Stalldrömmar - Spännande nyheter!
APR
24
2017

Spännande nyheter!

Nu var det tydligen min tur att vara sjuk. Jag har känt det ett tag nu. Min man har ju varit sjuk i säkert 10 dagar (och han är aldrig sjuk!). Så det är ju mer eller mindre ett mirakel att jag klarat mig så länge. Men nu tog alltså bensinen slut och jag har haft hög feber och ont i halsen, och som inte det vore nog så har jag också haft yrsel och kräkningar och ont i magen. Ja, ni hör ju!!! Det är jättesynd om mig! Jag fick pallra mig iväg till läkaren och har fått medicin som ska göra mig frisk igen och order om att dricka mer så jag får upp mitt blodtryck igen och slutar svimma varje gång jag rör mig. Så det ska nog bli bra.

Sämsta möjliga tajmingen känns det som! Prinsessan som snart ska föla och allt annat som ska hinnas med, men det löser sig. Min man är som vanligt min hjälte och räddare i nöden och tar hand om djuren på ett alldeles ypperligt sett så jag kan slappna av och bli frisk.

Men det var inte alls det jag hade tänkt skriva om! Jag har ju länge lovat att det ska komma ett inlägg om det här med sitsträning och mina tankar om det. Och nu kan jag avslöja ett helt nytt samarbete med Equestrian Fysio och sjukgymnast Lena Gunnarsson som kommer att hålla en av sina VBR-kurser steg 1 hos oss under våren den 28/5! Dem av er som är trogna Hippson-läsare har kunnat läsa om Lena och hennes utbildningar bland annat i senaste numret av papperstidningen. VBR står för Vertikal Balanserad Ridning, och handlar helt enkelt om att hitta sin optimala balans på hästryggen. Kursen riktar sig främst mot instruktörer eller dig som håller lektioner för andra, men alla som vill förbättra sin sits är välkomna! Vi får lära oss hur det ska se ut och vad som är rätt, samtidigt som Lena med stöd av ny forskning river ned några gamla myter om sitsen och vad som händer i kroppen vid ridning, samt hur man "felsöker" ett ekipage för att hitta orsak och verkan och vad som behöver förbättras. Vill man kan man sen läsa vidare med steg 2 och 3, där kunskapen fördjupas. Jag hoppas att detta ska bli början på ett långt samarbete! Jag och Ferdinand kommer att agera demo-ekipage. Lite nervöst förstås att blotta sina svagheter inför en massa främmande människor, men tänk vilken supersits jag kommer få! Och så kommer jag förstås få en massa nya verktyg att använda på mina elever!

Att jobba med sig själv kan vara rätt jobbigt, för de innebär att man måste ta ansvar när det blir fel och inte kan skylla ifrån sig på något. Men det är det ända sättet att bli bättre! Jag tycker att det är vårt ansvar som ryttare att bli så bekväma och välbalanserade som vi bara kan för hästen att bära på. Vägen dit kan dock vara både obekväm och obalanserad och inte minst frustrerande när man försöker skapa nya vanor. Sitter vi snett eller fel så kommer hästen också belasta sig snett och "fel", till exempel genom att låsa sin ryggrad och bli framtung. Om din sits låser hästen ryggrad så kan du dra i tyglarna hur mycket du vill - hästen kommer ändå inte kunna trampa under sig och göra balanserade halvhalter. Eller om din sits säger åt hästen att gå till höger - då blir det väldigt svårt att flytta hästen till vänster. Så det handlar också om att kunna kommunicera med sin häst på ett effektivt och tydligt vis.Det här låter kanske självklart, men det är ett betydligt vanligare problem än man tror. När hästen inte gör som du hade tänkt dig måste man börja med att fråga sig själv om man verkligen ger rätt hjälper? Eller om man hindrar hästen på något vis. Ofta är svaret ja.... Genom att aktivt jobba med sin sits så kan man förbättra sin ridning avsevärt och på relativt kort tid. Men det gäller att verkligen hitta roten till problemet. Det är bra att ha tillgång till speglar och/eller någon som filmar, och så förstås en bra instruktör! Det är A och O. Med det sagt så är det precis lika viktigt att inte vara rädd för att misslyckas. Man måste få lov att göra fel på vägen innan man kan göra rätt. Och det gäller även din häst. Man får inte bli arg när hästen gör fel. Att göra misstag är en naturlig del av att utvecklas.

