Avfallning och Norrköping!

Förra veckan på onsdagen så åkte jag i backen så det small om det. Slängdes av en häst, inte ramlade av, utan slängdes av! Hoppade och kom på ett perfekt språng med tempo, anriding och språngkurva. I landningen blir hästen rädd för något den ser och tvärkastar sig åt vänster och jag hade inte en chans att hålla i mig, jag hann inte ens tänka. Kände bara en fruktansvärd smärta och trodde något gått sönder i kroppen.

Kravlade mig upp ur sanden efter en stund och kunde stå på benen, inte mer än så. Var inte ensam som tur var, Wilma var med mig i ridhuset och höll en annan häst jag redan ridit. Så hon lyckades fånga hästen och jag ringde Malin som kom och hjälpte mig. Kände att det inte gick att sitta upp igen och släpade mig hem till duschen för att tvätta av grus och tårar av smärta.
Björn kom hem och ville köra mig till akuten, det vägrade jag. Jag skulle hålla träningar. Vilket jag gjorde, i tre timmar. Sen fick Björn hämta mig i ridhuset med bilen för då kunde jag inte gå längre.
Så det blev akuten och rullstol från bilen och in till doktorn. Åkte in på röntgen och det var några jobbiga timmar innan beskedet kom klockan fyra på morgonen att jag var hel, inga frakturer eller sprickor!
Jippi sa jag, då blir det Norrköping i helgen!!!! Kan ju säga att då höll både Björn och läkaren på att ramla av stolen!!!
Gå kunde jag knappt, så det blev rullstol ut till bilen och hem. Var hemma klockan fem på morgonen.

Sov till lunch sedan hade jag bestämt mig för att prova om jag kunde sitta upp och rida, och kanske hoppa, kanske Norrköping. Hoppet är det sista som överger mig!

Red ACINDO och det kändes om vi säger så. Hoppade några språng och det blev inte värre. Bra sa jag till Malin, vi kör och provar om det fungerar att tävla!

Björn han tyckte det var en mindre bra ide men att det inte är någon ide att försöka övertala mig att inte prova. Så vi packade ihop resten av grejerna och de lastade in alla hästarna (jag tittade mest på, kände mig något begränsad i min insats att komma iväg)

Kan erkänna att jag var lite nervös inför första starten hur det skulle kännas och hur det skulle gå. LORD var först ut och det gick bra på alla sätt. Kroppen fungerade även om den talade om att den var öm och hästen skötte sig jättebra!

För LORD var det här första stora äventyret i livet. Första gången han var på meeting och tävlade med allt vad det innebär. Sova i tävlingsstall, riktig tävlingsarena med fina hinder, flaggor, tält, reklamskyltar osv. Han har varit så duktig. Hoppade tre 120 klasser med två nedslag i varje. Helt klart godkänt. Han är stor och valpig och behöver rutin så kommer allt att falla på plats.

LORD och jag!

CASH FLOW har gått ok, hon har varit ganska jobbig denna helgen och inte varit helt enkel att rida. Det är ingen lätt häst. Hon hoppade tre 120 klasser med 8+4+4 fel, lite stolpe ut men en rosett blev det ändå i sista klassen så det var ju roligt.

ACINDO var jätteduktig och känns hur fin som helst. Hoppade tre 130 klasser, med ett ner i varje och strax utanför pris. Snacka om stolpe ut!

På väg in på banan i regnet.

Är glad att jag kunde rida och hästarna har samlat på sig bra rutin. Malin och Björn har gjort ett stort jobb som fixat hästarna till mig så jag kunde hoppa upp och rida. Gjorde den nya erfarenheten i helgen att inte gå en enda bana innan start. Har lärt mig vägen från start till mål från sida. Jag som alltid vill stega själv för att få en känsla för avstånden från hinder till hinder. Så bra med en bra banbyggare som Peter Lundström som man kan gå igenom banan med när jag inte kan stega själv. Eller Sara Brink som också hjälpte till att bygga, hon hjälpte mig också, tack till er!

Norrköping bjöd på jättebra tävlingar som alltid. Även fast regnet vräkte ner på lördagen så fungerade det. Trevligt och bra arrangemang!

Björn och MY!

ACINDO 130 klassen på söndagen.