OS-kollen - Silver-Sara: ”Jag grät en skvätt av saknad”

OS 2012

Välkommen till Hippsons sajt för London-OS 2012. Här hittar du resultat, bakom kulisserna, bildspel och mycket mer.


JUL
31

Silver-Sara: ”Jag grät en skvätt av saknad”


 
När Hippson äntligen får en pratstund med Sara Algotsson Ostholt är det kväll - och det har gått fyra timmar sedan den fantastiska hoppning som gav henne OS-silver i fälttävlan. Men Sara har varken hunnit besöka stallet eller byta om från ridkläder, det enda hon har fått gjort är att ta av sig hjälmen.
  
- Det har varit kaos och det är det fortfarande. Jag har varit på dopningsprovtagning, på presskonferenser och jag vet inte allt. Kamerorna har smattrar hela tiden, egentligen skulle jag nog behöva gå och kolla hur jag ser ut i håret, säger hon med ett skratt.
Och det kommer inte att bli mycket vila för Sara under det kommande dygnet heller. Hon fortsätter att träffa media ett tag till, sedan ska hon fira med laget och resten av teamet. Klockan åtta i morgon bitti måste hästen vara ute ur stallet så då åker hon, Wega och maken Frank Ostholt hem med lastbilen.
- Vi har en mellan 14 och 15 timmar lång resa framför oss, vi kommer nämligen även att hämta upp vår fantastiska reserv Niklas Jonsson på vägen. Han har varit på en gård utanför London, beredd att rycka in i laget om det skulle behövas.
  
Saknar dottern massor
Resan hem till Warendorf är lång, men efterlängtad. Där hemma väntar nämligen Saras två och ett halvt-åriga dotter Wilma. Rösten spricker när Sara pratar om henne.
- Lilla Wilma fick stanna hemma, hon som alltid brukar följa med oss överallt. Men jag förstod att jag inte skulle kunna vara så mycket mamma åt henne här, hon har haft det lugnt och skönt hos farmor och med min kusin. Men det blir väldigt känslosamt när jag tänker på henne, vi har aldrig varit ifrån varandra så här länge. I går kväll grät jag en skvätt av saknad, säger hon. 
För det är bara under de sena kvällarna hon alls har haft tid att tänka, de senaste dagarna har allt gått i ett.
- I dag steg jag upp halv fem för att kunna vara i stallet sex, det tar 45 minuter att ta sig från OS-byn. Sedan var det vetcheck, omklädningsdags, bangång och två hopprundor ganska tätt inpå varandra.
  
Hur laddande du om mellan klasserna? 
- Jag har haft musik att lyssna på, vår OS-skiva som alla i laget har fått önska låtar till. Själv valde jag bland annat Abba, Wilma älskar Mamma Mia...
    
Beskriv dina ritter i dag.
- Båda rundorna kändes väldigt bra. Maxtiden var kort, det var jättemånga som fick tidsfel så man fick nästan hålla terrängtempo. Men Wega fixade det! Jag tycker nästan att hon hoppade bättre andra rundan, hindren var riktigt stora för att vara fälttävlan och våra hästar är inte vana vid att gå två rundor samma dag.
  
När förstod du att du hade rivit sista hindret?
- Jag vet inte riktigt. Först jublade publiken och sedan kom det en suck. Så då tittade jag bakåt och såg bommen falla. Det är klart att jag är jätteglad över silvret, men de första minuterna var jag nog lite besviken. 
- Å andra sidan sprang Wega halva terrängen utan framskor, jag kunde lika gärna ha fått en massa tidsfel där. Hon har presterat två fantastiska hopprundor, en fantastisk dressyr och en fantastisk terräng. Jag blev dessutom bara slagen av Michael Jung, en fantastisk ryttare. Så jag är väldigt, väldigt nöjd med mitt silver. Det hade jag inte räknat med när jag åkte hit!
  
Hur firar du i kväll?
- Det gör jag med hela det svenska gänget, med laget och ledarna. Alla är delaktiga i den här medaljen. Visst, det är jag som red hem den, men jag hade aldrig klarat det utan dem. Jag är så tacksam - både för teamet och för min familj!
  