Att jobba med sin sits är något som alla ryttare har nytta av! Oavsett om du är nybörjare eller proffs. Oavsett om du är dressyr- eller hoppryttare, eller håller på med någon annan gren/inriktning! Så jag är verkligen så glad över detta samarbetet! Det är precis så jag vill jobba här på gården i framtiden! När jag utbildade mig till massageterapeut för drygt 10 år sedan drömde jag om att en dag kunna ha en träningsanläggning där vi skulle utbilda dressyrhästar, och självklart ha alla de senaste/bästa möjligheterna för träning av hästarna. På min drömanläggning fanns det också ett gym, en swimmingpool (helt enkelt för att jag älskar att simma), och en träningssal där vi skulle kunna träna yoga och pilates. Min lilla gård kanske inte kommer kunna uppfylla alla de kriterierna, men jag ska göra mitt allra bästa för att komma så nära drömmen som jag bara kan! Men först ska jag bli helt frisk och kry så jag orkar jobba med mina underbara djur igen, för nu är jag förbaskat trött på att ligga i soffan!

Här hjälper Lena mig med min sitsanalys. Som ni ser så tappar jag min "vänster-midja" litegranna, vilket förklarar kurvan som blir mellan bröstrygg och ländrygg när jag lyfter armen. Tidigare har jag trott att jag generellt sett är svagare i min vänstersida. Men det visar sig att mina svaga punkter är höger höft, vänster midja och höger axel. Och det blir förstås väldigt mycket lättare att korrigera och förbättra sin sits när man vet var problemen faktiskt sitter!

taggar


liknande webbartiklar


Läst 40677 ggr





Fler inlägg

MAJ
28
2020

Världen är upp-och-ned och Coronan fortsätter härja i städerna. Men här ute på landet är det inte mycket som förändrats. Mina lektioner fortsätter som vanligt. Jag rider, tränar, mockar och släpper ut och tar in hästar som vanligt. Ingen jag känner har blivit (allvarligt) sjuk. Vincent går på dagis. Min man jobbar visserligen hemifrån - men eftersom han precis har varit pappaledig i ett halvår innan detta, så känns det ganska hemtamt det med. Den största skillnaden är att vårt sociala liv varit extremt torftigt under de senaste månaderna, och att vi varken kan träffa mina föräldrar eller svärföräldrar då de tillhör en riskgrupp. Så livet är både som vanligt - och inte alls som vanligt på en och samma gång!


Men lite har vi ändå "drabbats" av Coronan. Vi skulle ju varit i full gång med vårt stallbygge vid det här laget! Men eftersom vi väntar på boxfronter som ska tillverkas i Polen (där de suttit i strickt karantän i flera månader), så ligger vi i dagsläget minst två och en halv månad efter i planeringen. Fronterna skulle kommit i mitten av mars, men nu är vi i slutet av maj och ännu syns inte skymten av några fronter... Vi fick dock det glädjande beskedet att de öppnat fabrikerna igen för ca 14 dagar sedan, och att man börjat tillverka våra fronter! Så med förhoppningsvis kan vi ändå komma igång och bygga under sommaren så vi hinner klart innan det blir kallt och ruskväder igen. Allra helst skulle jag ju vilja vara färdig när det är dags att ta in unghästarna från betet så vi kan flytta direkt in i nya stallet - men jag vågar inte hoppas för mycket. Man kan ju hoppas på en fin och varm höst i alla fall, så betessäsongen blir så lång som möjligt.


Eftersom våra vanliga barnvakter är portade pga Corona så blir det inte så många andra projekt gjorda heller. Jag är lir frustrerad för det finns ju så mycket som man skulle vilja hinna med och fixa! Men vi har full upp med att bara hinna med vardagen med hästar, hundar, barn och gräsklippning. The usual stuff. Innan fronterna kommer ska vi ta ett krafttag och röja ordentligt i "ladan" (som ska bli nya stallet). Vi har precis köpt en handtruck så nu kan vi flytta en massa tung skrot som blivit liggande efter att vi röjt i det som ska bli nya sadelkammaren. Vi har haft kontakt med ett företag som köper metallskrot. De kommer ut med en container som man får fylla, och sen vägs den. Kommer man upp över X antal kilon så får man betalt per kilo för allt som skjuter över. Vi håller tummarna för att det ska sluta på pluskontot. Bland annat så kommer vår gamla "trotjänar" gräsklippare få åka container till gräsklippar-himlen (kan man kalla det eläniga skrället för trotjänare, när den bara startade varannan gång och krävde ändlöst med kärlek och underhåll för att hålla igång så länge att man faktiskt kunde klippa alla de 1500kvm gräsmatta som hör till vår tomt? Jag vet inte.....). Vi är väldigt glada för vår nya Stiga Tornado som startar varje gång man vrider om nyckeln, och som gladeligen klipper gräset så länge som man ber om det! Plötsligt så är det enkelt att ha en välskött gård!

Nu ska jag gå ut och ge hästarna sin kvällsmat! Håll tummarna för att våra fronter kommer snart! Vi hörs! 

