Stalldrömmar - Redo för riktig vinter!
JAN
10
2016

Redo för riktig vinter!

Det har varit minusgrader hela veckan - med allt vad det innebär när man bor på gård (bära vattenhinkar, skotta snö och grusa upp isfläckar för att nämna några saker). Efter jul- och nyårsledigheten blev jag lite tagen på sängen. Termometern visade blygsamma -4 grader, men vinden drog på för fullt och gjorde att vattnet i stallet och hagarna frös, och kylan gick genom märg och ben, nästan oavsett hur mycket kläder jag satte på mig. Det har varit mer eller mindre omöjligt att rida utomhus (åtminstone i någon annan gångart än skritt). Hårt, knöligt och halt. Så det har blivit ett par turer med Ferdinand till ridhuset. Domingo har istället fått ägna veckan åt att lastträna.

Jag har varit så himla bortskämd med att stå uppstallad på platser där det alltid finns personal så jag har aldrig behövt lasta honom själv. Så länge jag går in först så går han efter mig direkt utan att tveka. Men om jag går ut för att stänga så följer han efter (och jag skulle aldrig drömma om att sätta fast en häst framtill innan bommen är stängd. Har sett rätt otäcka olyckor hända på det sättet. Så alltid, alltid, alltid stänga bommen först innan man knipsar på grimskaftet.). Och ber jag honom gå före mig in (skickar in honom så som jag gör med Ferdinand) så blir han jätteupprörd. "Nej, såHÄR brukar vi inte göra!". Det är ju liksom hans personlighet "Mr Dramaqueen". Så de senaste dagarna har vi övat på att gå in och stanna kvar utan mig. Det går rätt bra, men jag vill inte stänga och köra för ens han står kvar helt avslappnad av sig självt. Han ska inte känna sig "fångad" i transporten utan vilja vara kvar därinne. Han får förstås morotspengar framme i krubban, så han får lite belöning när han går in, men han vill ändå hellre gå ut tillsammans med mig än att stå själv och äta morötter. Den hästen gör mig gråhårig. Tur för honom att jag älskar honom så mycket...

I fredags när jag kom ut i stallet hade rören tinat igen. Det förstod jag på en gång eftersom det sprutade med ett jäkla tryck från Domingos vattenkopp rätt ut i boxen. Så det blev till att ta en snabb språngmarsch över gårdsplanen och ner i källaren och stänga av vattnet. Jag vet inte riktigt vad som har hänt. Det kan ju vara så att rören har fryst sönder. Men efter att ha sett min kära häst in-action när han som bäst står och sparkar med framknäna på vattenkoppen så känner jag mig mycket skeptisk... Spelar ingen roll att han har fri tillgång på vatten i en hink bredvid. "Det brukar komma vatten ur den här" liksom "Kanske om jag sparkar lite på den"... Suck. Ja, tur att jag älskar min häst som sagt var... Hittade en hål på ca 1,5mm när jag undersökte rören lite noggrannare, så det var ingen tvekan om var det läckte ifrån i alla fall. Som tur i oturen hade jag ströat upp boxen extra mycket dagen innan för att ta slut på det sista av halmbalen så trots att det var en hel sjö undertill, så var bädden helt torr uppe på, sånär som precis intill vattenkoppen förstås. Så efter det ägnade jag större delen av min dag år att mocka bort blöt halm och sopa bort vatten. När jag fått bort det värsta (efter ett par timmar) gav jag upp och åkte och köpte spånpellets som jag la ut i de pölar som var kvar. Sen var det bara att vänta någon timme så kunde jag mocka bort resten av spånet. Jag har fortfarande träningsvärk efter att ha skjutit upp x-antal blytunga kärror lastade med blöt halm för gödselrampen. Inget gym-kort behövs här inte...

Här har vi hålet i röret där det bokstavligen sprutade ut vatten.

Och såhär kul hade jag det på min fredags förmiddag då jag egentligen hade tänkt mig helt andra aktiviteter.

