Stalldrömmar - Staketdrömmar!
OKT
27

Staketdrömmar!

Klicka på en bild för att starta bildspelet.

I fredags kom mitt staket! Eller ja... En hög med virke leverarades till vår gårdsplan. Nu är det liksom lite upp till oss att sätta ihop det hela... Och det är minsann lättare sagt än gjort.
Vi började gjuta plintarna i helgen. Jag hade i min fantasi trott att vi kanske skulle kunna få upp alla plintarna, men vi hann med EN kortsida. Detta trots att vi på söndagen hade hjälp av mina svärföräldrar och av min mans systerson, 12 år gammal. Visserligen grävde vi också 4 av 6 dräneringsgravar på ridbanan; men ändå!
De två sista sparade vi med flit, så att jag ska ha en plätt att tömköra Zettan på under veckan. Jag tror inte att det hade gått så bra att tömköra henne på fältet... Maten är liksom lite för nära munnen...
  
Det jobbiga är inte att borra hålen, eller att blanda och hälla i betongen. Det jobbiga är allt mätande. Stolpskon måste vara exakt på mm på rätt plats. Sen måste den också vara rätt i lod, och på rätt höjd, och så måste de ju vara i en rak linje så inte staketet raglar sig fram som en gammal fyllehund som tagit sig ett glas eller två för mycket. Så mycket mätande blir det, och det tar tid!
Men nu har vi i alla fall gjort det ett par gånger så jag tror att vi kanske kan vara lite snabbare när vi fortsätter nästa helg. Jag hoppas det i alla fall. Mina föräldrar kommer ned för att hjälpa till med råd och stöd som två räddande änglar. Det ska bli så kul att se dem igen, även om det bara var ett par veckor sedan sist.
  
Jag tänkte hur som helst drömma mig bort lite till det färdiga resultatet och ge mina tips och råd på vad man ska tänka på när man ska bygga ett ridbanestaket. Jag inbillar mig att jag har lärt mig åtminstonde lite grann på vägen.
  


Så här ser min skiss över staketet ut. Vad tycker ni? Tjusigt va?
  
Mitt staket kommer att bli som ett dressyrstaket. Hela syftet är egentligen att bygga en "sandlåda" där vi kan lägga det nya materialet, men när man ändå håller på så kan man ju passa på att göra det lite snyggt också! Tidigare låg det telefonstolpar runt nästan hela ridbanan. Men efter ett tips här i bloggen och lite efterforskningar på webben visade det sig att det inte bara är lite olämpligt med telefonstolpar utan faktiskt direkt olagligt i Landskrona kommun.
Jag hittade ett dokument som beskriver hur man ska se över kommunens ridbanor och succesivt byta ut alla telefonstolpar och slipers. Ingen mening med att behålla dem med andra ord!
  
Nåväl, vi valde efter lite efterforskning att bygga ett staket som kommer bli som det jag har skissat upp i mitt kollegieblock (fast rakt!). Det blir billigare att använda trä, än att mura. Och en liten häck som jag var inne på vid något tidigare tillfälle hade inte alls fyllt den funktion som vårt staket ska ha. Stolparna är i dimensionen 95mm*95mm, och de två reglarna som sitter längst ned mot marken och bildar själva "sandlådan" är 45mm*195mm. De är bägge NTR AB impregnerade.
Hade du sagt det till mig för två veckor sedan hade jag sett ut som ett frågetecken, men nu vet jag att det är en "kraftigare" typ av impregnering som gör att träet klarar av att stå utomhus och ha kontakt med marken. Vi valde också att använda reglar istället för trallvirke eftersom de är kraftigare och klarar trycket från ridbanematerialet bättre. Däremot kommer den övre brädan, som mest är till för syns skull, att vara en NTR A impregnerad bräda av trallvirke i måtten 28mm*120mm.
  
