Hej! Som ni vet så har det varit en jobbig höst så här långt med skador och dippar på tränings- och tävlingsfronten. Sedan förra inlägget har det i alla fall varit några ljusglimtar :)

Var på återbesök med Hedda hos Christine för att röntga hennes bakknä igen. Fick börja med att skritta några gånger fram och tillbaka på gången och sedan trava. Hon travade då utan markering och Christine sa att hade detta varit besiktning vid tävling hade hon gått igenom, och att detta verkligen var mer än vad hon hade vågat hoppats på. Röntgade som sagt också och allt såg ut som hon ville. Man ser fortfarande att det är en fraktur, men inget har flyttat på sig, det ligger som det ska och förhoppningsvis kommer det fortsätta så! Vilka otroligt goda nyheter! Det har vi inte haft gott om det senaste, så det var på tiden :) Hon ska fortfarande gå i sin lilla sjukhage i sex veckor till, sedan ska jag promenera med henne på plant underlag och den andra januari är det återbesök igen för att röntga. Hoppas på fortsatt fin läkning <3

Marco har skrittat sedan förra besöket och idag fick han börja trava lite smått på långsidorna. Ska tillbaka på onsdag. Känns nästan som vinna eller försvinna då. Måste visa att han svarat på behandlingen, annars är det katastrof..

Vivi från Svensk Hästrehab var här och behandlade honom igår, eftersom veterinären tyckte att han var stel i vänster sida halsen och höger sida länden.



Kollar som vanligt med värmekameran också :)

Ratzia har haft jättejobbig mugg på ena bakbenet. Hon är sååå känslig på sina vita bakben.. Har försökt hålla rent och smörja in, men tyckte inte att det blev bättre så åkte till Christine med henne och ville då även göra en vetcheck för att se så hon inte var halt med tanke på att det känns kasst det senaste. Hon var frisk som en nötkärna, så det är alltså bara att inse att man rider som en kratta och inget annat ;)



Innan veterinärbesöket. Nu har är det renrakat och lättare att hålla efter :)

Hopptränade för Amanda i onsdags och testade då ett nytt bett. Tror att det heter kombinationsbett? Är ett tvådelat gummibett, ingen nosgrimma, utan istället som ett hackamore samt kedja. Vet att jag köpte det för hundra år sedan men har inte använt det på någon, så det var som nytt. I början när vi värmde upp var hon väldigt frustrerad på mig och höll på att vifta med huvudet och visade totalt missnöje. Hade med babypelhamet fall i fall, och trodde nästan jag skulle få byta, men försökte bara hålla en mjuk hand och hoppades att hon skulle acceptera det. När vi väl började hoppa tyckte jag faktiskt att det fungerade riktigt bra. Ingen dragkamp. Ska testa det på tävlingen imorgon, så får vi hoppas vi kommunicerar lika bra då! :) Hade varit väldigt skönt att hitta ett bett som fungerar i hoppningen.

Största ljusglimten har min lille Bill varit. Han har skött sig så bra och tyckt att livet varit så roligt. Förra helgen blev det lite hoppning både på lördagen och söndagen. På lördagen hoppade vi lite studs, vattenmatta och en serie hemma i paddocken. Han skötte sig strålande och var jätteduktig! På söndagen mötte vi upp Ewa i manegen för lite hoppning tillsammans. Till en början var han otroligt spänd då det var några andra hästar i manegen när vi kom. Tog honom på linan först och han var lite halvgalen. Väldigt spänd när jag satt upp också, men började trava på volten och till sist slappnade han av och vi kunde trava och galoppera lugnt och fint innan vi började hoppa. Även då var han superduktig!

Hoppning hemma

Hoppning i manegen





Så tänkte jag "yes, nu är vi äntligen på G, lille Bill och jag", men nä, kanske inte. På måndagen skulle vi rida för Kajsa. Allting gick superbra och utvecklingen med honom går framåt, men så var det det där med hans långa ben. Han snubblade till ett par gånger i början. Då pratade vi om att det kanske var fibersanden. Men så snubblade han till igen. Och sedan några gånger till. Det blev liksom för många snubblingar under ett träningstillfälle för att man ska kunna skylla på "unghäst med långa ben". Och detta är inte första gången han snubblar mycket. Så ja, gissa vem som ska till veterinären på måndag igen? Kan jag få klippkort där snart?

Hoppas, hoppas det inte är något allvarligt, men har redan pratat med Christine och röntga/ultraljuda hals och nacke kommer vi att göra. Har hört så många de senaste åren som har haft snubbelhästar och när de har kollat upp det så har det bara varit tack och hej. Fasar inför detta, men måste kolla upp det innan en olycka händer..



