Stalldrömmar - Tips och Trix för skalblocksbyggare!

Klicka på en bild för att starta bildspelet.

Många väljer att bygga boxar i skalblock - så även vi! Det finns många fördelar. Det är stabilt och håller för både sparkar och kliande rumpor. Det går inte att gnaga på och klarar av kiss och bajs och fukt utan att förstöras. Och så är dom snygga! Både att ha "råa" eller om man vill putsa och måla. Dessutom är de billigare än de flesta andra alternativ om man väljer de minsta skalblocken på 15cm (dels blir skalblocken billigare, men framför allt så går det åt mindre armering och mindre betong för att fylla blocken). Det blir alltså billigare att bygga med 15cm skalblock än t.ex. med lecablock i samma storlek eftersom det går åt mer armering och murbruk till sådana. Dessutom går lecablocken sönder om hästarna sparkar i väggen.

Våra skalblock kommer från Ottossons Cementvaror

Nu har vi ju tagit hjälp av byggare för att mura upp våra mellanväggar (och det i sig blir tips nr 1 om man ska göra många boxar - ta hjälp! Det tar så mycket mer tid än man tror, och det är alltid nåt som strular! Det är ju ganska få av oss som enkelt kan frigöra en 300-400 timmar bara sådär. Ska man jobba på kvällar och helger får man hålla på i åratal), men vi har ändå snappat upp några tips och trix på vägen som jag tänkte dela med mig av här till alla er som tänker ge er på att mura själva. 

Eftersom vårt gamla betonggolv i ladan är väldigt ojämt var det första som gjordes efter att man mätt och markerat noga med laser vart boxarna skall vara, att gjuta upp en liten, liten sockel för att jämna till och loda av. Den är på de flesta ställen bara 2-3 cm hög, men förstås högre på de ställen golvet är lågt och på sina ställen bara 1 cm där golvet är högt. Man blandade relativt torr betong som sedan lades i en mall gjord av två  långa reglar. Formade till och lodade av och sen vidare till nästa. Armeringsjärnen var då redan borrade ned i golvet för maximal stabilitet. Två 10mm järn horisontalt i varje skalblock, och sen ett (eller två som skarvas) horisontellt. Dessa fästes också in i ytterväggen för maximal stabilitet. 

För att få blocken att ligga still när man sen börjar stapla dem har de använt cellplastlim emellan. Detta är inget måste, men det gör att man kan stapla fler rader på höjden innan man fyller med betong, och man slipper svära över block som flyttar sig när det väl blir dags att fylla. I fogarna mellan block och vägg, speciellt vid socklar och ställen där det var lite svårare att passa in blocken, har man använd fogskum för utomhusbruk för att täta så att inte betongen flyter ut. Varje rad som läggs lodas av i alla plan och om något är snett så använder man små kilar av plast eller trä (som sen tas bort) för att få väggarna i lod. För att få en snygg rak linje i framkant har man fäst en bräda som man murar emot. 

Om man vill "forma" som väggar med t.ex. en fin rundning (som vi har gjort) eller en våg eller liknande som man brukar ha, kan man göra det med vinkelslip efter att betongen torkat minst 2 dagar.  

Följ bygget på vår Instagram. 


Läst 78822 ggr



Fler inlägg

Vid det här laget har ni säkert sett Maria Gretzers video där hon ger instruktioner för hur man mockar på bästa sätt. Så jag tänkte att det kunde vara passande att prata lite gödsel och mockning i det här inlägget eftersom vi äntligen, äntligen, äntligen har fått vår gödselplatta färdig och godkänd för användning enligt konstens alla regler!

Eller regler och regler... Så många regler finns det faktiskt inte att förhålla sig till, men de som finns är viktiga att efterleva. Gödselplattan inte får läcka ut lakvatten och gödsel i naturen, och den måste uppfylla kraven på lagringskapacitet som finns i det län du bor. Hur lång lagringskapacitet man måste ha beror dels på var man bor och dels på hur många djur man har. För dig som står i färd med att gjuta platta och vill veta mer så hittar du all information du behöver hos Jordbruksverket. https://jordbruksverket.se/vaxter/odling/vaxtnaring/lagra-godsel

Vi valde att dimensionera vår platta så att vi ska kunna tömma den en gång om året.  Man brukar räkna med att en häst producerar 1,2kubik gödsel (inkl strö och urin) per månad. För mig, som har 12 boxar, blir formeln alltså 1,2 m3 gödsel x 12 hästar x 12 månader = 172kubik. Plattan är 10x10 meter = 100 kvadratmeter. Sen kommer vi ha en stödmur som är ca 2 meter i bakkant, och 1,5 i framkant (eftersom plattans bakkant är nedgrävd för att skapa lutning).