I helgen har det alltså varit några få plusgrader men jag såg på väderrapporten att det ska bli kallt på riktigt i nästa vecka (i alla fall för att vara Skåne). Och eftersom jag inte känner för att upprepa förra veckans drama, så har vi ägnat helgen åt att "vinter-säkra stallet". Vi har dels bytt ut den trasiga och rostiga delen till rören för vattenkoppen så den fungerar igen. Sen har vi skurit ut stora bitar av tjock frigolit och satt för de tre stora englas fönster som är i stallgången. I boxarna vågade jag inte sätta något för fönsterna för jag är rätt säker på att mina kluriga hästar kommer att hitta ett sätt att tugga sönder vad vi än sätter där. Så om det visar sig att det behövs så får vi uppfinna någon typ av fönsterluckor att sätta på utsidan av stallet. Vi har också satt igen delar av frånlufts-utsläppen, genom att göra avlånga kuddar av isolering, sopsäckar och silvertejp. Men vi har lämnat ett frånluft-utsläpp på ca 20cm*1m i varje box så att de fortfarande ska ha frisk luft i boxarna och slippa en massa kondens. Tanken är att vi lätt ska kunna ta upp och ned både "kuddarna" och frigoliten och på så vis kunna kontrollera temperaturen i stallet. Jag har också köpt ridhuskort för januari månad. Så nu känner vi oss redo för en ny vecka med minusgrader och vinterväder. Bing-it-on säger jag bara!

Jag ser det snöar, jag ser det snöar... Eller..nähä, det var bara Jörgen som sågar frigolit...

Tre stora englasfönster sänker temperaturen rejält i stallet. Frigoliten gör stor skillnad.

Väderleksrapporten för veckan känns ovanligt vintrig för att vara Skåne.

Det var några av mina tips för att vinter-säkra stallet (och som inte involverar stora och kostsamma renoveringar av stallet). Vad är dina bästa tips för ett enklare hästliv under vintern? Lämna gärna dina bästa ideér i kommentarsfältet!   

taggar


liknande webbartiklar


Läst 25225 ggr





Fler inlägg

OKT
22
2020

Ja, ni läste rätt!! Tro det eller ej, men nu byggs det boxar här på gården!!! Efter ytterst många om och men så är det äntligen dags! Från början var planen att bygga allt själva. Alla 12 boxar, sadelkammaren, foderrum, tvättrum, förråd, spolspilta osv. Men efter ungefär två års tid och ganska små framsteg insåg vi att vi måste ha hjälp. Om man ska bygga själv behöver man helt enkelt ha mer tid över än vad vi har haft. Och/eller kanske lite mer förhandskunskaper och erfarenhet av bygge? Det hade ju inte skadat i alla fall...

Efter det har det av olika anledningar dröjt ytterligare tre år innan vi äntligen har kunnat börja bygga. Det har varit ekonomi (när man bygger bör man antingen ha massvis med tid - eller massvis med pengar. Vi har inte haft någotdera!), och så har vi blivit föräldrar till världens bästa lilla kille. Och nu senast var det alltså Conronapandemin som satte käppar i hjulet med försening av boxfronter som resultat. 

Men sen i måndags är vi alltså igång och bygger!!! Tanken var ju att den här bloggen skulle handla om "hur man bygger ett stall". Men den här veckan har vi känt oss mer som experter på "hur man INTE bygger ett stall.... Vi har haft allmän tidsbrist i flera veckors tid vilket gjort att vi inte är ens i närheten av så förberedda inför byggandet som vi hade velat vara. Bland annat så misslyckades vi med att beställa betong, armering och expanderbultar i god tid (expanderbultarna används för att fästa boxfronterna i betonggolv och väggar). Detta har lett till att vi har fått köra skytteltrafik till bygghandeln för att hämta betong och armering. Eftersom vi redan gjort en beställning vill vi ju inte hämta för mycket - samtidigt som vi inte vill att våra byggare ska stå tomhänta och inte ha något att göra. Så det har blivit en hel del resor fram och tillbaka. Lägg sen till alla oväntade småköp och några rundor till tippen, så kan ni tänka er hur kaosartad den här veckan har varit! Men nu kommer lastbilen med varorna imorgon bitti och vi kan andas ut litegranna. Ottsonons Cement Varor har redan varit här under gårdagen och lämnat av ett sista lass med skalblock så det räcker till alla boxar och spolspilta. 

Och precis nu när jag sitter och skriver detta så kommer dom in och undrar om jag kan köra och köpa en ny mejsel till en borrhammare innan jag hämtar på dagis... Så det betyder att jag får avrunda detta inlägg pronto!

Ni kan följa bygget på vår facebooksida Örstorp Gård AB, och/eller på vårt nystartade Instagramkonto!


Läst 7366 ggr Kommentarer Kommentera

SEP
08
2020

I onsdags kom äntligen våra boxfronter från Stallimporten!!!! Vi har väntat otåligt och lite ängsligt (vad händer om företaget går i konkurs? Vi som redan har betalt för fronterna...) sedan mitten av mars! Först var det total lockdown i Polen pga corona. I maj fick vi höra att nu lättar restriktionerna och fronterna kommer snart att tillverkas. I juli fick vi höra att de var klara och nu "bara" skulle levereras (det ska ju alla andra varor som varit restade i flera månader också, så sådär "bara" var det ju inte...). Sen blev det plötsligt tyst. Och vi hann bli lite nervösa igen. Vad hände nu? Hösten närmar sig. Vi vill stalla in unghästarna snart... Visade sig att de tar semester på fabriken i Polen i augusti! Spelar tydligen ingen roll att man haft ledigt hela våren och står med jobb upp till knäna...

