira påsk med mina föräldrar och syster som kommer hit och stannar över påskhelgen!
  
Glad Påsk på er! 


  

taggar


liknande webbartiklar


Läst 26801 ggr




Fler inlägg

OKT
11
2021

Vi gjorde det! Stallet fick godkänt! Eller nästan i alla fall.... Vi hann inte riktigt, riktigt färdigt till i tisdags, men eftersom vi ville flytta hästarna från betet igår (söndag) så valde vi att besiktiga ändå. Vi kunde ju visa hur vi tänkt göra i alla boxar, vilket länsstyrelsen godtog eftersom det bara är små detaljer som ska fixas. Vartefter som boxarna blir färdiga får vi börja använda dem utan ny besiktning. Vi måste bara skicka in bilder på att vi vidtagit de åtgärder som ålagts oss – det mesta saker som vi mer eller mindre hade tänkt göra ändå.

Dessa åtgärder är att:

  • Flytta tre vattenkoppar från gamla stallet in i nya stallet, och koppla klart alla värmekablar.
  • Spackla alla de bilade socklarna med cementbruk och slipa bort eventuella vassa kanter.
  • Sätta igen glipan under boxfronterna med antingen en regel, en skiva (typ stallplyfa), eller med betong. Vi valde betong.

Totalt kanske 30-40 timmars arbete, och om man jämför med de drygt 400 timmarna som vi lagt ned i sommar och höst (plus de hundratals timmarna som vi lagt tidigare) så är det ju ingenting! Vi passade faktiskt på att fira lite i tisdags kväll! Öppnade en flaska bubbel och såg en film i soffan. Det kändes som himmelriket på jorden jämfört med hur vårt liv har sett ut de senaste månaderna. Jobba, bygga, passa barn (jo, jag vet att man inte passar sitt eget barn, men det känns faktiskt lite som om det är det man gör när man bara avlöser varandra. Vem bygger och vem passar Vincent typ...).

Jag ska inte ljuga och säga att det har varit enkelt. Det har det verkligen inte! Vi har jobbat med kniven mot strupen i flera månader nu, väl medvetna om att hösten närmar sig och att efter betets slut så har vi 5 hästar, men bara 4 boxar (dom i gamla stallet)... Så vi har jobbat frenetiskt för att bli färdiga, men som vanligt har allting tagit mer tid och varit jobbigare än vi hoppats på. 

Det som tagit mest tid har varit arbetet med att bila bort socklarna som på sina ställen var upp till 60 centimeter tjocka och innehöll flera stora stenblock som var tvungna att kapas i omgångar för att inte riskera att hela ytterväggen skulle kollapsa.

Och som om vi inte var trötta och slitna nog så fick vår son feber söndag-måndag natt. Vilket förstås innebär sömnlösa nätter och vabb-dagar för oss som föräldrar. Jag som skulle städa och snygga till inför besiktningen hela måndagen fick istället vara hemma med sjukt barn. Och stackars Jörgen som var lika trött som jag efter en sömnlös natt fick gå ut och spackla betongsocklar när han kom hem från jobbet på måndagskvällen. Bara för att göra livet ännu lite roligare så fick vår son förstoppning natten till fredag och lördag. Stackarn! För oss innebär det ytterligare två sömnlösa nätter som spenderades med att försöka trösta ett otröstligt barn. Jobbigt på flera nivåer...

I helgen som gick hade vi barnvaktshjälp och elektriker på plats (dvs farmor och farfar var här). Och med gemensamma krafter lyckades vi få färdigt de boxar som behövdes för att kunna ta in hästarna från betet i ett säkert och tryggt (och sprillans nytt!) stall! Men jag skojar inte när jag säger att vi 5 minuter innan insläpp stod och skruvade upp de sista krubborna i boxarna som skulle användas!

Jag tror att vi fortfarande är lite för trötta för att verkligen njuta av det vi har åstadkommit. Vi har balanserat på gränsen till total utmattning under ganska lång tid nu. Så det ska bli väldigt skönt och extremt välbehövligt att kunna dra ned på tempot ett litet tag och samla lite krafter. När vi hunnit andas en stund, ska vi göra en plan för hur och när vi ska göra färdigt de sista bitarna – muren till gödselplattan, inreda sadelkammaren o.s.v. Men det får vänta lite. Stallet är färdigt, och det ska vi låta sjunka in så vi kan landa lite i den känslan!