Vad ska Wega göra när hon kommer hem?
- Nu får hon vila. Men först måste hon tränas ner, en häst i sådan här toppkondition kan man inte bara ställa av, hon är en elitidrottare. Men det kommer att bli mycket uteritter, så att hon får njuta och känna sig nöjd.
  
Får du också lite semester?
- Å nej. Jag fick precis veta att min make Frank har anmält oss till en unghästtävling fredag till söndag... Och om min andra häst är redo för det funderar jag även på att åka och tävla i Malmö, det vore kul!
  
Jag hörde att du fick träffa prins Carl-Philip och prins Daniel...
- Ja, det var coolt, det hade jag inte räknat med! De kom ner till framridningen och kramade om mig, så nu kanske jag inte borde duscha på några dagar (skratt).
  
Vad ska du göra med din silvermedalj?

- Jag får väl lägga den bredvid min mans från Hongkong. Så vi visar att vi minsann inte är så tokiga...
  
En sista fråga. Du och din familj har haft Wega sedan hon föddes. Kan du beskriva hennes utveckling?

- Hon har verkligen varit den fula ankungen. Mamma brukar betäcka alla sina ston som treåringar, men Wega var så ful att hon inte gjorde det med henne. Nu har hon utvecklats till en svan, hon är så vacker... I dag är Wega den Algotsson-häst som har nått de allra största framgångarna. Min mamma som har fött upp henne är VÄLDIGT stolt i dag!
  
Text: Anki Ynge
Foto: Tomas Holcbecher


Läst 29949 ggr


Fler inlägg

JUL
15

Lisen om OS-platsen: "Man blir faktiskt inte glad"



Det är kluvna känslor som gäller för Lisen Bratt Fredricson. Hon är jätteledsen över att hennes vän och lagkamrat Malin Baryard Johnsson missar OS, då Tornesch har blivit skadad. Samtidigt innebär det att hon själv blir ordinarie ryttare i London.
- Min första reaktion var att det är väldigt tråkigt för det svenska laget, f-n! Sedan blev jag faktiskt inte glad över att få rida utan bara fokuserad. Man går in som i en tunnel, säger hon. 
Sylve Söderstrand menar att det betyder jättemycket att alla i laget känner varandra så väl, inte minst när det händer något tråkigt. 
- Ryttarna lyfter och stöttar varandra.
  
Om Sverige får ta ut en ny reserv till London är fortfarande oklart. Därför är det extra viktigt att ingen mer häst eller ryttare skadar sig, laget blir ju väldigt sårbart utan reserv.
- Så jag har sagt till dem att nu är det slut med fallskärmshoppning och liknande. Nä, skämt å sido, det kanske inte är så smart att rida de allra vildaste unghästarna veckorna innan OS, säger Sylve.
I veckan ska Lisen och Peder Fredricson ha fest för att de har bott tio år på Grevlundagården.
- Jag kommer dit bara för att kontrollera att Lisen inte går omkring i några skyhöga klackar, ler Sylve.
  
När paret Fredricson är i London får deras båda söner stanna hemma och se mamma rida på tv, tillsammans med far- och morföräldrar.
- Det går tyvärr inte att ha med dem, de får inte bo i OS-byn och säkerheten är väldigt stor i London, säger Sylve.
Lisen får inte ens ha maken Peder boende hos sig i OS-byn, trots att han är på plats som tränare. Han får i stället härbärgera i det boende som Svenska Ridsportförbundet tillhandahåller.
 
Text & foto: Anki Yngve


Läst 152711 ggr Kommentarer Kommentera

JUL
15

Söndag: Peder Fredricson trea i Falsterbo GP




Det blev en grymt spännande avslutning här i Falsterbo, Peder Fredricson på H&M Cash In var som enda svensk med till andra omgången. Han gick ut som trea från slutet, satte en snygg nolla och ledde klassen. Men tyvärr passerades han i prislistan av vinnaren Nicola Philippaerts på Carlos från Belgien och tvåan Brianne Goutal på Nice De Prissey från USA.
  