Vi kommer troligtvis aldrig att ha 12 hästar uppstallade på box 12 månader året om eftersom unghästar och fölston går på bete på sommaren, och min plan är att alltid ha minst 2-3 boxar lediga för träningshästar/saluhästar som kommer och går i kortare perioder, men jag har hellre lite för stor gödselplatta, än lite för liten...

På de olika stall som jag har jobbat under åren har vi haft olika strömaterial: Torv, spån, spånpellets, halmpellets, halm och papper. Enklast är tveklöst att mocka i pellets.  Spån- eller halmpellets verkar inte spela så stor roll. Det blir en bra fast ”bädd” som är mjuk för hästarna att ligga på. Jag är dock för petig för att ha pellets. Jag vill att det ska ha samma fina, ljusa färg som när man lägger in det, och då går det åt ca 4-6 påsar i veckan för en stor häst. Det blir man andra ord jättedyrt!

När det kommer till att mocka så tror jag att det finns ungefär lita många metoder som det finns hästägare, och var och en verkar tycka att just deras metod är den allra bästa. Jag är likadan! Jag vill ha det mockat exakt på mitt sätt, helt enkelt för att jag har ganska många boxar som ska mockas varje dag och det måste gå så fort och enkelt som möjligt. Samtidigt som det förstås ska vara så rent och fint som jag vill ha det.

Jag gillar att strö med halm. Det ger en tjock och mysig bädd för hästarna att ligga i, och så har de alltid fri tillgång till strå att tugga på. Jag såg en studie där man tittat på hur hästar betädde sig i sin box på natten. Man såg att oavsett om de stod på halm eller spån så åt de mycket av ströt – och då ser jag ju hellre att de äter halm än spån... Man får inte lägga in för lite halm (förstås) för då blir det väldigt kissigt i boxarna, men man får inte lägga in för mycket heller! Då drar hästarna med sig halmen (och därmed bajshögarna), när de går runt i boxen och det blir halm/bajs och kiss i en enda röra! Jag är mycket noga med att varendaste liten bajstolle ska ut eftersom de annars trampas ned i bädden och skapar ett högt parasittryck. Kisset kan man välja att lämna (dvs ha bädd), eller mocka ut. Om man har bädd är det viktigt att ha ett lager av ren halm på ca 5-10 cm överst så att boxen är ren och torr. Annars kan hästarna få problem med röta i hovarna och även med svamp och mugg i karleder.

Om vi så återkopplar till Marias video om hur man mockar effektivt i halm, så kan jag bara säga att jag håller med om det mesta hon säger. Dock mockar jag sedan ett par år tillbaka med spångrep, istället för halmgrep, och jag håller inte alls med om att spångrepen skulle få med sig mer ren halm än halmgrepen! Tvärt om faktiskt om man bara har fått in det rätta knycket! Och så slipper man ju momentet där man ska stå och lassa tillbaka ren halm från skottkärran till boxen. Så det sparar både halm och tid! Och dessutom så sparar det på mockarens axlar och armar då spångrepen inte är så tung som en halmgrep! Win – Win!   

Om ni har missat Marias video så hittar ni den I länken här:

https://www.instagram.com/tv/CjPaHjnBYvy/?utm_source=ig_web_copy_link

Och mitt svar till henne där jag mockar med spångrep:

https://www.instagram.com/reel/CjSWpVur_vL/?utm_source=ig_web_copy_link

Vad säger ni? Hur mockar ni och vad är viktigast för er? Kom med alla era bästa tips!

 

Fler bilder från arbetet med muren och gjutningen av plattan hittar ni på vår Instagram


Läst 4487 ggr Kommentarer Kommentera
Klicka på en bild för att starta bildspelet.

Hej på er!

Livet rusar på i 190km/h och vi har typ tusen bollar i luften känns det som – allting är som vanligt alltså... Fast inte riktigt ändå. För utanför vår lilla bubbla på gården så står världen i brand. En eld som letat sig hela vägen in i vårt trygga Sverige, och jag kan inte mer än att konstatera att med elräkningar på 6000kr mitt i sommaren så kommer det bli en minst sagt tuff vinter. Men vi kämpar på som alltid och gör vad vi kan. Vi tittar på möjligheten att skaffa solceller, ser över våra avtal och försöker snåla med elen, och allt annat....

