Stalldrömmar - Vad hände med stallet???
AUG
19

Vad hände med stallet???

Plötsligt känns det som om sommaren är slut. Och visst känns det lite vemodigt TROTS att vi haft en sommar med massor av sol, och trots att jag faktiskt älskar hösten! Fast det ska vara vindstilla, soliga dagar med ca 17 grader ute och krispiga, färgsprakande höstlöv. Sådär så man kan gå i tröja och väst utan att varken frysa eller svettas. Då trivs jag som allra bäst! Men regnet är efterlängtat! Enligt min väderapp ska det regna lite varje dag de kommande 14 dygnen. Jag hoppas de har rätt! Sen hoppas vi på lite uppehåll så att bönderna kan få en bra andraskörd, så ska vi nog kunna överleva även den här vintern. Halmen har precis skördats häromkring så jag vet inte riktigt hur läget ser ut ännu, även om man hör rykten om små skördar. Det jag kan konstatera är att det är betydligt fler som tar halm på sina fält i år, än vad det brukar vara. Så med lite "tur" kommer det finnas halm att tillgå. Jag har ändå en känsla av att spåntillverkarna kommer ha en toppenvinter... De flesta stallar har redan säkrat hösilage för vintern, antingen från första skörden eller via import. Nu håller vi både tummar och tår för att vädergudarna kan stå litegrann på böndernas sida så här i slutet av säsongen!

Hur som helst - sommaren har kommit och gått och inget nytt stall i sikte. Vad händer egentligen undrar ni? Jag ska försöka förklara. För dem av er som följt bloggen från början så vet ni att vår plan är att inreda 12 boxar, spolspiltor, sadelkammare, foderkammare, tvättrum och förråd i vår gamla tegellada. Boxarna ska vara av fölmått, dvs stora nog att inhysa ston upp till 170cm med föl. Då är det minsta tillåtna måtten 3m gånger ca 3,7m (minst 11kvm). Vår lada är 9m bred, vägg till vägg. Minsta tillåtna mått för stallgången är 2,5m. Det ger oss ett boxdjup med ett innermått på 3,10m. Bredden på boxarna kommer vara 4,2m. Väl tilltagna boxar med andra ord (i den här länken till jordbruksverket hittar du måttangivelser för stallbyggnader till häst). Planen var att bygga både mellanväggar och fronter med 15cm breda skalblock. Boxdörrarna skulle vi snickra ihop själva.

Då blir formeln boxdjup 3,10 + skalblock 15cm + stallgång 2,5m + skalblock 15cm + box 3,10 = 9m. So far so good liksom...

MEN ingenting är enkelt när man har med gamla byggnader att göra.... Längs med alla väggarna går det en bärande sockel. Den varierar i tjocklek mellan cirka 10cm som bäst och cirka 30(!)cm som värst! När vi har mätt våra 9m så har vi mätt från vägg till vägg... Där sockeln är smal är det inga problem. Innermåtten i boxarna blir fortfarande minst 3m. Men där den är som tjockast blir de plötsligt bara 2,80! Där får vi inte ha våra ston med föl (däremot får vi ha våra tävlingshästar och unghästar i alla storlekar då minsta mått är 2,70m för hästar <170). Men vi vill gärna ha friheten att kunna flytta och ha hästarna i vilken box som helst, så att vi aldrig behöver ha hästar bredvid varandra som inte trivs ihop

Såhär ser sockeln ut på det bredaste stället. Den tar upp många onödiga centimetrar från boxarna. Delar av den kan vi bila bort, men inte hela!

Så vi fick gå tillbaka till ritbordet... Vi funderade på om man helt enkelt kunde bila bort delar av sockeln - och det kan man ju förstås.... Men det är ett enormt både tidskrävande och tungt arbete. Och dessutom finns det stora risker att vi kraftigt försämrar byggnadens hållfasthet (speciellt om det skulle visa sig att sockeln inte består av solid betong, utan kanske bara av stenbumlingar och jord på samma sätt som i de delar av byggnaden som hade stampat jordgolv...). Detta ägnade vi "hela" vintern 2016 år att åtgärda, innan vi kunde gjuta betonggolv våren 2017. Det var något av en mardröm som vi ogärna vill upprepa. Så hur kan vi annars tjäna in centimetrar?

