Therese - LAGANA
SEP
07

LAGANA

Det var länge sedan jag skrev något om LAGANA här på bloggen.
LAGANA är den fantastiska lilla hästen som jag har haft i mitt stall i tio år. Våra framgångar tillsammans har varit många och hon är den häst som står mig absolut närmast hjärtat. 

LAGANA och jag efter vår fjärdeplats i svår hoppning på Champion of the youngster 2012.

LAGANA var fyra år julen 2003 när hon kom till mig. Då hade hon haft ett föl vid sidan och det fölet var CAHLUA!
Björn och Eva som äger LAGANA ville att hon skulle komma till en ryttare som kunde tävla henne i många år innan hon skulle bli avelssto igen. Berit Malmberg föreslog då mig och vi träffades på Gurresta på hösten så jag fick träffa LAGANA , Björn och Eva. Så blev det så att LAGANA flyttade hem till mig. 

Jag började då rida henne (hon var inriden och hade gått treårstestet) och utbilda för framtida stora mål. Hoppade in henne under vintern och vi började tävla under sommaren med fyraårschampionatet som mål. Dit kvalade vi och slutade på totalt tolfte plats efter två dagar, en placering från att kvala till stora finalen på Flyinge. 

Efter det blev det en lång vila för att smält allt, bara hage i 1,5 månad nästan två. LAGANA var en häst som älskade att jobba och bli riden. Än idag kommer jag ihåg när jag gick ner till den stora hagen för att hämta hem henne när hon skulle börja ridas igen. Hon var så glad och bockade och busade brevid mig när vi gick upp till stallet, hon visste att nu var det dax igen! Tänk att jag kan komma ihåg det nu! Jag tror nog att det är de små minnena med hästarna som gör att man verkligen älskar att hålla på med det här, för mig är det så!

LAGANA i Falsterbo, femårshoppnig.


Året efter kvalade vi till både Falsterbo och Breeders på Flyinge. Blev ingen final det året, men året därpå kvalade vi till Flyinge och Breeders igen i sexårschampionatet. Då blev det final för oss och det året hade jag även med LUTRICIA MC NEAL (som Björn och Eva var uppfödare och ägare till) och hon kvalade till finalen i femårschampionatet. Det var roliga och framgångsrika unghästår med LAGANA. Hon blev bland annat meetingets bästa unghäst i både falun, Dalahoppet och Borlänge. Hon var även ganska vild och busig som unghäst och kunde göra fina luftsprång inne på banan. Men det var för hon tyckte det var så roligt och den viljan tog henne upp i klasserna senare.


Som sjuåring blev det debut i 140 hoppning och året efter på hösten debuterade vi svår hoppning! Sedan dess blev det många segrar och placeringar.


Årsta-Runsten Grand prix 2010, vi var dubbelt felfria och kom tvåa!


Seger i Gislaved!

2010 red vi SM för seniorer. Vi kvalade till finalen! Både mitt och LAGANAS första SM!

SM Final.

SM Final.

Hösten 2010 tävlade vi på Strömsholms elittävling inomhus. Första dagen var vi felfria och kom fyra i 140 klassen. Dagen efter i 150 kvalet kändes det inte bra, som att hon inte ville landa. Valde att utgå och det visade sig att hon var halt.

Vid närmare undersökning var det en blödning i karpaltunneln. Sex månaders rehabilitering med många långa skrittpromenader efter grusvägarna och sedan skulle det vara dax att smyga igång.

Det blev en tävling i södertälje i mars 2011. Vi hoppade felfritt i elitlaget som senior, men jag kände när jag travade av att hon inte var helt ok. Laget gick vidare till omhoppning men jag valde att inte starta och sen visade det sig att blödningen var tillbaka på samma ställe. Om LAGANA skulle bli bra krävdes det operation.

Vi åkte hela vägen ner till Staffan Lidbäck utanför Flyinge och han hjälpte oss att få tid för operation. Prognosen var god. Jag körde LAGANA ner till helsingborg där hon blev operarad. Det smärtade i hjärtat att lämna henne där och åka 60 mil hem igen. Operationen gick bra och jah kunde hämta hem henne efter några dagar. Sedan var det början på sju månaders lång rehab igen, Jag gick många, många promenader med henne efter grusvägarna och i skogen. I solsken, regn, snö och sol igen! Två återbesök nere hos Staffan innan vi fick klartecken att börja träna. Så vi har åkt många mil efter vägarna, LAGANA och jag!

