Såg inte bättre ut nu i morse :( Hade honom lindad med magneter i natt och när jag hade plockat av dem och kände på benet så var han svullen på insidan..

Han vill fortfarande inte gå ordentligt, men står i alla fall på benet.. Usch, tänker bara att något är brutet eller jätteblödning på någon sena :(

Kände nu, som vi inte kände igår, att han har ett litet sår på insidan av benet, men jag är osäker på om det har med detta att göra. Var väldigt litet och kändes gammalt.

Hoven var i alla fall helt kall, så hovböld kan vi nog utesluta nu.. :( Om några timmar kommer i alla fall Vivi med värmekameran, och efter det blir det att ringa veterinären.

Käre gode Gud, låt det inte vara något allvarligt och att han blir helt återställd :(



Marco och pappa

Ingen hoppträning ikväll, för jag kom hem till en blockhalt Marco :(

När mamma var hemma på lunchen idag och gav hästarna hö var det inget konstigt. Några timmar senare när hon skulle ta in dem ville Marco inte komma till öppningen i hagen. Mamma fick in honom i stallet hoppandes på tre ben... Det är vänster bak som han gärna inte vill stödja på (nu står han på det, men han har svårt att gå).

Jag kände över honom ordentligt och han är inte svullen eller varm någonstans i benet. Jag kan inte känna något konstigt mot i vanliga fall och det andra bakbenet känns likadant. Hoven är inte heller varm och jag har klämt och tryckt både på och i hoven utan reaktion. Jag har även klämt på hela benet utan några sura miner.

Lyfte upp benet och drog det både fram och tillbaka utan problem. VAD ÄR DETTA?!

Mamma ringde till Dennis, vår hovslagare, som man alltid frågar när det är något. Han har svar på det mesta, och ofta rätt svar dessutom. Det första han sa var att han trodde att han fått en ordentlig smäll på en nerv. Ungefär som när man själv får en jäkla smäll på armbågen ni vet. Skitont gör det. Mamma frågade om det inte borde gått över eftersom hon upptäckte det för en timma sedan, men Dennis sa att ibland kan det ta längre tid. Hoppas!

Annars trodde han att det kanske var en hovböld ändå, så för säkerhets skull har vi lagt ett våtvärmande omslag. En hovböld går bra för min del också.

I värsta fall trodde han att Marco kanske fått en spricka i hovbenet, men det hoppas jag verkligen inte. Ska dra loss en ögonfrans ikväll och blåsa iväg en önskan om att det inte är något allvarligt. Brukar fungera för det mesta..



På allra första tävlingen. 90 cm i Råda, april 2012.

Så här går det när man har haft många skadefria år.. Då får man all jäkla skit samtidigt.. Först fick Hedda en senskada för snart ett år sedan för att hon busade i hagen. Jag grät som ett barn som inte fick en leksak i affären. Som tur var så var det bara en liten blödning på gaffelbandet och hon var igång väldigt snabbt igen för att vara en senskada, trots extremt lugn igångsättning. Hon var ute på tävlingsbanan igen i april. Trodde att senskadan skulle räcka med skador för några år, men då busade hon ju runt i hagen i slutet på sommaren och skadade ett framben istället. Vi fick aldrig riktigt veta vad det var som var fel, mer än att det satt i hoven. Nu verkar hon i alla fall bra (peppar peppar ta i trä) och rids nästan som vanligt, men då ska lilleman gå och bli halt istället.. :(

Finns säkert de som har det mycket värre med sina hästar och skador, men det är aldrig kul, vad det än är för skada.. Imorgon kommer i alla fall Vivi och ska behandla Hedda, Rivica och Natalie med BioLight på morgonen, så då ska hon kika med värmekameran på Marco också och se om något ser knas ut.

Hoppas i alla fall på ett mirakel och att Marco är haltfri imorgon bitti när jag kommer ut till stallet.. Nu ska jag gå och lägga mig och deppa ifred..

Go' kväll vänner! Sitter på tåget från Töreboda tillbaka till Göteborg. I sätet bredvid sitter en trött mamma med två icke så trötta barn som äter bullar.

Har haft en trevlig dag med lilla farmor. Först blev det en fika på konditoriet. Gustav Adolfsbakelse är ju ett måste idag! Har sedan visat alla 2000 bilder från vår road trip i USA :)



Smaskens!