Såhär ser ritningen över vårt nya stall ut. Det som ska bli sadelkammare är i dagsläget en verkstad, och foderförrådet upptas av en enorm silo - som förstås ska bort!

Vi kom fram till att vi istället för att bygga boxfronterna med skalblock blir tvungna att ha fronter i trä istället. Då tjänar vi in ungefär 12cm, och det räcker faktiskt i de allra flesta av boxarna. På de få ställen sockeln är riktigt tjock blir vi tvungna att bila bort lite om vi ska kunna ha sto med föl i alla boxar, men det är så pass lite att det varken påverkar byggnadens hållfasthet, eller blir alltför betungande. Mellanväggarna kommer fortfarande att byggas med skalblock från Ottossons Cementvaror - vilket också kommer hjälpa till att stötta de gamla ytterväggarna.

Nästa fråga blir förstås om man ska bygga fronterna själv, eller köpa in färdiga fronter. Att bygga själv är extremt mycket billigare. I gamla stallet är fronterna byggda enbart av trä. Det har hållit bra, men hästarna har förstås gnagt på trät lite här och var. Här har man byggt genom att fästa tjocka träpelare från golv till tak, och sen tvärreglar emellan, och plank med diagonala reglar. Men man får räkna med att byta ut överliggarna (översta brädan) lite då och då. Och det går förstås alldeles utmärkt att göra så. Alternativet är att stålsko med en u-balk. Men man måste vara noggrann så att hästarna inte kan skära sig på någon metallkant nånstans!

I nya stallet kan vi inte använda den här konstruktionen eftersom takhöjden är tio meter i nock. Vi hade behövt enormt långa träpelare.... Eftersom fronterna är rätt breda (4,20m), vill vi ha minst en rejäl fästpunkt emellan förutom mellanväggarna. Då behöver vi stålstolpar att fästa dörrarna i. Det skulle innebära att vi måste svetsa stålramar till boxdörrar och fronter att fästa i stolparna. Antingen svetsar vi själva eller lejer ut det på en svetsare. Lejer vi ut arbetet kostar det pengar och blir mer eller mindre lika dyrt som att köpa färdiga fronter - och att göra det själv med tillräckligt bra kvalitet och finish är återigen både svårt och tidskrävande. Ni förstår att vi har haft många långa diskussioner den här sommaren...

Efter mycket om och men har vi kommit fram till att det bästa alternativet för oss antagligen är att köpa färdiga fronter. Det kostar dock ungefär fyra gånger så mycket som vi hade räknar med i vår originalbudget - och det är pengar som vi inte har just nu. Vi har ansökt om bidrag från Jordbruksverket (i kategorin "nyetablering av jobb i jordbruksverksamhet", dit avelsverksamhet med hästar räknas in, eller nåt sånt..). Det var dock två och ett halvt år sedan, och vi väntar fortfarande. När jag pratade med dem i våras så trodde de att de skulle kunna vara framme vid vårt ärende nu i höst. Så vi har bestämt oss för att avvakta lite över höst/vinter och se om vi får några besked (jag ska ta om ringa dem igen och kolla läget i slutet av augusti när semestertiderna börjar lida mot sitt slut). Får vi inget bidrag får vi försöka låna upp pengar eller lösa det på annat vis.

Under tiden ska vi fokusera på att få klart de "små" projekt som vi har framför oss som inte kostar så mycket tid och pengar - som att göra klart rampen och betongplattan på baksidan. Vi ska mura upp en vägg med lecablock mellan foderkammare och blivande verkstad (lecablocken har vi redan så vi behöver bara köpa bruk och armering). Vi ska putsa några innerväggar. Och så ska vi dränera i hagarna, röja ris och genar runt sommarhagen, vintersäkra gamla stallet (jag vägrar bära vattenhinkar i iskyla från huset ett år till) osv, osv. Det finns alltid nåt att göra! Jörgen har två veckors "semester" framför sig från och med nu. Så fortsätt följa oss i bloggen och på vår facebook så lovar jag att det blir många uppdateringar närmsta tiden!  

Under hösten så ska vi också fokusera på att vi ska bli föräldrar! Om allt går som det ska så kommer det nämligen en liten pojke till världen i mitten av december! 

