Portugal-bloggen - Att vara unghäst i Portugal
OKT
19
2012

Att vara unghäst i Portugal

God kväll!

Tänkte skriva lite om hur det är att vara unghäst här i Portugal. Det skiljer sig ganska mycket från hur vi hanterar "bebisarna" i Sverige. Jag skriver om vad jag har hört och erfarat själv. Det finns säkerligen flera andra sätt som folk i dethär landet använder sig av (både bättre och sämre).

 

Till att börja med så går de flesta unghästar ute på stora fält i flock med jämnåriga kamrater tills de är runt 3 år. Vissa tar in unghästarna på stall i perioder mellan 2 och 3 år för att hantera dem, longera och sadeltämja. Då kan dem komma in på box cirka 1-2 månad/er för att sedan gå ut i flocken igen. Men för det mesta är dem rätt "vilda" när dem kommer från fälten. Detta behöver inte vara en nackdel eftersom hästarna har större respekt för människor. I Sverige pysslar vi om hästarna från det att dem har sett solens ljus (för det mesta) och vänjer dem vid allt möjligt. Detta är såklart inte något dåligt, men jag har varit med om vissa unghästar som är riktigt odrägliga pga att de ser oss människor som något man kan klia sig på. Lusitanon som för övrigt är en känslig ras behöver man inte "säga åt" många gånger för att de ska gå undan osv.

 

Jag har sett att vissa här i Portugal lämnar unghästarna med grimma och ett kort grimskaft i boxen. Georgia förklarade häromdagen att det är för att hästarna ska lära sig att stanna när grimskaftet stramar åt. Så när de är lösa i boxen och kliver på grimskaftet tar det självklart emot. Då får hästarna lära sig själva att stanna och backa av. Låter kanske som en drastisk metod, men det fungerar uppenbarligen. Och man får mycket mindre problem med att ha en dragande häst i grimskaftet när man leder dem.

 

Prio ett när man börjar jobba den unga hästen är longering. Här används oftast en kapson (finns både tygvariant som är av bomull och en hårdare som består av metall klätt i läder). Hästen ska gå lätt att longera, lyssna på kommandon och respektera linföraren. Därefter börjar sadeltämjningen vilket jag inte tror är helt olikt den svenska versionen. Kanske lite kortare tid och mindre "daltande". På med sadeln och ut på linan tills de lugnar sig. Detta upprepas såklart tills hästen har vant sig vid sadeln. Jag har inte varit med så mycket när ryttaren ska upp för första gången. Förhoppningsvis blir det snart bli av, då vi kommer ha ett par 3-åringar att rida in under vintern. Jag gissar att vi kommer börja med att bara hänga på dem, för att så småningom sitta upp och bli ledda i skritt. När det är stadigt börjar man med att rida på lina i så småningom alla gångareter, för att slutligen rida själv. Ett sto som jag red på classical equines var redan lite riden, men hade varit ute på fält efter det. Hon var tre år och korsning mellan lusitano/selle franches. Eftersom jag inte hade en aning om vad som var gjort med henne innan började jag som att hon var oinriden. Det var ett kul projekt som gick otroligt lätt. Estrella var alltid väldigt lugn och sansad. Jag började att rida henne på lina, men kunde ganska snabbt gå över till att rida henne själv. Jag var noga med att rida korta pass och att inte nöta för mycket. Innan jag slutade jobba där hoppade vi några skutt uppsuttet.

 

Kort sagt kan jag säga att hanteringen förmodligen skiljer sig mest från Sverige. Vi tar lång tid vid att vänja hästarna vid allt möjligt och hanterar dem massor från marken innan vi sitter upp. Här är det ganska rakt på, man ser hästen som en häst (inte som ett keldjur) och ser till att dem har respekt. Allt för att göra jobbet lättare för personen på marken och så småningom ryttaren. Märk dock skillnad på respekt och rädsla! Såklart finns det människor här som skämmer bort sina unghästar och förmänskligar dem. Jag upplever att hästarna här är betydligt mer lätthanterliga än många buffliga halvblod i Sverige. Jag vet inte om det beror på rasen, att hästhanteringen är annorlunda och om det i sin tur skulle bero på att det är fler män här som sysslar med hästar. Jag menar absolut inte att männen skulle vara bättre (alla vet ju ändå att tjejer är bäst!), men jag tror att dem har en annan relation till hästarna än vad kanske många kvinnor har. En tanke.