Nästa gång jag går på Bauhaus så ska det vara tillsammans med hela familjen, och vi ska gå runt och flanera såsom andra familjer gör. Kanske ta en glass i fiket? Inte springa in ensam, lasta på 20 säckar betong och 6st 45x95 reglar i rekordfart för att sen springa (nåväl – man springer inte så fort med 400kg betong på kärran) till kassan och vidare till transporten för snabbast möjliga hemfärd som jag gjorde i lördags! Så det så! 

Följ oss gärna på vår Instagram för fler bilder och filmklipp! 

https://www.instagram.com/orstorp_gard/ 


Läst 10965 ggr Kommentarer Kommentera

SEP
28
2021

Vi har bokat besiktning av nya stallet! Ja, tro det eller ej! Ni läste rätt! Den 5/10, dvs om precis en vecka, ska stallet besiktigas! Med andra ord håller vi just nu på att jobba häcken av oss för att få färdigt de sista detaljerna i boxarna så att vi kan stalla in unghästarna och flytta över hästarna från gamla stallet. De senaste två veckorna har det arbetats febrilt! Det har murats upp utrymmen för tvättrum, foderkammare och förråd. Dessa är allesammans i en egen brandcell med allt vad det innebär. Lecablocken och Ytongblocken som vi murat alla väggar med är alla brandklassade i sig. Taket består av två lager gipsskivor 12,5mm, bjälklag, 9500mm stenull och sen spånskiva (om någon funderar på att gipsa ett innertak så finns det bra tips och råd i den här guiden från Byggmax).

Från vänster i bild; Tvättrum med utrymme för upphängning av blöta täcken, i mitten foderkammare och sista dörren till höger blir förråd. 

Parallellt med detta så jobbar vi vidare med de sista el-dragningarna. Den gamla elcentralen har flyttats från sin plats i en av boxarna, till en mer passande plats i ett förrådsutrymme med direktanslutning till stallet.

Vi håller också på att bila ned de sista socklarna i boxarna (bara 1½ box kvar nu)! Det är tungt arbete så vi har spridit ut det lite för att inte gå sönder på kuppen. Eller vi och vi.... Det är min man som bilar och kapar. Jag själv orkar ju knappt lyfta vinkelslipen som är av modell-större – än mindre kapa några betongblock! Girlpower i all ära, men vissa saker lämnar jag åt grabbarna.

Arbetet med att sätta upp vattenkoppar och koppla på vattnet fortskrider det också. Även här är det Jörgen som är den stora hjälten. Just nu håller han på att dra in PEMslangen i sadelkammaren där den ska kopplas på befintliga vattenledningar som förhoppningsvis (om allt fungerar som det ska) kommer att ge oss vatten ut i stallet! Ni får hålla tummarna att allt fungerar som vi tänkt oss för vi har inte riktigt tid med några mer förseningar just nu...

Mitt jobb den här veckan är att städa! Jag har redan varit tre gånger till tippen och slängt skräp, och fler kommer det bli! Minst en runda till, kanske två. Vi har massor av tegel och delar av skalblock, virke och annat som ska sorteras och organiseras. Jag ska också försöka bli av med alla lastpallar som vi samlat på oss när vi fått leveranser med skalblock och annat byggmaterial. Just nu har vi drygt 50-60 pallar som vi inte använder. Det finns flera företag som tar emot EUR-palla, så jag ska bara hitta nån som kan komma och hämta dem nu i slutet av veckan. Eftersom vi har lagt allt vårt fokus på bygget, så är gräsmattan oklippt, och baksidan hade behövt en omgång med röjsågen... Det hade ju varit trevligt att hinna med, men vi får helt enkelt prioritera.

Vi har fått mycket hjälp av nära och kära den här sista tiden, ingen nämnd och ingen glömd! Stort tack till alla er! Utan er hade vi aldrig hunnit/orkat bli färdiga! Jag misstänker att vi kommer stå till sent in på söndagsnatten för att sätta upp de sista foderkrubborna i boxarna. Vi kommer att vara trötta och slitna och antagligen ganska griniga, men oj vad skönt det kommer kännas när sista bulten är i skruvad och allting sitter på plats! Jag har inte riktigt hunnit njuta av det ännu eftersom vi haft (eller har) lite för mycket kvar att göra. Men dom få stunder när jag stannar upp och andas en sekund eller två så inser jag hur nära vi faktiskt är nu! Tänk att om en vecka så kanske jag går ut och kvällsfodrar i nya stallet! MAGISKT! Och med dem orden hälsar jag godnatt, och går som vanligt ut för att kvällsfodra i gamla stallet (kanske för sjunde sista gången)!  

Följ oss gärna på; https://www.instagram.com/orstorp_gard/


Läst 17549 ggr Kommentarer Kommentera

SEP
04
2021
Klicka på en bild för att starta bildspelet.