Men så till slut så fick vi äntligen att datum - onsdagen den 2/9 skulle de komma! Vi vågade faktiskt inte riktigt tro på beskedet fören de stod på gårdsplan! Men jo! Strax efter klockan 07:00 när jag var på väg ut med hästarna till hagen, hörde jag Daisy skälla på gårdsplan. Och där stod mycket riktigt en något förskrämd polack som hoppat ur sin lastbil mot bättre vetande. 

Nu blev istället frågeställningen hur vi skulle få ned fronterna från lastbilen... Det skulle egentligen behövts extra långa gafflar och kanske en starkare maskin än vår gamla trotjänare. Men med tålamod och lite klurighet (och några spännband) så gick det hela att lösa. Vi fick ta av 3-4 fronter i taget, och spänna fast dem med korslagda spännband. Lite nervöst var det att stå bredvid och titta på, men min man löste uppgiften med millimeter precision. Två timmar senare hade vi lastat av fronter, dörrar och stolpar till alla 12 boxarna. De låg nu utspridda i sex högar på parkeringen bakom stallet. Vi konstaterade att vi får nog bära in dem för hand, men vi kommer inte att klara av det bara vi två... Tur man har bra grannar som ställer upp när det kniper! På kvällen samlades sex man (tre grannar, vår svåger och systerson, samt Jörgen - ja, och så jag!). På strax under en timme hade vi burit in alla delarna i det som ska bli nya stallet. Teamwork när det är som allra bäst! 

Vi har inte vågat boka hantverkare innan vi har fronterna på plats (och tur var väl det!). Men nu är det plötsligt dags. Så fort vi fått svar på våra förfrågningar och Jörgen kunnat boka in "semester" så börjar vi montera upp fronterna! Jag hoppas att vi kan börja bygga senast den första oktober... Mellanväggarna ska byggas med skalblock som vi köpt från Ottossons Cementvaror. Vi har valt skalblock framför lecablock eftersom de håller bättre. Om man som oss väljer den smalare varianten, som ändå är fullt tillräckliga för att ge en mycket stabil och tålig vägg, så blir det dessutom ganska mycket billigare än lecablock eftersom betongåtgången är mindre. Så bara fördelar som jag ser det. Om man har en häst som sparkar i väggarna, och man oroar sig för skador, så kan man med fördel sätta upp antingen gummimatta eller panel av trä eller plast, så blir det lite mjukare. Panel blir ju dessutom sjukt snyggt! Vi kommer dock inte ha någon panel nu direkt. Kanske nån dag, men då blir det mest för utseendets skull. Mina hästar brukar aldrig sparka i väggarna. Har man hästar som sparkar kan man också fundera lite över utfodringsrutiner och utformning av boxarna. Oftast så sparkar hästarna när de känner att de måste "försvara" sin mat. Vi kommer att mura upp så att en tredjedel av mellanväggen är lite högre just där foderkrubban sitter. Så får hästarna matro, men kan ändå hälsa på varandra över boxväggarna längre bak. Det gäller också att ha rätt hästar bredvid varandra, så att de trivs med sin kompis, och att utfodra med så mycket grovfoder som man bara kan. Då får man lugna och trygga hästar. 

I veckan som gått har vi haft fullt upp med annat. Jag har knappt hunnit tänka på fronter och bygge trots att vi längtat så länge! Igår visades Rex på 3-års test. Han fick retliga 44,5 gångartspoäng (ett halvt poäng från klass1 och två och ett halvt poäng från diplom). Hans storlek drog tyvärr ned betyget på Typ (han fick en 7'a), och traven var lite matt för dagen efter en och en halv timme i transsporten (även där fick han en 7'a). Men i övrigt tycker jag han fick de poäng han förtjänade, och han skötte sig som en riktig pärla. Gick ridprov i ridhus med vinden dånandes och regnet piskandes på taket utan att så mycket som vinkla ett öra. Han fick många fina lovord från domare Christina Olsson. Just ridbarheten och hans balans, sammarbetsvilja och temperament kommer bli det som gör honom till en stjärna i framtiden. 

Nu är det i alla fall avklarat och han ska få någon veckas vila innan vi tar tag i hösten. Så den här veckan kommer jag hinna fokusera lite extra på stallbygget. Jag ska försöka hinna ringa alla de samtal som ska ringas så att vi kan börja boka lite datum och knyta ihop alla trådar. Vill ni se fler bilder på fronterna och från 3-årstestet på finns det på vår facebooksida Östorp Gård AB! 