Men trots oro över elpriser, krig och annat elände i världen så gläds vi åt att vi har varandra - vår familj, våra vänner och vår hälsa. Och så gläds den underbara hösten som vi har nu. Jag vet att bönderna vill ha regn, men jag är i alla fall glad så länge jag slipper lera i hagarna och kan få njuta av höstsolens värmande strålar ett litet tag till.

På tal om lera i hagarna så hoppas jag faktiskt att jag kan få slippa det även i vinter. Jag har nämligen fått hem 4 storsäckar med Hagströ som jag ska pröva lägga ut vid ingången till en av hagarna. Om det fungerar bra så blir det en ny beställning till nästa vinter från mig! Hagströ är en restprodukt bestående av träull, cement och vatten. Materialet släpper igenom vatten och skapar en mjuk och halkfri yta för hästarna att gå på. Det höga PH-värdet motverkar bakterier och hovröta, och mindre lera betyder minsre risk för mugg och rasp. Man slipper risken för att stenar fastnar i hästarnas hovar, så som det ofta blir när man grusar (stenar som fastnar kan orsaka både smärta och hovbölder). Och dessutom så är det miljövänligt och kan fyllas på vid behov under årens gång. Visst låter det bra? Jag återkommer med rapport när jag har provat produkten! Den som känner sig sugen och vill veta mer kan hitta mer info här: www.hagstro.se  

Sen jag skrev sist så har vi visat föl och jobbat på med vår gödselplatta. Dillon (som Dimmas föl blivit döpt till), var lite matt och visade knappt någon trav men lyckades ändå jogga hem 8-8-8,5 i gångartsbetyg. Inte så himla tokigt, och jag vet att det finns MYCKET mer att hämta i honom. Han är ju fortfarande så ung eftersom han föddes sent på sommaren. Jag är så kär i den hästen! Tänk om man kunde behålla dem alla! Han har ett så otroligt milt och fint temperament, och dessutom världens gulligaste lilla huvud med två stora stjärnögon och långa ögonfransar. Jag vet att alla fölägare tycker att deras föl är söta, men Dillon är faktiskt ovanligt söt! Nu ligger han hur som helst ute på annons så jag får stålsätta mig inför den dagen han ska flytta hemifrån. Nackdelen med att ha sin passion som sitt yrke.... Annonsen kan ni läsa här. Han har också fått hem egen flik på vår hemsida: Örstorps Dillon – Örstorp Gård AB  Visst är han fin?

Förutom fölmys så jobbar vi alltså med att muren runt gödselplattan ska bli klar så att vi kan börja använda den innan vintern. Eftersom gödselplattan är gjuten i lutning, fick vi gjuta upp en sockel i ”trappsteg”, som vi sen kunde stapla våra skalblock på. Sockeln är gjuten i 7 steg. Först den bakre delen i ett stycke, och sen 3 ”trappsteg” på varje sida. Varje trappsteg är ca 3,3m långt. Gödselplattan är totalt 10x10m. Muren kommer bli strax under 2m i bakkant och ca 1,40 i framkant. Helgen kommer att spenderas med att stapla skalblock! Bildbomb och mer info kommer när muren är färdig! För löpande bilder/filmer på både föl och gödselplatta så får ni gärna följa oss på vår Instagram!

Schematiskt "ritning" över gödselplattan och stödmur av skalblock:


Läst 31114 ggr Kommentarer Kommentera

Plötsligt befinner vi oss i slutet av juli och jag kommer som vanligt på mig själv med att undra vart i hela friden tiden tog vägen? Men jag ska inte klaga! Vi har faktiskt hunnit med massor den här sommaren, och än är den inte slut!

Den här veckan har, förutom värmebölja, mestadels präglats av föl och passning av densamme då vårt avelssto Dimma (67) valde att föla i tisdags natt, 14 dagar efter utsatt datum. Då hade jag fölvakat så smått i två veckors tid och var med andra ord redan ganska trött. På måndagen hade hon väldigt mycket förvärkar och jag trodde att det kanske var dags, men hon väntade alltså tills natten till tisdagen kl 01:14 då hon la sig ned och började krysta. 01:22 var det hela över och en fin liten hingstunge efter Freetown (Don Primero x Zorn x Matador II) fick se dagens ljus! Eller nattens ljus ska jag kanske säga.