 

Att det mest är hingstar som vi hanterar gör nog att man är extra noggrann att de inte blir odrägliga. Då kan det bli riktigt farligt. De flesta valacker är mer stadiga i temperamentet, vilket kanske gör att man slarvar lite med uppfostran.

 

Nu låter det som att jag tycker att vi är för mesiga och dåliga med unghästarna i Sverige, vilket inte är fallet. Självklart har vi många duktiga privata och mer omtalade unghästutbildare i landet och metoder som fungerar alldeles utmärkt. Men det är lite roligt med alla skillnader. Jag kan lova att det finns många dåliga exempel här, kanske vanligare att de är för tuffa mot hästarna så att de blir rädda. Det är ett stort problem då en nervös häst är svår att "bota" och få förtroende tillbaka.

 

Då fick ni veta lite om hur unghästhanteringen fungerar i Portugalien :)

 

Nu ska jag sova!!

Ha en bra helg alla fina läsare

 

/Astrid


Läst 22021 ggr




Fler inlägg

JAN
24
2021

Hej på er och hoppas ni har en skön söndag!

Något som jag vet många kämpar med för att komma från MSCV upp till MSVB i dressyr, eller LA till MSV i we, är galoppombyten. Det är en övning som kan bli en knepig spärr att komma förbi för många hästar och ryttare. Därför tänkte jag dela med mig av mina bästa råd för byten. Tyvärr har jag inga hemliga tricks eller fix, men saker att tänka på och förberedande övningar.

Alla problem som uppkommer i bytet är ofta symtom på saker som behöver förbättras i grunderna så det gäller att vara uppmärksam på vad som händer. Om hästen inte byter på hjälpen så är det viktigt att gå tillbaka till övergångar skritt till galopp. Se till att hästen verkligen svarar upp direkt för skänkeln och att du sitter balanserat och kan få hästen i galopp med små hjälper. Om det tar 3-4 steg i skritt innan hästen fattar och ryttaren använder stora hjälper är det inte så troligt att bytet blir bra.

Om hästen kastar sig på tyglarna i bytet är det samma medicin, övergångar skritt-galopp-skritt, som gäller. Att göra en bra övergång från galopp ner till skritt är inte helt lätt och detta måste fungera för att hästen ska vara mellan hjälperna och inte hiva sig på handen i bytet. Om man har väggar eller staket kan man styra mot för att få hjälp att bromsa upp hästen. Tänk på att försöka använda sitsen så mycket som möjligt och komma ner i sadeln istället för att bara dra i tyglarna. Tajmingen är viktig, att man ber om övergången när man är längst fram i sadeln och hästen är på sitt inre framben och kan direkt komma ner till skritt eller göra galoppombytet i svävningsmomentet. Kom ihåg att det tar tid att få hästen stark och lydig så ha tålamod och beröm med långa tyglar när det blir rätt.

Att hästen inte är rak i bytet och kastar in/ut bakdelen kan man komma undan med när det är enstaka byten. Men ska man börja med serier så blir det kämpigt om hästen inte går att rida på en rak linje. Återigen har vi övergångar skritt-galopp att jobba med. Rid lite innanför spåret, lägg gärna upp stigbyglarna framför sadeln så du verkligen måste sitta mitt över hästen och fäst blicken på något framför dig för att hålla linjen. Träna på att fatta varannan gång vänster och höger galopp utan att vingla eller tappa linjen. Fokusera på att kontrollera bogarna och rätta över bakdelen. Se till att du inte använder för mycket skänkel/att den är för långt bak och att det är därför hästen skjuter ut bakdelen. Less is more. Tänk på att försöka ha jämn kontakt i bägge tyglarna och inte dra i innertygeln i övergången/bytet. När du sedan går över till byten kan det vara bra att ta hjälp av väggen för att hindra hästen att bli krokig.