Då var vi tillbaka i vardagen igen då! Jörgen är sen i onsdags tillbaka på kontoret och Vincent på förskolan. Just idag är det lördag och stalltjänsten och hästarna är färdiga för dagen. Jag sitter vid köksbordet med Vincent som nyss har sovit middag och nu inmundigar lite yoghurt och flingor. Jörgen är ute i nya stallet och sätter upp våra fönstergaller från LRS Stallinredningar som kom i tisdags. Ungefär såhär kommer vårt liv se ut den närmsta månaden. Jobba och bygga (och däremellan försöka skapa lite meningsfull tid med barnet). Självklart hann vi inte färdigt med allt som vi hade velat innan semestern tog slut, men vi har kommit en bra bit på vägen och har fortfarande en ganska verklighetsförankrad förhoppning om att kunna genomföra en slutbesiktning av nya stallet i slutet av september!

Något som tog oss mycket tid var att lista ut hur vi ska dra vattnet till hästarna. Det var förvånansvärt svårt att hitta bra information om dimensioner och rördelar och smarta lösningar för frostfritt och säkert vatten. Då får ni också tänka på att varken jag eller Jörgen kan ett endaste smack om VVS från början, så det var lite av den blinde leder den döve, eller nåt sånt. Det jag visste från början med största säkerhet, var att jag ville ha nån typ av lösning för frostfritt vatten! Jag ville också ha bra flöde i kopparna så att hästarna dricker tillräckligt och inte får kolik, och jag ville kunna stänga av varje kopp ifall det skulle uppstå ett läckage (utan att hästarna kan komma åt avstängningen förstås. Det verkar kanske självklart, men jag har faktiskt stått i ett stall där avstängningen satt så till att hästarna av misstag kunde sätta på/stänga av vattnet när de kliade rumpan mot hinkarna. Så det hände typ 1-2 ggr per månad att vattnet stått och sprutat hela natten och personalen fick mocka ut 2-3 boxar. Inte så ekonomiskt och inte så trevligt för varken hästar eller personal).

Det där med att få frostfritt vatten visade sig dock vara krångligare än förväntat. Den vanligaste kommentaren när jag ringt eller pratat med olika VVS-försäljare (båda ”vanliga” och sådana som specialiserat sig på lantbruk), för att ta redo på den bästa lösningen har alltid varit – ”Behövs det verkligen?”. Svarat på den frågan är ett rungande stort JA! Det finns nästan inget som sliter så på både kropp och själ som att behöva släpa ut vatten till ett gäng törstiga hästar i vinterkyla. Men det behöver jag knappast berätta för er som är hästmänniskor så jag lämnar det därhän.

I våra undersökningar har jag hur som helst kommit fram till att det verkar finnas tre möjliga lösningar; cirkulerande, värmekabel eller en kombination av bägge. Vilket som passar bäst i just ditt stall beror mycket på hur planlösningen ser ut, hur många boxar du har och om det är ett nybygge (lättare att anpassa) eller en befintlig byggnad.

Ett cirkulerande system bygger på att man har en pump som driver runt vattnet. Köper du en pump avsedd för lantbruk och/eller stall har de oftast en värmepatron som värmer vattnet något. Jag vet inte om det är nödvändigt här i Skåne, men kanske i norr? Dessutom gillar hästar att dricka vatten som är något tempererat. För att detta ska fungera riktigt bra så behöver vattnet dras genomgående – dvs du kan inte koppla rören som ett standard T, utan du måste koppla rören både i den övre och nedre kopplingen på vattenkoppen. En sån här lösning fungerar (enligt mig) bäst i ett nybygge eftersom man då kan gjuta ned vattenrören i plattan (glöm inte att de inte får gjutas direkt i plattan utan måste ligga inkapslade i t.ex. ett avloppsrör ifall det blir ett läckage så ska det inte läcka rätt ut i plattan). Då kommer vattnet att komma uppifrån i varannan box och nedifrån i varannan box. Vi blev rekommenderade att även installera en enklare extrapump i vårt stall eftersom det annars kunde bli lite dåligt flöde. Vårt stall är ca 32 meter långt och har 12 boxar. Vi övergav dock denna lösning just eftersom vårt stall inte är ett nybygge och vi tyckte att det var ett på tok för stort projekt att börja bila upp golvet för att gjuta ner nya rör.