Ratzia, Fia och jag på en skön runda i skogen idag :)

Hej! På en vecka har det hunnits med tre träningar, ett återbesök och en tävling. Förra veckan var det Ratzia som först fick gå en dressyrlektion för Kajsa och en hopplektion för Amanda. Båda två gick väldigt bra :) Då hade man hoppats att det skulle visa sig på tävlingen, men icke. Hoppade en 130cm, med tre ner! Inte det roligaste resultatet. Hon blev stark och framtung för mig. Känner att jag inte orkar hålla ihop henne och få upp huvudet, men får kämpa lite till, annars är det nog dags att hon får en annan ryttare på ryggen faktiskt. Har ju gått väldigt bra innan och vi har flera felfria rundor och placeringar i 130 och gjort bra rundor i 135 och debuten i 140 var toppen, men sedan augusti tycker jag bara det gått dåligt. Får försöka vända det med 2018.

Hoppträning förra veckan



I torsdags var det återbesök med Marco hos veterinären. Fast den här gången hos en annan veterinär, som vi inte varit hos tidigare. Tänkte det kunde vara bra med en second opinion.
Jag tyckte han såg mycket bättre ut på volten på det mjuka underlaget jämfört med tidigare, men på det hårda haltade han mycket igen. Han röntgades på båda framhovarna, halsen samt sadelläget. Ultraljudades i vänster karled och på vänster sida halsen. Behandlades sedan i båda hovlederna fram (tidigare bara i vänster) och även i halsen. Veterinären ringde även vår bästa hovslagare och bad honom sko Marco på ett annat sätt för att avlasta det här området, vilket han var här och gjorde igår. Måste bara säga att vår hovslagare, Per Nilsson, är en riktig klippa. Så himla duktig OCH trevlig. Jätteglad att han skor våra hästar!

Återbesök för Marco om tre veckor, och är han inte bättre då så får vi nog göra en magnetröntgen på honom som vi får bekosta själva eftersom Agria inte vill ta det. Vi får se vad som händer, men kan ni inte alla bara be en liten bön för att han kommer vara bra vid nästa återbesök? Är så tråkigt när han är skadad :( Han är ju min bästa häst och faktiskt den som är roligast att rida. Kommer ihåg när jag hade varit och provridit honom som fyraåring, då skrev jag att jag äntligen hade hittat min drömhäst. Vi passar ihop och jag saknar att inte kunna rida honom ordentligt :(



<3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3 <3


Någon som hjälper till att lyfta humöret lite är min lille BillieBus. Han har, peppar peppar, skött sig jättebra efter att jag kom hem från semestern. Vi har hoppat lite studs och småhinder hemma i paddocken och igår tog jag honom till Kajsa. Det var andra gången, och det var enorm skillnad! Första gången var han ganska spänd, vinglig och kroppsdelar överallt och ingenstans ungefär. Igår var han super! Det måste betyda att vi gjort hemläxan ganska bra :)



Nöjda alla tre! :)

Hej! Då var man tillbaka till verkligheten efter en skön semester i Texas och kryssning till Mexico, Grand Cayman och Jamaica. Bilder från resan hittar ni på Instagram, aamaziingsara :) Har haft det väldigt härligt och bara ätit massor av gott och laddat batterierna. Behövs nu när det är mörkt och grått.

Har redan hunnit med en hel del, så som hoppträning för Lennart och Pay and Jump på Store Vrå :) Båda hoppningarna var med Ratzia, då hon är den enda som är riktigt igång. Hoppträningen för Lennart gick bra och det var roligt. Jag har ju fått börja rida henne på ett annat sätt mot tidigare, och nu är det lite mer action. Lite svårt dock när hon ibland blir för på och stark, samt ibland framtung. Försöker jobba på att få upp henne och inte trilla ner på bogarna.




Fattar inte varför typ hela videon blev i slowmotion?!?! :@



Trötta efter hoppträning :)

Dagen efter träningen fick hon välförtjänt massage av Vivi på Svensk Hästrehab. Himla skönt med djupvågsbehandling tyckte Ratzia :)




Idag klippte jag Ratzia och efteråt skulle vi åka till skogen och rida. Då visade det sig när vi kom fram att de hade någon aktivitet, typ tipspromenad, så parkeringen var helt ööööverfull. Fick vända och åka hem igen och rida i paddocken :( Så synd att vi inte har ordentliga ridvägar hemma.. Fick i alla fall ridit ut tidigare i veckan. Skönt att komma ut i skogen :)




Lille Bill började jag med att longera efter semestern några dagar. Som jag sagt tidigare, jag lärde mig efter förra årets semester ;)
Han har har varit jättelugn när jag longerat och inte hittat på något bus alls, så när jag skulle rida honom för första gången igår tänkte jag att detta blir nemas problemas. Började ändå longera, och vad händer? Hästen är TOTALT sjövild. Bjöd på diverse konster och var yster till tusen. Funderade starkt ett tag på att endast longera och inte sitta upp, men så plötsligt kom han till ro och travade runt som en gammal pensionär.