Ifall hästen hamnar bakom kontakten/tappar bjudningen innan bytet så är tempoväxlingar bra att gå tillbaka till. Känn att hästen verkligen svarar framåt, trycker på bakifrån och ger stöd i tyglarna. Prova att ta upp nacken och rid över tygeln om hästen kryper ihop. Tänk på att sitta kvar i sadeln och ha känslan av att hästen är framför dig och inte kasta fram överlivet för kompensera om hästen tappar bjudningen.

Det vanligaste problemet vid galoppombyten är att hästen först byter fram och därefter bak. Detta är inget att få panik över i inlärningsfasen, då är det viktigaste att hästen förstår att den ska byta på hjälpen och kan hålla riktningen. Det man bör försöka tänka på i sprången innan bytet är att man har tillräckligt med bjudning och gärna lite kvickare språng. Om allt annat ovanstående fungerar bra, men hästen ändå inte byter bak så finns det några olika linjer man kan testa för att aktivera bakbenen och försöka få till ett rent byte. Ofta har hästen lättare från ett håll till det andra så börja alltid i det lättare varvet.

De linjer jag gillar bäst att göra i första inlärningsfasen är att vända halvt igenom och byta när man närmar sig väggen. Det blir naturligt för hästen då man byter riktning och väggen hindrar att hästen springer fortare. Byta om volt är också en bra väg att välja då det böjda spåret hjälper till att samla galoppen. Man kan testa att ställa hästen något utåt, försöka byta galopp när man passerar medellinjen, vända in på en liten volt direkt efter och se om hästen byter om den inte gjorde det över medellinjen. När hästen börjar förstå vad den ska göra kan man prova lite andra linjer och aktivera galoppen mer. Jag gillar att rida förvänd galopp på långsidan i svag förvänd öppna. Alltså om man är i vänster varv, rida i höger galopp, bogarna in till vänster och bakdelen kvar på spåret. Ha gärna ett spö i vänster hand, peta försiktigt i rytm med galoppen sprången innan bytet för att aktivera vänster bakben. I bytet, ha lite mer kontakt på höger tygel så man ger plats för den nya innersidan att komma fram och att man inte blockerar bakbenet med vänsterhanden. Man kan också tänka att man ska ha vikten lätt utåt för att öppna upp nya innersidan, självklart utan att luta sig. En annan övning jag gillar är att rida på kvartslinjen i öppna. Om man rider med spö kan det vara i utsidans hand. Så om man rider i höger galopp i höger varv, vänder upp på kvartslinjen, går in i öppna, därefter försöker byta och samtidigt vänder utåt till vänster och gör en halvvolt för att följa väggen. Samma sak här, aktivera vänster bakben genom att peta med spöt i rytm med galoppen och försök få kvicka språng. Tänk på att vara mjuk i vänsterhanden för att inte blockera den nya innersidan i bytet och "stänga till" högersidan i vändningen.

Ett annat tips är att ha någon på plats som kan se om bytet är rent eller inte. Ibland är det svårt att känna och det är viktigt att hästen får beröm när det är bra. Självklart ta hjälp av din tränare och var noga med att du kan sitta korrekt i balans och att hästen är redo för uppgiften.

Lycka till och ha en bra vecka!

Kram,

Astrid

Instagram: astridhedman


Läst 1379 ggr Kommentarer Kommentera

JAN
10
2021

Hoppas att ni alla har haft det fint över jul och nyår, trots omständigheterna med allt vad corona innebär. Det var ovant att inte få vara med familjen denna tid på året, men det gick bra och det blev många videosamtal. Julafton firade jag med Anna och familjen Barros som äger ridanläggningen där jag har hästarna uppstallade. Det var lite roligt att se hur andra familjer gör och deras traditioner. I mellandagarna försökte jag och Anna ta lite ledigt och hästarna fick gå i hagen. Jag har en del hingstar och nya hästar som behöver jobbas, men några dagar lyckades jag stanna hemma. Det var välbehövligt med några lugna dagar, nu känner jag mig mer motiverad och en helt annan energi än innan jul.