Med en sån här i magen får jag mer tid att fokusera på mina elever och min verksamhet. Under hösten kommer jag hålla ett antal kurser och föredrag. Mer info kommer på min facebook inom kort!


Läst 44282 ggr





Fler inlägg

OKT
29

One small step...

Klicka på en bild för att starta bildspelet.

Ibland tar man stora steg framåt. Ibland lite mindre... Jag har länge tänkt att jag skulle vilja ha en permanent stationerad uppsittningspall nere vid ridbanan. Jag har hittills haft en IKEA-pall, och det har fungerat ok. Men den är i trä och behöver en del underhåll för att klara väder och vind (måla, limma, skruva...). Eftersom vi har gjutit mycket i betong de senaste åren, så har tanken på en uppsittningspall i betong vuxit fram. Och nu hade vi äntligen lite tid (och lite betong) över.

När vi beställde betong till vår platta (som ni kan läsa om i det här inlägget), så ville vi förstås vara helt säkra på att det skulle räcka och beställde därför en liten skvätt extra. Och istället för att låta den gå till spillo tänkte jag att det kunde vara läge att gjuta den där pallen!

Sagt och gjort! Med Ikea-pallen som mall, snickrade min pappa ihop en gjutform av överbliven formplywood. Betongen som blev över från plattan räckte till ungefär 2/3 av pallen, resten fick vi blanda till och hälla på själva. Som armering har vi använt hönsnät. Betongen från plattan var lite tjockare och hade inte fyllt ut alla hörn när vi öppnade formen, så vi fick också blanda till lite lagningsbetong och fylla i hålen. Den är lite, lite mörkare i färgen än den vanliga betongen, men med tidens tand och slitage kommer det inte att synas.

Men nu står den där! Stabil, väderbeständig, funktionell och snygg (tycker jag själv). Vad tycker ni? Under har vi lagt ett lager makadam. Dels för att leda bort fukt, och förhindra frostskador, och dels för att den inte ska luta, utan stå rakt och stabilt. Jag är så nöjd! Tack pappa, Jan och Jörgen för hjälpen! Det må vara "one small step" i det stora hela, men ändå ett litet steg närmre min drömgård, och faktiskt, två små steg enklare att hoppa upp på hästryggen! 

Nästa projekt (och antagligen det sista lite större projektet innan vintern och bebis kommer), är att lägga in värmeslingor till vattenkopparna i gamla stallet, samt byta ut de gamla och installera nya vattenkoppar i alla boxarna. Det påbörjades i helgen, och kan förhoppningsvis avslutas i början av november. Efter det ska vi ägna lite tid inne i huset och göra iordning det som ska bli barnrum, och så bara njuta av vårt kommande föräldraskap!


Läst 15087 ggr Kommentarer Kommentera

OKT
24

Världens bästa jobb!

När jag var liten så drömde jag om en egen ponny. Det stod högst upp på önskelistan varje jul och varje födelsedag. Det var nära några gånger. Som när min sköthäst, en vit B-ponny med mörkgrå man och svans, som var lite svårriden och inte passade sin lite yngre ägare skulle säljas. Jag letade runt efter billiga stallplatser och gjorde kalkyler och visade för mina föräldrar, och de sa inte tvärt nej! Men så var det det där med tävling... Jag älskade ju att hoppa på den tiden och tävlade flitigt på ridskolans ponnyhästar. Om vi gick och köpte en B-ponny så skulle jag ju bara kunna tävla den under max ett år till... Det var ju låååång tid för mitt unga jag, men mina föräldrar som tänkte lite mer långsiktigt kom fram till att det var en dålig idé.

Det var det närmsta jag kom en alldeles egen ponny. Några år senare, när jag sen gått ut gymnasiet, längtade jag som bara den efter en alldeles egen häst. Eftersom jag jobbade och bodde hemma så kunde jag spara undan rätt mycket, och det gjorde jag! Varje månad växte summan på sparkontot och jag var ett steg närmre min alldeles egna häst. Trodde jag då... Livet tog en annan inriktning och pengarna lades på studier istället (inte en dålig investering på något vis). Det skulle visa sig dröja rätt länge innan jag äntligen fick möjlighet att köpa min alldeles egna första häst. Under tiden utbildade jag mig, hade eget företag och arbetade i tävlingsstall. Ponnydrömmen tog mig hela vägen från arbete som hästskötare i Sverige, till en beridartjänst i Tyskland, till en alldeles egen hästgård i Skåne (drömmar och så lite blod, svett och tårar)...