Hade pannkakskalas till lunch och sedan massa prat i soffan. Nu sitter jag som sagt på tåget hem och kommer komma hem lagom till hoppträningen, om tåget inte bestämmer sig för att bli försenat. Det är Marco som ska få hoppträna idag :)

Min nya favoritapp på mobilen som jag underhåller mig med nu för tiden :) Denna video är inspirerad av en gammal ICA-reklam!

Skickade iväg ett mail till både Svenska Ridsportförbundet och Hallands Ridsportförbund  ang. vad maxhöjden för 4-åringar är. 100cm eller 105cm? Jag har tidigare hört blandat i denna fråga, då vissa säger att 1 meter är maxhöjden på tävling medan andra säger att det är 105cm.

Själv har jag inte haft någon aning och tidigare har det inte rört mig, men när Mark kom ut med att de skulle ha en tävling i slutet på november med 105cm avd.B så tyckte jag det skulle vara kul att starta det, som ett smakprov för nästa år då Marco är fem och får börja hoppa 110cm. Dock visste jag ju inte vad som gällde, men idag fick jag svar från Hallands Distrikt.

I svaret stod det att det är 1 meter som gäller för fyraåringarna och att det endast är i semifinalerna inför Flyinge som de får hoppa 105cm och i själva finalen i Flyinge höjs hindren till hela 110cm.

Kanske är det för att de får hoppa högre i championatet som det har varit lite oklart med vad som gäller? Nu har jag i alla fall fått svart på vitt om vad som gäller och känner mig lite klokare (inte varje dag man gör det!).



Jag trodde TR fanns för att följas...?

Precis kommit in från stallet och börjar jobba om en timma, men ett blogginlägg hinns med innan min makeover ska ske.

Marco låg och sov i boxen idag igen när jag kom ut till stallet. Han är för söt! Mamma ger hästarna frukost innan hon åker till jobbet, sedan släpper jag ut dem ungefär en timma senare. Marco tar sig alltså en liten lur efter maten.

Måndagar brukar vara Heddas vilodag, men imorgon ska jag åka och hälsa på lilla farmor, så passade på att rida henne idag istället. Mitt tåg går från Göteborg klockan åtta imorgon bitti, så att rida innan dess kändes inte så lockande.

Nej, nu börjar jag få bråttom. Dags att duscha!



Heddis i stallet i morse :)

I morse åkte mamma och jag bort till skogen igen med Hedda och Marco. Ni som har bra ridvägar direkt utanför stallet kan skatta er lyckliga. Är lite halvjobbigt att vi måste ta transporten hela tiden för att kunna rida ut ordentligt. Vi har skog bakom oss, men det ligger en sjö lite högre upp, så marken är jätteblöt och det är sankt på flera ställen. Det är sällan man kommer tillbaka med alla skor på alltså..

Ridvägarna i Bunketorp och Strekered är i alla fall jättebra, så det är värt att åka dit. Vi tog det lugnt idag och travade mest. Hedda var tjock i båda bakbenen innan vi åkte nämligen. Inte varm, men tjockare än vanligt. Kan bero på att efter vår skogstur igår så stod hon inne nästan resten av dagen eftersom det var monsunregn. Efter dagens skogstur var hon i alla fall smal i benen igen, så var bra för henne att komma ut och röra på sig.

Marco var på gott humör idag och försökte inte slänga av mig en enda gång. Han var till och med lite trött efter gårdagens skogstur, så fick driva på honom ibland i backarna. Hedda var som vanligt tossig ute i skogen och mamma satt bara och skrattade på ryggen. Även om hon är hetsig och steppar omkring så är hon världens snällaste och skulle aldrig flyga i luften. Släpper man bara tyglarna så börjar hon skritta normalt igen.

När vi kom hem hade världens bästa pappa gjort frukost till oss. Mannagrynsgröt, ägg, bröd och digestivekex. Det ni! Inte varje dag man får hotellfrukost serverad hemma.

Tillåt mig berätta om gårdagens middag. Mamma, pappa och jag avnjöt en god kycklinggratäng (något stark dock) i stillhet på kvällskvisten. Plockade sedan fram den goda efterrätten som bestod av frukt och bär med vit choklad över som ska in i ugnen en stund för att sedan avnjutas med vaniljglass.