Det är som vanligt några hästar på gång att åka och några nya som ska komma in. Nya hästen Licor blev såld på 3 veckor. Han ska åka till Tyskland och sitt nya hem imorgon och Harvey åker med på samma transport. Han ska till Göteborg och nya ägaren Hanna Persson. Det har varit så roligt att jobba med denna häst, han är otroligt fin och det ska bli kul att följa deras resa.

Lite filmer på fina Harvey för ett par veckor sedan.

Mandarim sköter sig fint och utvecklas åt rätt håll. Nu när han är kastrerad hoppas jag att han ska hitta ett nytt hem snart. Han skulle vara perfekt we-häst då han är modig och välbalanserad i galoppen. Carlos Hernani var här och tog några fantastiska bilder på honom:

Det har varit så otroligt kallt denna vecka. Nytt rekord och snö på vissa ställen. Jag är väl förberedd med underställ och tjocka vinterjackor. Jag har på mig lika mycket kläder här som i Sverige när det är -20. Det är väldigt fuktigt vilket gör att det känns kallare än vad termometern säger. Jag känner att hästarna är lite extra pigga nu när det är kyligt plus att de har haft en del ledigt över jul.

Jag har fått hem en nygammal häst som är Jasmim. Jag vet inte om ni kommer ihåg honom från då jag jobbade med Renato. Pappan är Altivo och jag red in honom och utbildade tills han var 5 år. Han blev såld till en svenska som är bosatt i Frankrike. Hon har tyvärr brutit foten och det har blivit en del komplikationer som gör att hon inte kommer att kunna rida på minst ett år. Så hon har skickat hit honom för försäljning då hon inte riktigt vet hur foten kommer att läka. Det är roligt att känna vilken skillnad det gör när hästarna har fått en bra grund. Jasmim är otroligt fin och känns bättre än då han åkte så Johanna har också gjort ett bra jobb. Nu är han lite ur form då han inte blivit riden på ett tag, men så lätt och fin att rida. Ska lägga ut lite filmer på honom, måste bara göra en makeover då han ser ut som ett fluffigt russ just nu.

Denna vecka var Portugals landslagstränare Antonis Petris här och gav träning till delar av hopplaget. Antonio Matos Almeida som kom 11a på förra EM var här samt Duarte Seabra som är en av toppryttarna i landet och rider så fint. Några av ryttarna här på anläggningen var också med och red. Onsdagkväll hamnade vi på middag med Antonis och det råkade bli så att jag skulle vara med i unghästgruppen dagen efter och hoppa Fandi. Jag tror inte Antonis hade särskilt höga förväntningar på oss, men han blev rejält överraskad. Han hade roliga tekniska övningar som Fandi gjorde med bravur. Det var mycket fokus på att hästarna skulle vara avspända och han var noga med grundridningen. Även om vi inte hoppade särskilt högt visade han sin fina teknik och vilja. När vi var klara sa Antonis att han var imponerad av oss. Kul att visa att lusitanos kan vara en allsidig häst och att se tränarens ansikstuttryck efter vår första runda var magiskt. Här är ett par filmer från träningen:

Ha en fortsatt bra söndagkväll!

Kram

/Astrid

Instagram astridhedman


Läst 10242 ggr Kommentarer Kommentera

DEC
13
2020

Glad Lucia!

Jag och Anna har inte gjort något speciellt idag, men vi planerar att göra lite julbak och annat mys närmare jul. Jag har tagit ett tufft beslut att inte åka hem till Sverige över jul som var planerat. Jag ombokar min biljett till senare och hoppas att denna skitcorona ska ha lugnat ner sig tills dess. Längtar så mycket efter min familj, men det är det enda rätta att göra för att minska smittspridningen. Det blir min första jul i Portugal och jag är så glad att jag har Anna att fira med. Vi planerar att åka bort några dagar och bo på hotell för att lyxa till det lite. Jag har inte haft någon riktig semester sedan förra julen så det skulle nog vara bra med en liten paus från hästarna.