Och nu – många år efter att jag drömde mina ponnydrömmar, har jag förmånen att få jobba med att utbilda små ponnyryttare i ridningens ädla konst! Det är förstås alltid roligt när elever gör framsteg (oavsett ålder och storlek på häst). Att få hjälpa någon till en aha-upplevelse, och att se hur häst och ryttare börjar synka och förstå varandra är bland det bästa som finns. Men det är något alldeles speciellt med ett barn och dennes ponny. Glädjen som glittrar i ögonen när man lyckats med något som känts svårt, och stoltheten över sin fina ponny är så äkta och oförstörd. Barn är så bra på att vara här och nu, och fastnar inte lika mycket i prestationsångest och tvivel som vi vuxna kan göra.

Kanske borde vi försöka lära oss lite mer av våra barn? Att vara lite mer här och nu. Att njuta av det vi har och av alla små framsteg som görs (och tänka mindre på vad vi fortfarande inte kan). Kanske är det bara gravidhormonerna som pratar? Oavsett vilket så är jag så glad för att jag får ha världens bästa jobb! Som får hjälpa både barn och vuxna att fördjupa kommunikationen med sina älskade djur. För visst lever vi alla för de där stunderna i perfekt harmoni med våra hästar? När allting flyter och man dansar fram tillsammans, och allting känns enkelt och rätt! I know I do!


Det här är jag ute på Bisslinge Gård på min sköthäst, B-ponnyn Bonny. Jag tror att året är 1991 och jag är 10 år gammal.


Läst 19519 ggr Kommentarer Kommentera

OKT
19

Gjuta platta!

Klicka på en bild för att starta bildspelet.

Ett av höstens större projekt är avslutat! Vår "lilla" platta (på drygt 19 kvadrat) på baksidan av stallet är gjuten och klar! Det känns så bra att det blev klart innan vintern! Nu kan vi äntligen använda den här dörren som under mer än ett år har varit obrukbar eftersom det varit en stor nivåskillnad mellan rampen på insidan och marknivån på utsidan där vi tidigare grävt ned avloppsrör.

Rampen på insidan gjöt vi redan i november förra året, och den kan ni läsa om i det här inlägget: Konsten att gjuta en ramp

Tanken var väl att vi skulle gjutit plattan redan i våras, men då var jag gravid i första trimetern och låg och kräktes mest hela tiden. Sen kom sommaren med sin värmebölja och då var det helt enkelt för varmt och torrt för att gjuta, men nu blev det alltså äntligen av! Från början var det tänkt att bara vara en liten "läpp" utanför dörren, kanske 1,20m ut. Men eftersom det ska gå en grusväg längs med hela väggen, där vi kommer köra mycket med lastare, och kanske även lastbilar för t.ex kraftfoderleveranser m.m. så bestämde vi oss för att göra en liten platta i samma bredd som den blivande vägen.

Hur bred vägen ska vara har också diskuterats flitigt fram och tillbaka. Vi pratade först om tre meter. Sen la vi till en halvmeter "för säkerhets skull". Och när det sen skulle grävas bestämde vi oss för att lägga till ytterligare en meter, så att man slipper köra precis intill stallväggen när vägen väl är klar. Så den "lilla läppen" som skulle gjutas blev till en liten platta på 4,5 * 4,3 meter. Bredden på plattan bestämdes helt enkelt av måttet på den befintliga stalldörren som är på fyra meter.

Eftersom vi har avloppsrör som kommer ut från stallet här (som i dagsläget bara slutar i intet...), så var det första vi fick göra att gräva fram dom och lägga till ca sex meter rör, så att vi kan komma åt dem den dagen vi ska gräva vidare och koppla in nytt reningsverk. Avloppsrören kommer att löpa på frostfritt djup parallellt med grusvägen. Eftersom vår elförsörjningsledning går på tvären ovanför avloppsröret var vi tvungna att gräva försiktigt runt den så att den inte skulle skadas. Det tog lite extra tid förstås. Ska du gräva nånting på din tomt så kan du titta på ledningskollen.se, så ser du var din ledningar går nånstans. Man kan också ringa elbolaget och be dem komma ut och märka upp var ledningen går. De kommer hellre ut i förebyggande syfte, än när det redan är för sent...

