Stalldrömmar - Stallgolv - check!
MAJ
17

Stallgolv - check!

Ibland går det väldigt, väldigt långsamt när man bygger - men ibland går det fort som bara den! Jag ringde ju till Betongfabriken i måndags vid lunchtid för att boka tid för att gjuta vårt stallgolv. Jag hade hoppats på att dom skulle ha tid i början av nästa vecka, men det hade dom ju inte. Däremot hade han fått en avbokning igår, tisdag, vid lunchtid (dvs dagen efter!), om det kunde passa?!

Oj, oj! Plötsligt gällde det att tänka snabbt. Kolla med mannen och svärfar. Jodå, de kunde komma ifrån. Vad behöver vi hinna göra innan gjutning? Bara att täcka över avloppsrännorna med plast. Det fixar vi! Vad behöver vi för redskap? En google sökning och ett nytt samtal till Betongfabriken visar att allt vi behöver är en sloda (jo, det heter faktiskt så...). Ofta kan man behöva en vibratorstav också, men med den sorts betong vi valt på rekommendation av David på Betongfabriken så klarar vi oss utan.

Jag har fått massor av bra hjälp av Betongfabrikens kunniga och trevliga personal. Det första samtalet till dem tror jag att jag gjorde nån gång i slutet av förra sommaren. Sen dess har det varit komplikationer, vinter och livet som liksom har kommit i vägen och dragit ut på tiden. Och under den här tiden har jag ringt flertalet samtalet och frågat om allt möjligt från placering av avlopp till storlek på makadamet... Och det var Betongfabriken själva som tipsade mig om fiberbetong! Fiberbetong är precis som namnet antyder betong berikad med tunna fiber av antingen plast eller metall. De fungerar som armering och du slipper lägga och binda armeringsnät - ett arbete som är både tidskrävande, tungt och dyrt! Fiberbetongen kan man pumpa ut direkt ovanpå makadamet! Den är lite dyrare än "vanlig" betong, men den kostnaden tjänar man in på att man slipper betala för armeringsnät. Tänk på bara ett det ska vara plastfiber (inte metall) i djurstall eftersom allt materiel som kan vara strömförande måste jordas, och det är helt omöjligt att jorda varje enskild liten fiber.

Det tog drygt två timmar och sen var all betong på plats! Vi har ett golv!!! De närmsta 4-5 dagarna är det viktigt att hålla betongen fuktig. Det kan man göra antingen genom att vattna den rikligt och regelbundet. Eller så vattnar man och täcker med plast, som sen får ligga på och hålla fukten innanför. Det senare är antagligen det bästa alternativet, men eftersom det blev lite hastigt påkommet så hann vi inte skaffa fram tillräckligt med plast (det är trots allt 141 kvadratmeter golv som just har gjutits). Så vi får vattna regelbundet istället. Om betongen torkar för snabbt kan det bli små microsprickor på ytan. Enligt betongfabriken är det mest ett skönhetsfel, det påverkar inte hållfastheten, men det kan ju bli tråkigt med sprickor just i ett stall som är en relativt smutsig miljö. Det samlar lätt på sig skit i sprickor och vrår...

På den här länken hittar du bra information från jordbruksverket om du går i tankar om att gjuta golv. Och vill ni komma i kontakt med Betongfabriken på klickar ni här.

Jag funderade länge och väl innan jag bestämde mig för att betonggolv är det bästa alternativet för oss. En stenlagd gång med marksten är ju bara så himla snyggt - men hur praktiskt är det när det ramlar ned halm och damm i de små microspringor som alltid blir? Spångång tycker jag blir för mycket jobb. Det måste fyllas på och mockas, och blir lätt dammigt. Gummisten upplever jag som mer svårsopat än betonggolv, och mitt stall ska vara lättjobbat! Det är tungt nog att jobba med hästar och bo på gård som det är ändå... Och i slutändan är betonggolv det mest prisvärda, slitstarka och mest lättjobbade alternativet. Speciellt för oss eftersom vi redan har betonggolv i mer än halv stallet. Så skulle vi valt något annat alternativ så hade vi blivit tvunga att lägga nytt golv ovanpå det gamla betonggolvet, och det hade ju blivit både dyrt och tidskrävande. Istället är planen att ha en gummimatta i stallgången (inte i boxarna), som gör att den blir halkfri och tyst att gå på. Det tror jag blir jättebra! 

Här kommer betongen!

Kan ni förstå det??! Vi har ett golv! Visst blev det fint? Mitt undermedvetna gick och sjöng "Segern är vår, segern är vår! Vi har vunnit segern är vår!" hela resterande av gårdagen. Ett bildspel från hela gjutningen hittar ni på vår facebooksida Örstorp Gård AB.

taggar


liknande webbartiklar


Läst 52578 ggr





Fler inlägg

NOV
23

Fix och trix på gården!

Klicka på en bild för att starta bildspelet.