För några veckor sedan åkte jag med Fandi till Cascais för att tävla i de Portugisiska Mästerskapen. Hela Portugals elit var på plats, 5 domare varav 3 är internationella och det var sista tillfället att visa vad vi går för innan årsskiftet. I dressyren på fredagen fick vi rida på en bana som hade galet djupt underlag. Fandi brukar behöva en ordentlig framridning första dagen, men på detta underlag borde jag ha tagit det lite lugnare. I skritten var han väldigt ofokuserad och jag har svårt att få honom fram till kontakten. Resten av programmet gick lite bättre, men jag var inte alls nöjd. Vi fick ändå 64 % men i denna konkurrens räcker det inte så långt. Det är vårt stora mål för nästa år, att höja nivån i dressyren.

I tekniken fick vi rida på en helt fantastisk gräsbana. Det var mer i Fandis smak och han kändes riktigt bra. Några missar såklart, i parellellslalomen tappade jag fokus under ett par språng och det har man inte råd med. Näst sista hindret, som var klockan, hade de ställt precis vid den höga häcken. När jag styrde an i galopp tror jag att Fandi tänkte att jag var tokig som bad honom galoppera rakt in i en häck! Så jag valde att gå ner till skritt i sista sekund så det blev inte riktigt enligt plan. Men det är sånt som händer, i det stora hela var jag supernöjd och vi red ihop 68,8 % red vi ihop (72 % från en av de internationella domarna!).

Bangång

I speeden tog jag det rätt lugnt för att inte upprepa misstaget i Lissabon då jag satsade för fullt och vi hade ett meltdown. Nu började jag lugnt och försökte öka på speeden allt eftersom. Det tror jag var en bra plan och vi tog oss igenom på ett bra sätt. Carlos Hernani var med hela helgen och fångade oss på bild. Kolla resultet!

Gilberto vann som förväntat i master med sin fantastiska häst Zinque das Lizirias. Gilbertos dotter fick hålla i hingsten medans pappa fick sin medalj. Bara i Portugal.

Jag har så himla fina hästar i stallet nu. Det är roligt att gå och jobba varje dag. Jag har lagt upp lite korta filmer och skrivit om vad jag tränar på med varje häst. Nästa gång tar jag den äldre halvan av hästar jag har i stallet.

Malva är nu på väg till Sverige. Ett väldigt fint sto som det ska bli spännande att följa!

Malva är inte särskilt stor, men hon har otroligt mycket power! När hon kom var hon inte så bekväm i kontakten och ville absolut inte ta stöd. Hon är även väldigt framåt så det var en rätt svår kombination. Fokus fick ligga på att hålla en så stilla och mjuk hand som möjligt och använda mig till största del av vikthjälperna och kontrollera rytmen med min lättridning. Efter ett par veckor började hon lita mer på min hand och i slutet kunde hon börja söka sig lite framåt och nedåt när jag satte fram handen. Det är en bra check ifall man har en häst som lätt hamnar "bakom", gå fram med handen i riktning mot hästens mun. Om hästen sträcker och söker efter kontakten är det bra. Om den går kvar i samma position måste man fortsätta jobba på att den ska ta stöd.

En ut och en in! Har inte hunnit filma den nyaste hästen i stallet, men han är ljuvlig. Licor heter han, 5 år gammal efter Coronel som är efter Rubi (gick OS i London). Han är så obehagligt lik Indio och de är faktiskt kusiner med Alter-hingsten Viheste i andra led. Planen är att han ska vara här för att utbildas någon månad och sedan lägga ut till försäljning. Jag tror inte han blir svårsåld, han behöver en del jobb, men väldigt fina gångarter och ger härlig känsla. Han har varit lite stissig då han är hingst och det är mycket liv och rörelse på anläggningen. Men nu börjar han landa och han har väldigt trevlig personlighet.

