Sämre hållbarhet på dagens hästar?

De finns de som menar att hållbarheten är sämre på hästar nuförtiden. Som om aveln har fått fram skörare hästar, att dessa långbenta atleter är klenare, och därför mer skadedrabbade.

Precis det här togs upp på en föreläsning med Lars Roepstorff innan jul, och lägger man ihop vad vi lärt oss under utbildningen, blir det uppenbart att det inte stämmer.

Vi har haft många, många föreläsningar som innefatttar ämnet hållbarhet, och det genomsyrar det mesta vi gör. Det är ett stort pussel av faktorer som man måste ta hänsyn till för att få fram en hållbar och presterande häst. Förståelse för hur hästkroppen fungerar och hur den svarar på träning, är en mycket viktig grund. Något man bör ha klart för sig är att kondition och muskler går mycket fortare att träna upp än senor, leder, ligament, ben och hovar. Det kan alltså innebära att hästen orkar arbeta mer än vad kroppen tål, så när vi lägger upp träningen bör man alltså anpassa den till senor, ligament och skelett.

Det här tar tid! Vi vill börja tidigt att belasta hästen, därav att vi rider in dem runt 2,5 års ålder, men sedan måste vi fortsätta försiktigt, successivt öka belastningen i takt med att hästen blir starkare. Att ökningen sker långsamt är en förutsättning för att vävnaderna ska svara på rätt sätt och skador inte ska uppstå. Gör det ändå det, är det ett tecken på att hästen utsatts för en belastning den inte var redo för då.

Med det här i bakhuvudet kan vi då gå tillbaka till påståendet om att dagens hästar har sämre hållbarhet. Dagens moderna hästar är talangfulla, de kan hoppa eller trampa redan när de föds. De har så lätt för sig att den mängdträning som tidigare kom automatiskt, där hästarna kanske snarare var en träningsprodukt än en färdig naturbegåvning, lätt faller bort. Nyligen sedan såg jag en annons på en fin nybliven fyraåring som med lätthet hoppade en 110-bana på ett imponerande sätt. Den var inriden sex veckor tidigare. Det måste vara otroligt kostnadseffektivt för säljaren, men, är det konstigt att vi får skador? Det är inte otur, det är okunskap.

Att klandra aveln är galet, det är vi som måste anpassa oss efter nya villkor. Hästen kan klara av uppgifter som dess kropp inte tål, och fastän vi kan få träningsresultat till synes snabbt, så behöver vi låta uppträningen ta den tid den faktiskt behöver om vi nu vill att hästarna ska hålla.

Det här är inte raketforskning egentligen, men det ska gå att genomföra i praktiken också. Unghästutbildning kräver sin ryttare och hästkännare och görs oftast bäst av en professionell. Att skicka sin häst på utbildning är kostsamt, och jag har full förståelse för att man då hellre har sin häst borta kortare perioder där den tränas mycket intensivt - för inridning, matching till championat, eller vad man nu vill ha för resultat av träningsperioden. Jag förstår det, jag vet att det är så det ofta fungerar, men jag tror inte att det är ett bra sätt att nå dit på.

Bättre vore förstås att kunna ha hästen borta längre perioder, där den stegvis kan tränas upp till samma mål, men på ett långsiktigt sätt. För att det ska fungera i praktiken behöver kostnaderna hållas nere, främst de fasta. Det är trots allt för själva träningen av hästen som kunden vill betala - inte mockning eller uppstallning. Idag kom slutrapporten för projektet "Hållbar och rationell hästhållning", där bland mycket annat projektet med att ha Strömsholms unghästar på lösdrift, för just utbildning under en längre period, utvärderades. Totalkostnaden för att ha en häst i det systemet är ca 55 kr per häst och dag, alltså 1650 kr per häst och månad. Det täcker då in kostnader för foder, strö, och arbetet för att sköta lösdriften. Till detta kommer avskrivningar av byggnader och maskinkostnader.

På det tillkommer förstås arbetstid för skötsel, ridning och hästhantering. Om träningsdelen då kan vara rörlig, är det perfekt upplagt för att kunna anpassa träningen till varje individ, utveckla denna i rimlig takt.

Projektet på Strömsholm har fallit väl ut:

Vi anser att grupphållningen av dessa hästar 2,5-5 år har fungerat mycket väl. Planlösningen vid ombyggnationen har slagit väl ut i praktiken. Vi kan väl uppfylla de grundläggande intentionerna i dagens djurskyddföreskrifter. Hästarna har ett gott hälsoläge och fungerar mycket bra i sitt arbete. 

Vid examination av remontridning inom kursen Ridkonst och hästhantering II för åk 2 hippologstudenter blev alla sju studenterna i denna första studentgrupp godkända. Examinator Jens Fredricson var mycket nöjd.  

Mot denna bakgrund planerar vi att anpassa fler befintliga byggnader, så att fler skolhästar kan hållas i grupp. 

Jag tror att det här är viktig del i framtidens hästutbildning. Hästvänligt, på många plan, och förbättrade möjligheter till att kunna ta tillvara på de fina hästar aveln fått fram. Grunden läggs när de är unga, därefter ska de självklart fortsätta tränas på rätt sätt. Det är nästa kapitel det.