Hej på er! Det har varit en hektisk tid med hästarna, gården, elever, kurser och bebisförberedelser om vart annat. Lägg sen till att jag är både trött och hungrig nästan jämt (så som man är när man är i slutspurten på en graviditet), då blir det inte mycket tid över till annat. Äta, sova, jobba… 

Men som tur var så har jag haft lite hjälp i veckorna. Mina föräldrar var här en vecka i början av november och min svärfar håller som bäst på att installera elen och värmekablarna till vattnet i gamla stallet (mer om det i kommande inlägg). Lagom till att kylan kommer verkar det som. Prognosen lovar frostnätter inom kommande vecka.

Just nu har vi mest fokuserat arbetet på diverse lagningar och små förbättringar som kan underlätta arbetet på gården som höggravid och småbarnsföräldrar. Min pappa har satt upp redskapshållare både i trädgårdsförrådet och vid ridbanan, så att var sak har sin plats, och är lätt att hitta och komma åt. Jag älskar ju ordning och reda! Jag kommer ha liknande "stationer" för sopkvastar/skyfflar/grepar mm på två-tre platser i nya stallet när det blir färdigt (bara lite mer fancy). Det ska aldrig vara långt bort till närmsta sopkvast!
 
Han har också satt upp en liten hasp så jag kan stänga porten till ladan inifrån de dagar det blåser på fel håll, så jag slipper lägga upp halm och hösilage i motvind... Dessutom har han bytt ut och lagat några murkna/trasiga bräder på gödselrampen, satt upp en släplist under porten till ladan så att det inte ska regna in (vi måste dock gjuta en liten plint på ena sida och bila bort överflödig betong på andra sidan innan det blir helt tätt), och så har han gjort en jättefin hängare till mina tömkörnings- och longergjordar. Under tiden som pappa snickrat så har mamma rensat ogräs mellan kullerstenen, krattat löv och fixat lite i trädgården.


Måttbeställd och hemmagjord hängare för tömkörnings- och longergjord, tömmar och linor. Visst blev den fin?

Och den här veckan har jag alltså mina svärföräldrar här som hjälper till och avlastar mig lite. Min att-göra-lista som under flera månaders tid bara har blivit längre och längre, trots långa arbetsdagar, har äntligen börjat bli kortare! Vi har köpt det mesta (eller i alla fall det viktigaste), som vi behöver innan bebisen kommer.
  
Jag är i god fas med allt kontorsarbete och administration. Jag har pratat med försäkringskassan om föräldraledighet och skickat in de papper som behövs. Jag har köpt ett parti hösilage så det räcker till hela vintern/våren. Vi har sett över hagarna och bytt isolatorer på kortsidorna, som är de som är mest utsatta för väder och vind, samt grusat upp där det behövs så nu klarar de både skitväder och vinterstormar, och jag slipper oroa mig för att antingen jag eller hästarna ska halka och skada sig...


Sådana här isolatorer har vi innan bara haft i hörnen, men i höst har jag bytt ut även varannan isolator längs kortsidorna av hagarna. Det gör att bandet inte står och slår i vinden, och vi slipper oroa oss för att de ska gå sönder – även när det stormar rejält.

Får vi bara ordning på de där värmeslingorna till vattnet i stallet så tror jag faktiskt att vi är så redo som man nu nånsin kan bli – både på bebis och på vinter. Bring it on!


Läst 85661 ggr Kommentarer Kommentera

OKT
29

One small step...

Klicka på en bild för att starta bildspelet.

Ibland tar man stora steg framåt. Ibland lite mindre... Jag har länge tänkt att jag skulle vilja ha en permanent stationerad uppsittningspall nere vid ridbanan. Jag har hittills haft en IKEA-pall, och det har fungerat ok. Men den är i trä och behöver en del underhåll för att klara väder och vind (måla, limma, skruva...). Eftersom vi har gjutit mycket i betong de senaste åren, så har tanken på en uppsittningspall i betong vuxit fram. Och nu hade vi äntligen lite tid (och lite betong) över.

När vi beställde betong till vår platta (som ni kan läsa om i det här inlägget), så ville vi förstås vara helt säkra på att det skulle räcka och beställde därför en liten skvätt extra. Och istället för att låta den gå till spillo tänkte jag att det kunde vara läge att gjuta den där pallen!

Sagt och gjort! Med Ikea-pallen som mall, snickrade min pappa ihop en gjutform av överbliven formplywood. Betongen som blev över från plattan räckte till ungefär 2/3 av pallen, resten fick vi blanda till och hälla på själva. Som armering har vi använt hönsnät. Betongen från plattan var lite tjockare och hade inte fyllt ut alla hörn när vi öppnade formen, så vi fick också blanda till lite lagningsbetong och fylla i hålen. Den är lite, lite mörkare i färgen än den vanliga betongen, men med tidens tand och slitage kommer det inte att synas.