En liten påminnelse om hur våra boxar från Stallimporten kommer se ut. Dock med galvade galler och utan luftintaget i nederkanten. 


Läst 1758 ggr Kommentarer Kommentera

MAJ
13
2020

De senaste veckorna har jag befunnit mig i ett tillstånd av chock och sorg. Min underbara, fina häst Ferdinand har fått diagnosen ringkota (för er som inte vet är det en degenerativ sjukdom - ungefär som spatt, som ger pålagringar och inflammation i kronleden). Det anses ärftligt och är i princip det samma som en dödsdom. Det finns några behandlingar man kan pröva - men de är smärtsamma för hästen och har väldigt dålig prognos. Min veterinär avråder från dessa då hon anser det bara är att dra ut på hästens lidande. Ferdinand har dessutom bockhov på det drabbade benet, och det har troligtvis förvärrat och förstärkt problemet.


Han har känts jättefin under vintern och våren, så när han plötsligt kändes halt trodde jag först att det var en kotledsvrickning eller något liknande. Att få rekommendationen att avliva var inte precis något jag väntade mig, och det har tagit lite tid att acceptera och smälta att det är så illa. Jag tror inte att jag riktigt har accepterat det ännu. Han kommer få gå kvar här över sommaren och sen tas bort till hösten. Mitt hjärta blöder! Jag har ju ridit in och utbildad honom själv och i år blir han 10år. Och jag vet att det kommer komma många fler hästar i mitt liv - men få hästar är så snälla och roliga att arbeta med som Ferdinand! Han är hästen med stort H som både är snäll och trygg, men ändå har nerv och gång och det där lilla extra som gör att man rider runt med ett leende på läpparna varja dag.


Så nu sitter jag här och scrollar på salusidorna, i hopp om att hitta ett roligt projekt, som kan få mig på lite bättre tankar. Inte så lätt att hitta en frisk och sund häst med potential när man har en rätt så begränsad budget. Det fanns ju egentligen inga planer på att jag skulle köpa ny häst just nu...


Det jag letar efter är ett sto i lagom ålder (inte för ung och grön eftersom jag är ensam på gården på dagtid och rider mestadels utomhus, både på bana och i naturen). Mitt mål för året var att starta Msvb, för att sen kunna ta min C-tränarlicens, så hästen jag letar efter bör ha kapacitet för minst msvb. Vår plan är att mina tävlingshästar ska få gå in i vår avelsverksamhet efter avslutad karriär - så en bra stam och högt avelsvärde är ett måste. Frisk, sund och billig..... Vart hittar man en sån??


Jag hade också kunnat tänka mig att ta en häst på foder. Den bör då redan vara utbildad Msvb (eller mer). Kanske är du gravid, eller skadad eller pluggar och hinner inte med din häst just nu? Varmt välkommen att höra av dig i så fall! Vi erbjuder ett jättebra liv för våra hästar! De går ute långa dagar i fina hagar, speciellt sommartid. Jag som rider har utbildat hästar från unghäst till svår klass och arbetat med hästar på heltid i över 15 år. Jag är själv utbildad hästmassör, och tränar regelbundet för erkännt duktiga tränare. Utöver det så jobbar jag mkt med min egen sits och balans (jag gör yoga och balansövningar och tränar kondition). Mer om mig kan ni läsa på min hemsida www.horseandhuman.com. Har du hästen för mig så tveka inte att höra av dig!


Kanske undrar ni vad som händer med vårt stallbygge? Inte mycket kan jag avslöja... Det kom en Coronapademi och ställde till det! Men det skriver jag mer om i nästa inlägg. Ta hand om er så länge, och krama era hästar och ge dem en extra morot! Man vet aldrig hur mycket tid man har kvar tillsammans.


Läst 39434 ggr Kommentarer Kommentera

JAN
07
2020

Jag får börja med att önska alla en god fortsättning på det nya året! Nytt år och nytt årtionde... Om tio år är jag 48 år! Nästan 50. Och om två år fyller jag 40! Och den lilla bebisen som kom till världen på Luciadagen 2018 - han är redan en liten pojke som springer och pratar! Hur gick det till?! Mest rapparkalja, men ändå. Kanske borde jag istället säga att han kommunicerar. För det gör han! Och att man kan kommunicera massor utan att använda ord behöver jag ju knappast berätta för er som håller på med hästar!

Året som gått har varit ett år i familjens tecken. Att bli mamma är speciellt och underbart. Fantastiskt och skitjobbigt på en och samma gång. Du kommer aldrig att känna sådan kärlek och lycka - men inte heller sådan trötthet och ibland (tillfällig) förtvivlan. Om två veckor börjar den lille parveln på förskolan och livet går in i en ny fas. Men vi har också hunnit med att ta vår första valpkull efter vår Juniirotts Daisy och Jordan House of Lazic. Sju fina valpar blev det som alla har hittat fantastiska hem, och vi är så glada att få följa dem på deras väg genom livet.