Vi gjorde "comeback" igen i mars 2012, hoppade en 130 klass i Högbo och kom femma! Både LAGANA och jag var överlyckliga att vara tillbaka på tävlingsbanorna. Det blev ett fantastiskt år. I maj i Falun hoppade vi svår hoppning igen och kom på fjärde plats!!!


Prisutdelning i Falun!

Vi hoppade grand prix på Strömsholm och kom sexa, i kvalet var vi fyra!


Strömsholms grand prix!


Efter prisutdelningen på Strömsholm, vi kom fyra i 150 klassen!

Många fina rundor och massor av placeringar blev det det året och vi var så glada. Jag kan säga att varje dag jag red LAGANA även om det så bara var i skogen så njöt jag och uppskattade att få sitta på hennes rygg, underbara häst!


Vi avslutade året 2012 med att vinna en 140 klass och vara tvåa i den andra!

Jag hade sedan satt upp det stora målet att rida inomhus SM i Billdal i år 2013 och utomhus i Sundbyholm. Hela vintern tränade vi och hon kändes i bättre form än någonsin! Sista träningen innan vi skulle åka till Borås i februari som en sista förberedelse inför SM fick jag känslan av att något var fel. LAGANA hoppade fantastiskt, men jag kände att hon kände efter i luften hur hon skulle landa. Så jag avbröt hoppningen och skrittade lite. När jag började trava så var hon halt. Jag bröt av till halt och klappade henne ordentligt och satt av. Strök henne i pannan och visste att det var sista gången jag satt av från min stjärna. Det var alldeles tyst i ridhuset, de andra visst inte vad de skulle säga. 


Jag ledde ut henne från ridhuset till lastbilen och sadlade av, tårarna rann på mina kinder. Det kändes hårt på många sätt. Jag visste att skadan var tillbaka och bestämde direkt att nu var det över, nu får LAGANA bli avelssto. Det visade sig att det var så när vi undersökte henne. Att försöka operera igen och all den tid som rehaben tar, sen att inte veta om det håller. Det är inte rätt mot hästen, hon ska ha ett bra liv som avelssto och inte försöka hålla igång henne som tävlingshäst för ens egen skull. 
Eva och Björn tyckte precis som jag vilket kändes väldigt bra.

Bild från näst sista hoppträningen.

Så våran tävlingskarriär slutade i år, tyvärr för tidigt. Både LAGANA och jag hade mycket kvar att ge tillsammans. Hon ville tävla, hon älskade att tävla, jag med! Vi försökte, men kroppen sa stopp. Det tog hårt på mig och det har varit svårt att prata om, eller skriva. Därför har det tagit tid innan jag skrev våran historia. 

LAGANA innan hon skulle in på banan, man ser hur förväntansfull hon var!


Det viktigaste av allt det är LAGANA, att hon mår bra, det gör hon. Mot våren släppte vi ut henne på lösdriften tillsammans med mina unghästar. Det var en konstig känsla att släppa ut hennen i flocken och se henne springa iväg. Då rann det några tårar igen. Sen när jag såg hur lycklig hon var och trivdes med det nya livet, då var jag också glad och mådde bra! Hon blev flockledaren och trivdes med sin roll. 
Nu är hon på Gurresta och är konstaterad dräktig på 90 dygn! Hon mår jättebra och ska om allt går bra bli mamma igen nästa år. Pappan är CAMARO M, så det blir ett helsyskon till CAHLUA!

taggar


liknande webbartiklar


Läst 19042 ggr





Fler inlägg

SEP
06

Fredag!

Hej! Fredag idag och vädret är så fint, nu är det höst! Jag gillar hösten! 