På ett ställe kommer stolparna att vara högre och trallbrädan kommer att fungera som avhängningsplats för filtar, jackor, ridspön och annat. Att ta in offerter på detta var något av ett litet helvete, men väl värt besväret eftersom det skiljde flera tusenlappar mellan de dyraste och de billigaste alternativen. När man köper så här mycket kan man dessutom på de flesta ställen få extra rabatter om man bara prutar lite.
  


Så här såg min minneslapp ut efter att ha gjort några samtal. Rörigt? Javisst!
  
Den stora kostnaden på mitt staket är reglarna! Dom står för nästan halva offerten! Om jag istället hade velat göra ett staket med vanliga, runda "hagstolpar" och trallvirke (och inte gjort någon sandlåda) så hade jag kunnat komma undan med en kostnad på ca 5000 kr (ca 4000 kr för virket och 1000 kr för stolparna. Då tänker jag mig ett "vanligt" staket med två bräder). Här är en länk till billiga staketstolpar.
  Om man istället vill lyxa till det och ha rundade slanor så kostar det istället nästan 9000 kr. Eller så kan man göra det enkelt och välja en "färdig" modell som t.ex. den från här Granngården. Det är snyggt, men inte så värst prisvärt. Mina prisexempel innefattar bara materialet och förutsätter att man gör jobbet själv.
Man kanske också ska tänka på att detta virket "bara" är NTR AB impregnerat och alltså inte kommer stå lika länge som om man köper dyrare NTR A impregnerat trä. Jag vågar knappt berätta vad min offert gick på... Allt som allt med allt virke, alla stolpskor och alla skruvar och muttrar vi behöver och frakt gick det på 18.000 kr. Huva! Men då fick jag ändå ett riktigt bra pris så jag är nöjd. Nu längtar jag bara till att få upp staketet på plats, så jag får se hur det ser ut i verkligheten!
  
PS. Kattungarna hälsar att de mår bra, men de är väldigt misstänksamma mot sina välmenande människor just nu. De har fått lite nya leksaker och en klösbräda – allting ihopsnickrat av min numera händiga man.
   

taggar


liknande webbartiklar


Läst 24182 ggr





Fler inlägg

NOV
23

Fix och trix på gården!

Klicka på en bild för att starta bildspelet.

Hej på er! Det har varit en hektisk tid med hästarna, gården, elever, kurser och bebisförberedelser om vart annat. Lägg sen till att jag är både trött och hungrig nästan jämt (så som man är när man är i slutspurten på en graviditet), då blir det inte mycket tid över till annat. Äta, sova, jobba… 

Men som tur var så har jag haft lite hjälp i veckorna. Mina föräldrar var här en vecka i början av november och min svärfar håller som bäst på att installera elen och värmekablarna till vattnet i gamla stallet (mer om det i kommande inlägg). Lagom till att kylan kommer verkar det som. Prognosen lovar frostnätter inom kommande vecka.

Just nu har vi mest fokuserat arbetet på diverse lagningar och små förbättringar som kan underlätta arbetet på gården som höggravid och småbarnsföräldrar. Min pappa har satt upp redskapshållare både i trädgårdsförrådet och vid ridbanan, så att var sak har sin plats, och är lätt att hitta och komma åt. Jag älskar ju ordning och reda! Jag kommer ha liknande "stationer" för sopkvastar/skyfflar/grepar mm på två-tre platser i nya stallet när det blir färdigt (bara lite mer fancy). Det ska aldrig vara långt bort till närmsta sopkvast!
 
Han har också satt upp en liten hasp så jag kan stänga porten till ladan inifrån de dagar det blåser på fel håll, så jag slipper lägga upp halm och hösilage i motvind... Dessutom har han bytt ut och lagat några murkna/trasiga bräder på gödselrampen, satt upp en släplist under porten till ladan så att det inte ska regna in (vi måste dock gjuta en liten plint på ena sida och bila bort överflödig betong på andra sidan innan det blir helt tätt), och så har han gjort en jättefin hängare till mina tömkörnings- och longergjordar. Under tiden som pappa snickrat så har mamma rensat ogräs mellan kullerstenen, krattat löv och fixat lite i trädgården.