Alternativ nr två är att använda sig av värmekablar som man drar inuti eller utanpå rören. Svårigheten här är dels att kablarna inte får korsa eller nudda varandra. Då kan de nämligen överhettas! Och dels att kablarna är väldigt styva i änden så de är svåra att dra inuti rör som byter riktning. Vi har valt att koppla vattnet i ett standard T där vi drar 25mm PEM-slang i överkant (3 meter upp på väggen), och seden drar vi 15mm galvade rör ned till kopparna som sitter på 1m höjd (rekommendationen från jordbruksverket är att kopparna sitter på ca 0,6 x mankhöjd och vi kommer ju ha föl också). Inuti i galvade rören drar vi en värmekabel som ansluts via en Y-koppling. På så sätt kan inte hästarna tugga på kabeln. Man hade också kunnat göra tvärt om och dra värmekabeln på utsidan av de galvade rören – men då måste man installera ett kabelskydd som täcker hela röret. Från början hade vi tänk dra värmekabeln inuti rören både horisontalt och vertikalt, men då stod vi inför problemet att Y-kopplingen + skarvkopplingarna (kulventilen m.m.) skapar ett utrymme på ca 10cm som saknar värmekabel. Kulventilen (avstängningen) kan nämligen inte sitta där man dragit värmekabel i röret för då kan den ju inte stänga tätt! Detta gav oss mycket huvudbry. Det är lite som att försöka lägga ett pussel där man inte vet på förhand hur pusselbitarna ser ut.... Till slut kom vi på den egentligen enkla lösningen att dra den horisontala värmekabeln utanpå röret – eftersom vi då kan dra den i en liten slinga ned runt kulventilen och sen upp igen. För att kunna dra värmekablar i alla rör. Måste man också dra el och sätta kopplingsdosor ovanför varje vattenkopp. Om man gör en cirkulerande slinga enligt alternativ ett så slipper man detta. Man behöver bara ha tillgång till el där pumpen ska kopplas in.

Ett tredje alternativ är att man gör en kombination av bägge lösningarna. Då gör man en cirkulerande slinga i överkant, och sen drar man rör ned till varje kopp med värmekabel i sig. Då slipper man oroa sig för ev. korsande kablar och man slipper dra vattenrör ned i plattan. Nackdelen är väl att det blir ganska dyrt med både elkablar och pump, men det blir garanterat frostfritt och risken för överhettning är obefintlig. Vi var länge inne på att ha en sådan här lösning, men det föll för oss i och med att vi har så högt i tak (ca 10 meter – öppet upp i nock), så det fanns ingen naturligt bra väg att dra slingan. När vi kom på att vi kan dra värmekabeln utanpå PEM-slangen så övergav vi tanken på en cirkulerande slinga.

Det finns säkert fler sätt att göra det på! Jag vet att många sätter rörisolering och är nöjda med det – men återigen så gör den höga takhöjden att vårt stall blir kallt på vintern. I princip samma temperatur eller bara nån grad varmare än utomhus och tro mig! Det kommer garanterat att frysa med enbart isolering (been there done that)! Hoppas att jag kunde hjälp nån därute som också känner sig vilse i VVS-djungeln.

Följ oss gärna på Instagram för fler bilder från bygget och från vårt arbete på gården!                 


Läst 29644 ggr Kommentarer Kommentera

Till startsidan för Stalldrömmar »



Stalldrömmar

I den här bloggen får du följa med Marie Mellberg och henns stora bygg- och renoveringsprojekt. Målet är att skapa ett riktigt drömstall.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Portugal-bloggen Välj
Pether Markne Välj
Stalldrömmar
Therese Välj
Kajsa Boström Välj
Avelsbloggen Välj
Gästblogg: Avel Välj
Hästskötarbloggen Välj
Hästliv Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Gästbloggen Välj

stäng

Om Marie
Passionerad dressyrryttare som bor med sin man och två hästar. Arbetar som beridare och tränare samt älskar bra mat, fina kläder och musik.

Till bloggen


Maries senaste




Arkiv


Aktuella samarbeten

Foderspalten
I hästhälsans tjänst
Uppfödaren i centrum
Foderbloggen

Senaste numret

Läs mer om Hippson nr 5

– TEMA: Hästen i trafiken
– Porträtt: Lotta och Kajsa Björe 
– Tömkör som Bo Jenå

– Sveriges charmigaste stallmaskot
– Det viktiga beterinärbesiktningen
– Hoppövningar med Victoria Almgren
...och mycket, mycket mer!

Läs numret på premiumsajten



Senaste expertsvaren

Avtalet avgör vem som blir ansvarig när ett föl skadar sig
Eva Johansson svarar
Vem blir ansvarig om någon skadar sig på anläggningen?
Eva Johansson svarar
Häst som blir stressad vid uppsittning
Elke Hartmann svarar


Tipsa oss

Här kan du skicka in tips eller uppslag till oss på redaktionen.