Satt upp och red en stund, och han var så lugn och snäll. Fattade höger galopp utan problem varje gång :) Försökte tänka på vad Kajsa sagt, lugnt och balanserat, hitta takten. Meeeen jag vill så gärna rida på framåt. Får hejda mig själv hela tiden. Pro, pro, prooo. Det är svårt att växla ner, men det ska gå.

Idag var han lika snäll igen och vi travade och galopperade över bommar på marken och sedan red vi över vattenmattan i skritt, trav och galopp. Var riktigt avslappnad och när vi skrittade satte han ner hovarna på den. Bra, den är inte farlig! :)

Lille Bill över vattenmattan :)




Hedda går fortfarande i liten hage och nu är det cirka två veckor kvar till återbesök. Hoppas verkligen det går åt rätt håll och att det ser bättre ut på röntgen.

Marco ska på återbesök på torsdag. Den här gången till en annan veterinär. Nu har vi varit hos samma tre gånger, och hon ville skicka honom på skiktröntgen till Helsingborg eftersom han inte blivit bättre. Dock ville inte Agria ta det på försäkringen, utan de tycker att han ska behandlas fler gånger innan en sådan röntgen är aktuell. Suck.. Då sa vi att vi vill testa en annan veterinär. Inte för att jag inte känner mig trygg med hon som jag har haft, men för att få en second opinion och den här veterinären kanske har haft en annan patient med liknande symptom och sätter fingret på det direkt? Vem vet.. Han har i alla fall känts bra nu när jag har skrittat honom sedan jag kom hem och både igår och idag har jag travat honom lite utan att han har markerat, så hoppas..





Förresten är jag lite arg på Agria och den veterinären vi var hos i somras på Särö Hästklinik när Marco kändes väldigt trött och matt. Ni kommer ihåg, va? Marco som är en väldigt pigg häst var inte alls sig själv och var väldigt matt och gick inte fram. Gav honom lite vila och trodde att han bara behövde ett break, men när det fortfarande var samma trötta häst åkte jag till veterinären som jag varit med honom hos flera gånger tidigare för att få hjälp. Veterinären tar ett blodprov och ringer mig dagen efter på morgonen och säger att Marco har blodbrist. Det finns en skala med hur många röda blodkroppar de ska ha, och han låg under detta. Hon säger att han inte är döende, men att det är allvarligt och hon vill att jag snarast ska åka till Ale Djurklinik där det finns en specialist. Hon börjar prata om magsår, blod i urinet m.m. och jag tänker "hjälp"!

Jag ringer Ale och får en tid en vecka senare. Då ringer veterinären vi varit hos först tillbaka till mig och säger att hon har flyttat min tid så att jag får komma om bara några dagar istället, för hon tycker det är bra om vi kommer iväg så snart som möjligt. Detta gör mig ännu mer orolig, då känns det som att det verkligen är allvarligt.

Som ni vet så gick allt bra hos Ale och även om han låg i det nedre spannet på blodprovet så låg han inte längre under och alla andra prover såg bra ut. Den troliga förklaringen var att han hade haft en infektion i kroppen som sedan gått över av sig självt. Jättebra tyckte jag och efter det har han (peppar peppar) varit pigg.

MEN så kommer då svar från Agria, att inga av dessa besök går på försäkringen. Jag blir bara så trött. De menar på att på första besöket när han hade för lågt värde, så kan de inte lita på det. Men alltså, varför har man då en skala om den ändå är opålitlig?? Och varför vill veterinären i princip akut skicka oss vidare för ytterligare undersökning?? När vi frågade denne om detta och sa att Agria inte skulle ta det så tog det EN MÅNAD innan vi fick svar tillbaka att ja, kanske skulle vi lugnat oss och tagit några fler prover innan han skickades vidare. Eh, okej?! Hästen var inte döende, men det lät som att det inte var långt därifrån.. Alltså hältor har man ju lite koll på, men en sådan här typ av "sjukdom" har jag absolut ingen erfarenhet av och då måste jag lita fullt ut på att min veterinär vet vad denne håller på med. Så om denne absolut vill att han ska vidare till ett annat ställe för vidare undersökning, då är det inget jag ifrågasätter, men uppenbarligen borde jag ha gjort det?

Suck.. Som sagt, huvudsaken är att han blev bra, men eftersom pengarna inte växer på träd och dessa besök kostade en herrans massor av pengar så är man inte glad. Betalar ju hutlöst med pengar varje år för att ha hästarna försäkrade, men jag undrar om det i slutändan lönar sig? Tåls att fundera på.. Och en läxa fick vi lära oss av detta. Ringa försäkringsbolaget INNAN vi åker vidare om veterinär nr 1 rekommenderar det..