Det är nånting magiskt med att bevittna hur ett nytt liv blir till. Plötsligt var all trötthet som bortblåst och det kändes andaktigt att stå där i den ljumma sommarnatten, och bara titta på den lilla krabaten som genast försökte kämpa sig upp på benen. Och den något tröttare nyblivna mamman som låg och pustade i halmen. Jag var tvungen att ringa och väcka Jörgen så att han fick komma ut och se miraklet.

Efter det följa den vanliga proceduren – kolla att efterbörden kommer ut i tid och är hel, och att den lilla verkar pigg och hittar till mjölkbaren. Pigg och kry var han allt – men hitta mjölkbaren var desto svårare. Våra tidigare föl har varit betydligt tröttare första dygnet, men de har ändå lyckats hitta juvret och diat utan problem inom 1-2 timmar. Den här kanaljen hade lite svårare med det. Han sög på Dimmas bakben, på hennes mage och hals och till och med på juvret – men utan att hitta spenarna! Suck! Jag försökte alla trick i boken (lät honom suga på mina fingrar och på nappflaskan som sakta fördes upp mot juvret, och försökte mjölka ur nån droppe när han var i närheten med mulen), men ändå hittade han inte rätt. Detta gjorde att jag var tvungen att fortsätta försöka hela natten, och hela förmiddagen. Klockan 11:30 på tisdagen hittade han äntligen rätt och började dia själv, och efter det har allt fungerat toppen. Vi gjorde en foalcheck efter lunch som såg bra ut så då kunde jag äntligen andas ut och börja slappna av lite. Vid det laget var jag ganska trött och sliten. 

Jag är så himla nöjd med det här fölet! Han kommer att bli kolsvart sånär som på en vit stjärn och två vita kronor bak, och han rör sig helt fantastiskt! Dom av er som följ den här bloggen under lång tid vet att jag länge har velat ta föl på den här stolinjen (stolinje 67). År 2016 seminerade jag Dimmas mamma Doriz med Firenze och år 2018 gjorde jag ett försök med Doriz syster Dolce Vita och San Amour (som även hon är efter Don Primero precis som Dimma). Men ingen av dem tog sig. Så när jag erbjöds att köpa Dimma som avelssto förra våren så kände jag att jag inte kunde (eller ville!) tacka nej! Och så himla bra det blev! Dimma kommer från en lång linje prestations- och diplomston. Hon har dessutom idel GP hingstar i de 3 första leden, så det finns att brås på. Hon är oerhört lik sin mamma Doriz, som jag själv har ridit för en herrans massa år sedan. Doriz var en häst med mycket arbetsvilja och motor. Hon var känslig på ett bra sätt och hade en naturlig kadens och schvung, lätt för samling, och det har hon lämnat vidare till Dimma. Det är enkelt att välja hingst till Dimma eftersom hon är så komplett i sig själv. Det ända hon behöver förbättra är sin storlek då hon bara är blygsamma 160cm hög. Hon har dock två avkommor sen tidigare som båda är runt 167, så jag är inte orolig.

Jag hoppas verkligen att vi kan hitta en satsande ryttare som kan förvalta den här fina hingstungen för han är verkligen något alldeles speciellt! Han kommer tyvärr att vara till salu då vi enbart sparar på ston. Jag lovar att återkomma med en kavalkad av bilder, men för tillfället får ni hålla tillgodo. Fler bilder och filmer finns på vår instagram och på vår facebook!

Parallellt med ”fölandet” har vi också påbörjat gjutning av stödmur runt gödselplattan. Även detta kan ni följa på vår instagram! Mer om det i nästa inlägg!       

https://www.instagram.com/orstorp_gard/

https://www.facebook.com/orstorp

 Visst är han helt bedårande söt??


Läst 52860 ggr Kommentarer Kommentera

Till startsidan för Stalldrömmar »



Här hittar du alla våra husbloggare

Om Marie
Passionerad dressyrryttare som bor med sin man och två hästar. Arbetar som beridare och tränare samt älskar bra mat, fina kläder och musik.

Till bloggen

Ansvarig utgivare: Marit Nordkvist

Kundtjänst: info@hippson.se

Adress: Hippson AB Vallgatan 16, 302 42 Halmstad

Hippson är sajten med inspiration, kunskap och nytta för dig som ryttare och hästägare. Här publiceras dagligen nyheter, reportage, frågespalter, expertsvar, ridövningar och snackisar från hela hästvärlden. Hippson ger även ut flera populära ridövningsböcker med konkreta tips och steg-för-steg-instruktioner.