Jag har skrivit det förr, men det är värt att upprepas! Jag ÄLSKAR nyår! Inte själva aftonen i sig (även om den brukar vara nog så trevlig). Utan tanken på att få börja om. Ett tomt blad där man kan skriva precis vad man vill. Och jag vet att man förstås kan göra detta den 23 mars, eller den 12 juni, eller vilken annan dag som helst på året. Men det är ändå något magiskt som händer den 31/12 varje år då klockan nollställs och man står med ett helt år av möjligheter framför sig!

Det här året, 2020, kommer vi bland annat att rida in vår första uppfödning - Örstorps Rex. Det ska bli väldigt spännande att se hur han blir som ridhäst, och det jag ser i hagen lovar gott! Han kommer att vara till salu. Vår andra uppfödning Örstorps Totifini blir två i år. Hon kommer att få stanna hos oss på gården och förhoppningsvis bli min framtida tävlingshäst och så småningom avelssto. Kanske blir embryotransfer aktuellt i framtiden? Vem vet?

Vad det gäller bygge och renovering så har det inte hänt mycket under året som gått, men det kommer hända desto mer under 2020! Vi har nämligen fått vår bidragsansökan godkänd från Länsstyrelsen! Så om allting klaffar och vädrets makter är med oss så drar vi igång och börjar bygga boxar i mars! Pengarna delas ut i samarbete med Europeiska jordbruksfonden för Lantbruksutveckling. Fronter med skjutdörrar är beställda från Stallimporten. Och skalblock till mellanväggar och spolspilta har vi redan från Ottossons Cementvaror AB. Med hjälp av bidraget kommer vi ha råd att ta in hantverkare som kommer hjälpa oss med murandet av boxar och byggandet av serviceutrymmen (tvättstuga m.m.). Med facit i hand så får vi helt enkelt erkänna att projektet att bygga ett helt stall med 12 boxar när man har familj och hästar och hund och en gård att sköta, och dessutom redan arbetar heltid och driver två företag - ja, det blev helt enkelt lite för mycket. Vi hade säkert kunnat göra det själva - men vi hade inte blivit färdiga förens nån gång 2032! Och det tycker jag är lite väl länge... Men nu är det alltså på G, och jag känner mig som ett barn på julafton! Allra mest ser jag fram emot att ha en spolspilta med väggar och tak! Slippa stå ute på husgaveln i regn och rusk och snålblåst när lerigt unghästben med mugg ska tvättas med hexocil... Och det ska bli skönt att ha en ordentligt rymlig stallgång och egen uppbindningsplats, och att slippa köra över gårsplanen med halm som flyger all världens väg... Att ha ett torkrum för blöta täcken! Och en tvättmaskin! Och så ska det faktiskt bli helt ljuvligt att inte längre behöva lägga tid och kraft och pengar på att planera och bygga stall! Att jag redan börjat planera och drömma om hur och var vi ska anlägga en longervolt kan vi tala lite tyst om. Jag tänker mig att den kan stå färdig till våren 2021 - lagom till att Tottan ska ridas in.

Förutom stallbygget så känner jag att det återigen är dags att satsa lite på min egen ridning igen. Ferdinand är igång efter sin skada, och redo för nya utmaningar. Jag ska också försöka uppdatera bloggen lite flitigare! Jag har en bra magkänsla inför 2020! Min häst är frisk! Mitt företag blomstrar, och efterfrågan på både lektioner och kurser är hög (jag är förresten så stolt över mina duktiga elever som alla går från klarhet till klarhet och utvecklas och kämpar på tillsammans med sina hästar)! Stallet ska byggas klart, och jag har två fina unghästar som snart ska ridas in! Nu kör vi!

Såhär ser modellen på boxfronter ut som vi har valt. Våra boxar kommer dock ha galvade galler och stolpar och fyrkantig profil. Visst är de snygga?

              


Läst 93683 ggr Kommentarer Kommentera

Till startsidan för Stalldrömmar »



Stalldrömmar

I den här bloggen får du följa med Marie Mellberg och henns stora bygg- och renoveringsprojekt. Målet är att skapa ett riktigt drömstall.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Portugal-bloggen Välj
Pether Markne Välj
Stalldrömmar
Therese Välj
Kajsa Boström Välj
Avelsbloggen Välj
Gästblogg: Avel Välj
Hästskötarbloggen Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Gästbloggen Välj

stäng

Om Marie
Passionerad dressyrryttare som bor med sin man och två hästar. Arbetar som beridare och tränare samt älskar bra mat, fina kläder och musik.

Till bloggen


Maries senaste




Arkiv