Mitico är en så himla fin häst! Normalt sitter jag inte så mycket i traven på så unga hästar, men han håller upp sin ryttare väldigt bra och ändrar ingenting när jag sätter mig. Därför brukar jag sitta ibland en bit innan galoppfattningen för att få honom i balans. Vi har fortfarande lite problem med kontakten, speciellt i början av passet. Han har kort och bred hals och rätt stora gångarter så han behöver lite tid att hitta balansen där han jobbar mer över ryggen. Han testar gärna att trycka på i handen och sänka ryggen, men det blir bättre och bättre ju starkare han blir. Det är lätt hänt att man börjar dra bakåt och bli för "rörig" med handen på denna typ av häst. Men jag försöker fokusera på att hålla armbågarna stadiga vid kroppen och en stark mellandel så jag kan stänga handen och möta honom (utan att ta handen bakåt) och driva honom framåt för att han ska engagera sina bakben och använda ryggmusklerna istället.

Min alldeles egna häst Renoir är så hiiiimla fin! Kan inte förstå att han är min. Han fortsätter vara världens lättaste och snällaste unghäst. Vi gör väldigt korta och lätta pass, jag rider ca 3 dagar i veckan max 20-30 min med mycket skritt. I traven har han börjat söka sig lite rundare fram till handen. Jag försöker inte rida ner honom på tygeln, utan bara att han ska gå framåt i samma takt, vara lätt att svänga och i balans. Alltid lättridning! Inför galoppfattningarna ökar jag på tempot i traven och låter honom "falla in i galopp". I galoppen står jag alltid i lätt sits, på kortsidorna kan jag sjunka lite närmare sadeln för att hjälpa honom med balansen. I galoppen har jag mjuk, men jämn kontakt på ytter och inner väldigt lätt. Han får gå precis vart han vill med huvudet. Fokus ligger på styrning, framåtbjudning och att han är i balans.

Mandarim ska kastreras imorgon. Han utvecklas varje vecka och börjar bli starkare i ridningen. Han är så himla trevlig och okomplicerad att rida. Galoppen är så mjuk och han är otroligt balanserad för sin ålder. Vi har redan testat lite förvänd galopp och bara för att se vad han gör har jag testat be om ett byte och han har otroligt lätt för det. I traven behöver han fortfarande bli starkare för att visa sin fulla potential, just nu är det bara en växel, men det kommer gå att få fram mycket mer gång. Han är till salu och ligger ute på hippsonmarket. Ifall någon är intresserad kan ni mejla mig på astrid_hedman@hotmail.com

Han börjar se bättre ut i kroppen, var väldigt tunn när han kom. Kommer bli en snygg grabb när han blir äldre!

Avslutar med en bild på Icaros hals efter ett bra pass. Ofta efter ett ridpass skrittar jag av hästarna ner till floden. Det är en 10 minuters runda och gör gott för hästarna att gå på lite annat underlag och se andra saker. Ibland lyckas man tajma solnedgången som är svår att göra rättvisa på foto.

Ha en fortsatt fin lucia!

Kram,

Astrid

Instagram: astridhedman


Läst 22577 ggr Kommentarer Kommentera

Till startsidan för Portugal-bloggen »



Portugal-bloggen

Astrid Hedman skriver om sina dagliga äventyr i Portugal, där hon arbetar som beridare och tävlar dressyr samt WE.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Portugal-bloggen
Pether Markne Välj
Stalldrömmar Välj
Therese Välj
Kajsa Boström Välj
Avelsbloggen Välj
Gästblogg: Avel Välj
Hästskötarbloggen Välj
Hästliv Välj
Hästliv Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Gästbloggen Välj

stäng

Astrid Hedman skriver om sina dagliga äventyr i Portugal, där hon arbetar som beridare och tävlar dressyr samt WE.

Till bloggen


Astrids senaste




Arkiv