Idag ska jag rida några hästar, jobba med några unghästar och så kommer det en ny unghäst ikväll. Det är ganska lugnt just nu, stallet är inte fullt. Flera av hästarna går fortfarande på bete. Så vi har passat på att tömma alla boxar på bädd, tvättat och målat stallet. Det blev så fint!!! Att spåna upp med nytt spån och ställa in hästarna i ljusa och fina boxar, det känns lyxigt!

Förra helgen var vi i Norrköping och tävlade. Det var en riktig "stolpe ut helg" Både CASH FLOW och LOVELY hoppade fint men bommarna var inte på vår sida, de ville ner i sanden! Vi tar nya tag till denna helg då det är tävling igen!


Läst 8835 ggr Kommentarer Kommentera

AUG
28

Uppfödarens glädje och sorg

Som hästuppfödare drömmer jag om att föda upp fina hästar som kan hoppa bra och komma långt på tävlingsbanorna. Att rida in och tävla på en häst man har fött upp själv, och lyckas, det är häftigt! Som nu när jag har LORD och LOVELY som båda hoppar svår klass, och deras mammor som jag tävlat innan de blev avelsston. Det är häftigt. Vägen dit är lång, väldigt lång. Det krävs så mycket i både jobb, pengar, utbildning, glädje och tur. För ibland har man inte tur. I år hade jag mer än otur med uppfödningen. 

Alla tre stona som betäcktes förra året var dräktiga. Bara en fölunge föddes och lever och mår bra. De andra två dog tyvärr i fölningen. Så tragiskt och jobbigt för oss alla. 
Det som hände med den ena var fölning med"red bag", dvs moderkakan har lossnat för tidigt och fölet får inte längre syre från navelsträngen. Fölet klarade sig inte. Jag är tacksam att både veterinär Sofie och Ann-Sofie och Sandra från Gocksta kom och hjälpte oss, annars hade vi aldrig fått ut fölet och då hade inte stoet klarat sig heller. 
Efter detta kändes det som att nej, nu slutar jag med det här. Det blir inga mer föl. Det var inte lätt att stå i stallgången och titta in i den ena boxen där Humlan och hennes fina fölunge stod, båda mådde bra, han några dagar gammal, lycka och glädje.
I boxen bredvid det andra stoet som förlorat sin fölunge. Där låg han i halmen och märren stod bredvid med hängande huvud. Det som är viktigt när ett föl dör är att märren får ha kvar fölet hos sig så hon får förstå själv att den inte lever mer. Tillslut efter några timmar så gräver märren över fölet med halm, som att de begraver fölet. Det är så sorgligt att se. Det är tufft många gånger och därför ska man glädja sig extra mycket åt de hästar som man har!

Jag är så glad för vårt föl som är efter CONTANT Q u: LADY LOOP SB(helsyster till LOVELY LADY SB som jag tävlar) ue: Looping-Rastell. 
Han är så social och trevlig, nyfiken och den snällaste fölunge vi haft! 

Humlan är så duktig mamma. Greven som han kallas är hennes första föl.

Mamma, vad är det där?
Några gulliga filmer på Greven och Humlan som försöker ta en tupplur!


Läst 23005 ggr Kommentarer Kommentera

AUG
27

Stubbåkern!

Nu är det skördetider och det betyder stubbåkrar att rida på! Den bästa tiden på året om ni frågar mig! Att galoppera på stubben, det är så roligt och det ger en frihetskänsla som är svårt att slå!
Min kompis Linda kom och fotade när jag red LOVELY så här får ni se några bilder.

LOVELY tyckte att det var intressant med en fotograf som låg på marken och fotade!!!
Följ Linda på instagram @lindaobergnaturfotograf för mer bilder på olika djur och natur!


Läst 23973 ggr Kommentarer Kommentera

Till startsidan för Therese »



Therese

Therese Nyman driver ett kombinerat utbildnings – och tävlingsstall med inriktning mot hoppning.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Portugal-bloggen Välj
Pether Markne Välj
Stalldrömmar Välj
Therese
Kajsa Boström Välj
Avelsbloggen Välj
Gästblogg: Avel Välj
Hästskötarbloggen Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Gästbloggen Välj

stäng

Therese Nyman driver ett kombinerat utbildnings – och tävlingsstall med inriktning mot hoppning.

 

Till bloggen


Thereses senaste




Arkiv