Allt var frid och fröjd till pappa plötsligt hittar en hård, kantig plastbit i efterrätten. Han misstänkte direkt ett mordförsök, och det fanns bara en som kunde vara skyldig till detta, nämligen efterrättens skapare: mamma!



Någon som vill komma på middag hem till oss?

I morse gick mamma och jag ut tidigt till stallet. Jag ställde mig och knoppade Rivica och mamma fick borsta Hedda och Marco. Mamma ska nämligen iväg och tävla dressyr idag, men innan hennes tävling och innan mitt jobb åkte vi bort till Bunketorp med Hedda och Marco för en uteritt.

Marco var på tårna och tyckte inte om att gå efter Hedda på stigen, så han knödde sig förbi. Det gick lugnt och stillsamt till vi kom ut på grusvägen och skulle trava, då började han skutta omkring lite. När vi sedan var på väg tillbaka blev Hedda helt tossig och ville gå först. Galopperade lugnt med Marco bakom, som sedan gjorde en hel serie med bocksprång. Jag tappade ena stigbygeln och satt nog mer på sidan än mitt på hästen. Ropade till mamma "nu kommer jag trilla av!!!", men då stannade Marco och jag lyckades kravla mig till rätta. Ni ska veta att det var riktigt nära, och visst hade det varit fint om jag hade trillat av och Marco hade galopperat runt på golfbanan som är bredvid...

När vi kom tillbaka till transporten stannade mamma där med Hedda och jag tog en galopp upp för den långa, branta backen som är där. Marco hade inga problem med att gå ifrån Hedda, och jag lät honom galoppera så fort han ville. Mitt i backen gjorde han världens bocksprång, men jag var beredd och hade redan ett fast grepp i manen.

Ska åka bort med båda vildhästarna imorgon också. Karlssons klister ska inhandlas innan dess.



Bullen satt på Rivicas rygg när jag knoppade

Dagens ordväxling med los padres.



Låter ungefär som om jag aldrig mockar mina egna boxar, men det stämmer inte. Jag mockar alltid mina egna boxar. Nästan alltid..



Skämt å sido, det behövdes inga hotelser. Det var mammas egna idé att laga god fredagsmiddag till familjen ikväll, och jag måste säga att hon har börjat laga mat riktigt ofta nu! Du är så redig, mamma lilla!

God morgon fredag! Börjar inte jobba förrän klockan elva idag, så behövde inte gå upp alltför tidigt. Har bara Hedda att rida idag, eftersom jag red lille Marco igår. Ösregnar dock ute nu, så känner mig lagom sugen. Dessa dagar önskar man att man hade ett litet ridhus, men det är bara att dra på sig överdragsbyxorna och regnjacka. Finns inget dåligt väder, bara dåliga kläder, eller hur är det nu man säger?

Delar med mig av lite tävlingsbilder på Hedda och mig genom åren :)

God eftermiddag! Har en liten fråga och fundering som jag tänkte dela med mig av här idag, och som jag hoppas att jag kan få svar på. Har skickat ett mail till Ridsportförbundet också, men vet inte hur lång tid det tar innan jag får svar från dem.

Min fråga lyder:
Får en fyraåring tävla 105cm eller är det 100cm som är max?

I TR står det att en fyraåring får hoppa max 100cm, femåringarna 130cm och sexåringarna max 140cm. Dock står det ingenting om 5-klasserna. Till exempel så tillhör ju 125cm egentligen 120cm och likadant med 135cm som går under 130cm när det kommer till kvalreglerna.

Känner att detta blir väldigt luddigt i text, men förstår ni vad jag menar? Till exempel; för att få hoppa 130cm så måste man ha två felfria rundor i 120cm för att vara kvalad till 130cm. Man behöver sedan inte göra några felfria rundor i 130cm för att få hoppa 135cm, utan det är samma kvalregler för 135cm som för 130cm.

Därför undrar jag om en fyraåring får lov att starta 105cm, eftersom den klassen egentligen tillhör 100cm. Någon som vet?



En halvkass mobilbild på en trött fyraåring i morse :) Marco sussade så sött i boxen när jag kom ut till stallet.