Vi genomför vår investering med hjälp av Europeiska jordbruksfonden för landsbygsutveckling.


Läst 45451 ggr Kommentarer Kommentera

MAJ
28
2020

Världen är upp-och-ned och Coronan fortsätter härja i städerna. Men här ute på landet är det inte mycket som förändrats. Mina lektioner fortsätter som vanligt. Jag rider, tränar, mockar och släpper ut och tar in hästar som vanligt. Ingen jag känner har blivit (allvarligt) sjuk. Vincent går på dagis. Min man jobbar visserligen hemifrån - men eftersom han precis har varit pappaledig i ett halvår innan detta, så känns det ganska hemtamt det med. Den största skillnaden är att vårt sociala liv varit extremt torftigt under de senaste månaderna, och att vi varken kan träffa mina föräldrar eller svärföräldrar då de tillhör en riskgrupp. Så livet är både som vanligt - och inte alls som vanligt på en och samma gång!


Men lite har vi ändå "drabbats" av Coronan. Vi skulle ju varit i full gång med vårt stallbygge vid det här laget! Men eftersom vi väntar på boxfronter som ska tillverkas i Polen (där de suttit i strickt karantän i flera månader), så ligger vi i dagsläget minst två och en halv månad efter i planeringen. Fronterna skulle kommit i mitten av mars, men nu är vi i slutet av maj och ännu syns inte skymten av några fronter... Vi fick dock det glädjande beskedet att de öppnat fabrikerna igen för ca 14 dagar sedan, och att man börjat tillverka våra fronter! Så med förhoppningsvis kan vi ändå komma igång och bygga under sommaren så vi hinner klart innan det blir kallt och ruskväder igen. Allra helst skulle jag ju vilja vara färdig när det är dags att ta in unghästarna från betet så vi kan flytta direkt in i nya stallet - men jag vågar inte hoppas för mycket. Man kan ju hoppas på en fin och varm höst i alla fall, så betessäsongen blir så lång som möjligt.


Eftersom våra vanliga barnvakter är portade pga Corona så blir det inte så många andra projekt gjorda heller. Jag är lir frustrerad för det finns ju så mycket som man skulle vilja hinna med och fixa! Men vi har full upp med att bara hinna med vardagen med hästar, hundar, barn och gräsklippning. The usual stuff. Innan fronterna kommer ska vi ta ett krafttag och röja ordentligt i "ladan" (som ska bli nya stallet). Vi har precis köpt en handtruck så nu kan vi flytta en massa tung skrot som blivit liggande efter att vi röjt i det som ska bli nya sadelkammaren. Vi har haft kontakt med ett företag som köper metallskrot. De kommer ut med en container som man får fylla, och sen vägs den. Kommer man upp över X antal kilon så får man betalt per kilo för allt som skjuter över. Vi håller tummarna för att det ska sluta på pluskontot. Bland annat så kommer vår gamla "trotjänar" gräsklippare få åka container till gräsklippar-himlen (kan man kalla det eläniga skrället för trotjänare, när den bara startade varannan gång och krävde ändlöst med kärlek och underhåll för att hålla igång så länge att man faktiskt kunde klippa alla de 1500kvm gräsmatta som hör till vår tomt? Jag vet inte.....). Vi är väldigt glada för vår nya Stiga Tornado som startar varje gång man vrider om nyckeln, och som gladeligen klipper gräset så länge som man ber om det! Plötsligt så är det enkelt att ha en välskött gård!

Nu ska jag gå ut och ge hästarna sin kvällsmat! Håll tummarna för att våra fronter kommer snart! Vi hörs! 

En liten påminnelse om hur våra boxar från Stallimporten kommer se ut. Dock med galvade galler och utan luftintaget i nederkanten. 


Läst 106819 ggr Kommentarer Kommentera

Till startsidan för Stalldrömmar »



Stalldrömmar

I den här bloggen får du följa med Marie Mellberg och henns stora bygg- och renoveringsprojekt. Målet är att skapa ett riktigt drömstall.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Portugal-bloggen Välj
Pether Markne Välj
Stalldrömmar
Therese Välj
Kajsa Boström Välj
Avelsbloggen Välj
Gästblogg: Avel Välj
Hästskötarbloggen Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Gästbloggen Välj

stäng

Om Marie
Passionerad dressyrryttare som bor med sin man och två hästar. Arbetar som beridare och tränare samt älskar bra mat, fina kläder och musik.

Till bloggen


Maries senaste




Arkiv