När vi väl fått avloppsröret på plats var det dags att fylla igen det hålet, och sen börja gräva bort matjorden där plattan skulle gjutas. Längst ut i varje hörn har vi gjutit två stöttor, genom att gräva ned två gjutrör och fylla med betong. I botten har vi först lagt makadam, och sen betong, som en uppochnedvänd svamp. De går hela vägen ned på frostfritt djup så att det ska bli riktigt stabilt. I varje rör går också tre armeringsjärn, som sen bockats. Under hela plattan ligger ett lager med ca 15cm makadam. Ju närmre husväggen vi kommer desto mer makadam ligger under, men det är bara pga nivåskillnaden mellan utomhus och inne. Runtomkring hela plattan har vi grävt ett djupare "dike" på 50cm som fyllts med makadam. Detta för att leda bort vatten från markytan, så att det inte samlas fukt under plattan som kan göra att den fryser och spricker vid minusgrader. Plus att det blir så mycket trevligare att gå med hästar och köra maskiner om det inte är lervälling och vattenpölar överallt! För optimal avrinning är plattan gjuten i en liten lutning bort från byggnaden. Ovanpå makadamen ligger två armeringsmattor, med tillhörande peggar så att den kommer upp lite och ligger mitt i plattan. Detta är viktigt! Armeringsjärn måste ha betong både under och över sig för att göra nytta. Den får inte ligga direkt på makadamen.

Gjutformen är gjord av vanliga bräder och stöttande stavar 45*45 som vi bankat ned en bit i marken på flera ställen runt omkring formen. På utsidan stöttas den också av makadam som lagts ända upp till kanten.

Från början hade vi tänkt blanda betong och gjuta själva, men när plattan nu blev så stor så bestämde vi oss för att ta ut en betongbil istället. Det hade annars gått åt mer än två ton betong (dvs nånstans mellan 120-150 stycken 20kg säckar betong). Det kändes lite småjobbigt. Så nu beställde vi istället 2,5 kubik från Betongfabriken i Glumslöv. För själva gjutningen behövde vi en sloda, en vibrationsstav och en lång bräda som användes för att dra av betongen mot gjutformen. Slodan och betongvibratorn hyrde vi på Dennis maskinuthyrning.

Resultatet blev jättebra, om jag får säga det själv! Vi är nöjda i alla fall, och det känns jättebra att ha plattan färdig innan vintern. Nu kan vi köra in foder bakvägen utan att det blir lervälling. Och apropå att färdigställa projekt! I helgen kom vår murare från farmartjänst och avslutade den sista tegelväggen som påbörjades förra hösten. Vi hade tänkt mura klart de sista raderna själva under sommaren, men det var alldeles för varmt hela semestern för att kunna blanda något murbruk, så då bestämde vi oss för att ta lite hjälp istället. Som ni ser på bilden så behöver panelen ovanför bytas även på den här sidan, men det blir ett projekt för nästa år. I år sätter vi bara upp en tvärbräda som skydd för väder och vind. I den lilla inmurade fyrkanten ska det så småningom sitta en belyst skylt. Visst blev det fint?


Läst 30934 ggr Kommentarer Kommentera

Till startsidan för Stalldrömmar »



Stalldrömmar

I den här bloggen får du följa med Marie Mellberg och henns stora bygg- och renoveringsprojekt. Målet är att skapa ett riktigt drömstall.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Portugal-bloggen Välj
Pether Markne Välj
Stalldrömmar
Therese Välj
Redaktionen Välj
Kajsa Boström Välj
Avelsbloggen Välj
Gästblogg: Avel Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Hästskötarbloggen Välj
Gästbloggen Välj

stäng

Om Marie
Passionerad dressyrryttare som bor med sin man och två hästar. Arbetar som beridare och tränare samt älskar bra mat, fina kläder och musik.

Till bloggen


Maries senaste




Arkiv

Galleriet på Hippson Market

Husbloggare

Alvin retades – vill inspirera andra killar att börja rida

Gästbloggen

Mitt åttonde Golega

Portugal-bloggen

Tisdag!

Therese

Till Husbloggarna