GP-segraren Nicola Philippaerts hann se första ryttaren i andra omgången och insåg att det skulle bli en snabb omhoppning:
- Jag gav allt och det lyckades!
Andraplacerade Brianne Goutal bor egentligen i USA, men har varit stationerad i Europa under sommaren.
- Jag var väldigt glad i omhoppningen över att jag har en så försiktig och "scopy" häst. Det behövdes!
Hon avslöjar också att hon har koppling till Sverige, hennes pojkvän kommer härifrån...
  
Peder Fredricson var jätteglad för sin tredjeplats.
- Det är en speciell häst jag har, allt är möjligt och allt är omöjligt med honom. Men vet aldrig hur det blir. Cash In har en otrolig kapacitet, men ridbarheten måste vi jobba lite mer på...
Valacken gillar helt enkelt inte när ryttaren bestämmer för mycket.
- Det är bara att hänga med. Andra hästar kan man ha en tanke om att forma på ett visst sätt, men det går inte med den här. Jag har haft honom i tre år och kan fortfarande inte få honom på tygeln...
  
Om ett par veckor åker Peder till OS i London. Men inte som ryttare utan som tränare till sin bror Jens. Och som make till Lisen förstås, som nu är klar för en ordinarie plats.
- Jag, Jens och Lisen har tränat ihop hemma hos oss under de senaste månaderna, det har varit jättekul. Tidigare har det aldrig gått bra för alla oss tre samtidigt, men det har det faktiskt gjort den här säsongen. Även om jag inte har varit tillräckligt bra för att få rida OS.
Mindre roligt tycker Peder att det är att hans team-kamrat Malin Baryard Johnsson missar London.
- Det är bara tråkigt, jag är verkligen ledsen för Malin. Man vet ju hur det känns, dels att missa en OS-plats men framför allt när hästarna blir skadade...

Resultatlista



Den 18-årige Grand Prix-vinnaren Nicola Philippaerts.


Amerikanskan Brianne Goutal kom på andra plats.


När Peder fyllde 40 i vintras önskade han sig en klocka, men han fick ingen. Så lyxuret han fick i pris är han väldigt nöjd med.


Peder fick se sig slagen av "ungdomarna".
  
Text: Anki Yngve
Foto: Johan Sjögren


Läst 154515 ggr Kommentarer Kommentera

JUL
15

Söndag: Bestört Malin Baryard missar OS



Tidigt under söndagseftermiddagen kallade förbundskapten Sylve Söderstrand till presskonferens. Och det var inget trevligt besked han hade att lämna, Malin Baryard Johnssons Tornesch har nämligen visat sig ha en senskada, och missar OS.
Med sig till presstältet hade Sylve en lapp från landslagsveterinär Jonas Tornell, där det stod att Torneschs senskada är treprocentig och sitter i vänster fram. Det är inget allvarligt för framtiden, men han kommer inte att bli frisk till London.
- Malin är förstås bestört, det är verkligen synd om henne. Det är ingen idé att ni söker henne i dag, hon kommer inte att vara tillgänglig...
   
In som ordinarie i laget går i stället Hippson-bloggaren Lisen Bratt Fredricson på Matrix. Om Sylve får anmäla en ny reserv är oklart, troligtvis går det inte eftersom reglerna säger att anmälan nu är helt stängd.
- Vi har fortfarande ett väldigt bra lag. Lisens häst har hoppat övertygande, även om den inte är lika rutinerad som Tornesch, säger Sylve.
   
Snacka om att det har varit dramatik för det svenska hopplaget den här helgen. Först vann de nationshoppningen, sedan visade det sig att Coupe de Coeur var ofräsch så att Henrik von Eckermann får ta Allerdings till OS. Och nu Torneschs skada...
 
Text & foto: Anki Yngve


Läst 152865 ggr Kommentarer Kommentera




taggar


liknande webbartiklar



Hippsons senaste



Galleriet på Hippson Market

Husbloggare

Gästblogg med Felicia Grimmenhag: Vikten av en läromästare

Gästbloggen

Tisdag!

Therese

När strömmen går

Saras vardag

Till Husbloggarna