Men nu står den där! Stabil, väderbeständig, funktionell och snygg (tycker jag själv). Vad tycker ni? Under har vi lagt ett lager makadam. Dels för att leda bort fukt, och förhindra frostskador, och dels för att den inte ska luta, utan stå rakt och stabilt. Jag är så nöjd! Tack pappa, Jan och Jörgen för hjälpen! Det må vara "one small step" i det stora hela, men ändå ett litet steg närmre min drömgård, och faktiskt, två små steg enklare att hoppa upp på hästryggen! 

Nästa projekt (och antagligen det sista lite större projektet innan vintern och bebis kommer), är att lägga in värmeslingor till vattenkopparna i gamla stallet, samt byta ut de gamla och installera nya vattenkoppar i alla boxarna. Det påbörjades i helgen, och kan förhoppningsvis avslutas i början av november. Efter det ska vi ägna lite tid inne i huset och göra iordning det som ska bli barnrum, och så bara njuta av vårt kommande föräldraskap!


Läst 101592 ggr Kommentarer Kommentera

OKT
24

Världens bästa jobb!

När jag var liten så drömde jag om en egen ponny. Det stod högst upp på önskelistan varje jul och varje födelsedag. Det var nära några gånger. Som när min sköthäst, en vit B-ponny med mörkgrå man och svans, som var lite svårriden och inte passade sin lite yngre ägare skulle säljas. Jag letade runt efter billiga stallplatser och gjorde kalkyler och visade för mina föräldrar, och de sa inte tvärt nej! Men så var det det där med tävling... Jag älskade ju att hoppa på den tiden och tävlade flitigt på ridskolans ponnyhästar. Om vi gick och köpte en B-ponny så skulle jag ju bara kunna tävla den under max ett år till... Det var ju låååång tid för mitt unga jag, men mina föräldrar som tänkte lite mer långsiktigt kom fram till att det var en dålig idé.

Det var det närmsta jag kom en alldeles egen ponny. Några år senare, när jag sen gått ut gymnasiet, längtade jag som bara den efter en alldeles egen häst. Eftersom jag jobbade och bodde hemma så kunde jag spara undan rätt mycket, och det gjorde jag! Varje månad växte summan på sparkontot och jag var ett steg närmre min alldeles egna häst. Trodde jag då... Livet tog en annan inriktning och pengarna lades på studier istället (inte en dålig investering på något vis). Det skulle visa sig dröja rätt länge innan jag äntligen fick möjlighet att köpa min alldeles egna första häst. Under tiden utbildade jag mig, hade eget företag och arbetade i tävlingsstall. Ponnydrömmen tog mig hela vägen från arbete som hästskötare i Sverige, till en beridartjänst i Tyskland, till en alldeles egen hästgård i Skåne (drömmar och så lite blod, svett och tårar)...

Och nu – många år efter att jag drömde mina ponnydrömmar, har jag förmånen att få jobba med att utbilda små ponnyryttare i ridningens ädla konst! Det är förstås alltid roligt när elever gör framsteg (oavsett ålder och storlek på häst). Att få hjälpa någon till en aha-upplevelse, och att se hur häst och ryttare börjar synka och förstå varandra är bland det bästa som finns. Men det är något alldeles speciellt med ett barn och dennes ponny. Glädjen som glittrar i ögonen när man lyckats med något som känts svårt, och stoltheten över sin fina ponny är så äkta och oförstörd. Barn är så bra på att vara här och nu, och fastnar inte lika mycket i prestationsångest och tvivel som vi vuxna kan göra.

Kanske borde vi försöka lära oss lite mer av våra barn? Att vara lite mer här och nu. Att njuta av det vi har och av alla små framsteg som görs (och tänka mindre på vad vi fortfarande inte kan). Kanske är det bara gravidhormonerna som pratar? Oavsett vilket så är jag så glad för att jag får ha världens bästa jobb! Som får hjälpa både barn och vuxna att fördjupa kommunikationen med sina älskade djur. För visst lever vi alla för de där stunderna i perfekt harmoni med våra hästar? När allting flyter och man dansar fram tillsammans, och allting känns enkelt och rätt! I know I do!


Det här är jag ute på Bisslinge Gård på min sköthäst, B-ponnyn Bonny. Jag tror att året är 1991 och jag är 10 år gammal.


Läst 105242 ggr Kommentarer Kommentera

Till startsidan för Stalldrömmar »



Stalldrömmar

I den här bloggen får du följa med Marie Mellberg och henns stora bygg- och renoveringsprojekt. Målet är att skapa ett riktigt drömstall.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Portugal-bloggen Välj
Pether Markne Välj
Stalldrömmar
Therese Välj
Kajsa Boström Välj
Avelsbloggen Välj
Gästblogg: Avel Välj
Hästskötarbloggen Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Gästbloggen Välj

stäng

Om Marie
Passionerad dressyrryttare som bor med sin man och två hästar. Arbetar som beridare och tränare samt älskar bra mat, fina kläder och musik.

Till bloggen


Maries senaste




Arkiv