Måttbeställd och hemmagjord hängare för tömkörnings- och longergjord, tömmar och linor. Visst blev den fin?

Och den här veckan har jag alltså mina svärföräldrar här som hjälper till och avlastar mig lite. Min att-göra-lista som under flera månaders tid bara har blivit längre och längre, trots långa arbetsdagar, har äntligen börjat bli kortare! Vi har köpt det mesta (eller i alla fall det viktigaste), som vi behöver innan bebisen kommer.
  
Jag är i god fas med allt kontorsarbete och administration. Jag har pratat med försäkringskassan om föräldraledighet och skickat in de papper som behövs. Jag har köpt ett parti hösilage så det räcker till hela vintern/våren. Vi har sett över hagarna och bytt isolatorer på kortsidorna, som är de som är mest utsatta för väder och vind, samt grusat upp där det behövs så nu klarar de både skitväder och vinterstormar, och jag slipper oroa mig för att antingen jag eller hästarna ska halka och skada sig...


Sådana här isolatorer har vi innan bara haft i hörnen, men i höst har jag bytt ut även varannan isolator längs kortsidorna av hagarna. Det gör att bandet inte står och slår i vinden, och vi slipper oroa oss för att de ska gå sönder – även när det stormar rejält.

Får vi bara ordning på de där värmeslingorna till vattnet i stallet så tror jag faktiskt att vi är så redo som man nu nånsin kan bli – både på bebis och på vinter. Bring it on!


Läst 69700 ggr Kommentarer Kommentera

OKT
29

One small step...

Klicka på en bild för att starta bildspelet.

Ibland tar man stora steg framåt. Ibland lite mindre... Jag har länge tänkt att jag skulle vilja ha en permanent stationerad uppsittningspall nere vid ridbanan. Jag har hittills haft en IKEA-pall, och det har fungerat ok. Men den är i trä och behöver en del underhåll för att klara väder och vind (måla, limma, skruva...). Eftersom vi har gjutit mycket i betong de senaste åren, så har tanken på en uppsittningspall i betong vuxit fram. Och nu hade vi äntligen lite tid (och lite betong) över.

När vi beställde betong till vår platta (som ni kan läsa om i det här inlägget), så ville vi förstås vara helt säkra på att det skulle räcka och beställde därför en liten skvätt extra. Och istället för att låta den gå till spillo tänkte jag att det kunde vara läge att gjuta den där pallen!

Sagt och gjort! Med Ikea-pallen som mall, snickrade min pappa ihop en gjutform av överbliven formplywood. Betongen som blev över från plattan räckte till ungefär 2/3 av pallen, resten fick vi blanda till och hälla på själva. Som armering har vi använt hönsnät. Betongen från plattan var lite tjockare och hade inte fyllt ut alla hörn när vi öppnade formen, så vi fick också blanda till lite lagningsbetong och fylla i hålen. Den är lite, lite mörkare i färgen än den vanliga betongen, men med tidens tand och slitage kommer det inte att synas.

Men nu står den där! Stabil, väderbeständig, funktionell och snygg (tycker jag själv). Vad tycker ni? Under har vi lagt ett lager makadam. Dels för att leda bort fukt, och förhindra frostskador, och dels för att den inte ska luta, utan stå rakt och stabilt. Jag är så nöjd! Tack pappa, Jan och Jörgen för hjälpen! Det må vara "one small step" i det stora hela, men ändå ett litet steg närmre min drömgård, och faktiskt, två små steg enklare att hoppa upp på hästryggen! 

Nästa projekt (och antagligen det sista lite större projektet innan vintern och bebis kommer), är att lägga in värmeslingor till vattenkopparna i gamla stallet, samt byta ut de gamla och installera nya vattenkoppar i alla boxarna. Det påbörjades i helgen, och kan förhoppningsvis avslutas i början av november. Efter det ska vi ägna lite tid inne i huset och göra iordning det som ska bli barnrum, och så bara njuta av vårt kommande föräldraskap!


Läst 85379 ggr Kommentarer Kommentera

OKT
24

Världens bästa jobb!

När jag var liten så drömde jag om en egen ponny. Det stod högst upp på önskelistan varje jul och varje födelsedag. Det var nära några gånger. Som när min sköthäst, en vit B-ponny med mörkgrå man och svans, som var lite svårriden och inte passade sin lite yngre ägare skulle säljas. Jag letade runt efter billiga stallplatser och gjorde kalkyler och visade för mina föräldrar, och de sa inte tvärt nej! Men så var det det där med tävling... Jag älskade ju att hoppa på den tiden och tävlade flitigt på ridskolans ponnyhästar. Om vi gick och köpte en B-ponny så skulle jag ju bara kunna tävla den under max ett år till... Det var ju låååång tid för mitt unga jag, men mina föräldrar som tänkte lite mer långsiktigt kom fram till att det var en dålig idé.

Det var det närmsta jag kom en alldeles egen ponny. Några år senare, när jag sen gått ut gymnasiet, längtade jag som bara den efter en alldeles egen häst. Eftersom jag jobbade och bodde hemma så kunde jag spara undan rätt mycket, och det gjorde jag! Varje månad växte summan på sparkontot och jag var ett steg närmre min alldeles egna häst. Trodde jag då... Livet tog en annan inriktning och pengarna lades på studier istället (inte en dålig investering på något vis). Det skulle visa sig dröja rätt länge innan jag äntligen fick möjlighet att köpa min alldeles egna första häst. Under tiden utbildade jag mig, hade eget företag och arbetade i tävlingsstall. Ponnydrömmen tog mig hela vägen från arbete som hästskötare i Sverige, till en beridartjänst i Tyskland, till en alldeles egen hästgård i Skåne (drömmar och så lite blod, svett och tårar)...

Och nu – många år efter att jag drömde mina ponnydrömmar, har jag förmånen att få jobba med att utbilda små ponnyryttare i ridningens ädla konst! Det är förstås alltid roligt när elever gör framsteg (oavsett ålder och storlek på häst). Att få hjälpa någon till en aha-upplevelse, och att se hur häst och ryttare börjar synka och förstå varandra är bland det bästa som finns. Men det är något alldeles speciellt med ett barn och dennes ponny. Glädjen som glittrar i ögonen när man lyckats med något som känts svårt, och stoltheten över sin fina ponny är så äkta och oförstörd. Barn är så bra på att vara här och nu, och fastnar inte lika mycket i prestationsångest och tvivel som vi vuxna kan göra.

Kanske borde vi försöka lära oss lite mer av våra barn? Att vara lite mer här och nu. Att njuta av det vi har och av alla små framsteg som görs (och tänka mindre på vad vi fortfarande inte kan). Kanske är det bara gravidhormonerna som pratar? Oavsett vilket så är jag så glad för att jag får ha världens bästa jobb! Som får hjälpa både barn och vuxna att fördjupa kommunikationen med sina älskade djur. För visst lever vi alla för de där stunderna i perfekt harmoni med våra hästar? När allting flyter och man dansar fram tillsammans, och allting känns enkelt och rätt! I know I do!


Det här är jag ute på Bisslinge Gård på min sköthäst, B-ponnyn Bonny. Jag tror att året är 1991 och jag är 10 år gammal.


Läst 89177 ggr Kommentarer Kommentera

Till startsidan för Stalldrömmar »



Stalldrömmar

I den här bloggen får du följa med Marie Mellberg och henns stora bygg- och renoveringsprojekt. Målet är att skapa ett riktigt drömstall.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Portugal-bloggen Välj
Pether Markne Välj
Stalldrömmar
Therese Välj
Kajsa Boström Välj
Avelsbloggen Välj
Gästblogg: Avel Välj
Hästskötarbloggen Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Gästbloggen Välj

stäng

Om Marie
Passionerad dressyrryttare som bor med sin man och två hästar. Arbetar som beridare och tränare samt älskar bra mat, fina kläder och musik.

Till bloggen


Maries senaste




Arkiv