Portugal-bloggen - Back home
MAR
20

Back home

Nu är jag tillbaka hemma efter en helg i Örebro/Västerås. Har bott hos min kusin och hennes familj fredag till lördag och sedan söndag till idag. Så mysigt att få träffa mitt grymt söta kusinbarn Alice. Tänker att det kan bli en hästtjej av henne. Lite dåligt med hästfolk i min släkt, det är bara jag och mamma så vi behöver förstärkning i nästa generation. Lördag åkte jag till Linnea Lycke i Örebro där vi körde working equitation två dagar. De flesta som var med på träningen red i höstas när jag var dit, men det var även några nya ryttare med. Intresset för we ökar hela tiden, kul att fler och fler hittar till denna fantastiska sport. Hoppas att deltagandet i VM iår ska ge sporten mer respekt bland de andra disciplinerna. Nu får man ofta förklara för andra ryttare vad we är och många tror att det är någon form av ghymkana. Min kortaste förklaring brukar vara "dressyr med hinder och en klick adrenalin". Det är så roligt att tävla i och hästarna älskar det. Blir tydligt när man har tunnor och stolpar att svänga runt. Det kräver både precision och förtroende mellan häst och ryttare. Man kan tro att det är superlätt att öppna och stänga en grind, men det krävs en hel del sammarbete och att man kan kontrollera sin häst.

Jag satt även upp och red på några av elevernas hästar och det är bra att göra det då och då. Jag har inte tränat andra i så många år, därför sitter jag gärna upp ibland för då kan jag känna saker som jag mitt öga ännu inte är tränat att se. Fast ibland är hästarna så roliga att rida att jag inte vill sitta av! Men mitt mål är att jag ska klara av att guida eleven genom svårigheter från marken. Jag sitter upp för att kontrollera om det jag ser stämmer med det jag känner. Jag kan också sitta upp för att visa, så eleven kan få en bättre förståelse för vad jag menar. Förr satt jag upp på allt utan att tänka efter så mycket. Nu är jag mer försiktig och skulle inte sitta upp på världens vildhäst. Det är helt enkelt inte värt att ramla av och riskera att vara borta från ridningen en längre period. Men givetvis vill jag kunna hjälpa mina elever vid behov, men fram tills nu har jag aldrig hamnat i en situation där jag känner att jag inte vill sitta upp för hästen är så vild. Hoppas att det fortsätter på det spåret.

Nu ska jag gå och sova, var uppe vid 4.30 för att åka med bussen till Arlanda imorse. Mellanlandade i Munchen där det var snö. Nästa gång jag ska dit blir i maj för VM i working equitation. Galet!

Sov gott :)

Kom ihåg att följa mig på instagram: astridhedman

Alla var så otroligt välmatchade denna helg. Här är Gertrud med sitt fina connemarasto som gjorde några fina byten.

2 fina lusar, Maria och Johanna som rider.

Linnea med sin fantastiska lusitano Tremoco (togge).

Mycket motljus... Söt Linnea!

Mellanlandning i Munchen. Jobba våren!

Ulrika hämtade mig på flyget och sedan åkte vi till Porto för lunch. Underbart i solen, lite kontrast mot Sverige och Tyskland.


Läst 11356 ggr





Fler inlägg

APR
16

München here we come!

Antar att de flesta av er redan läst nyheten om att jag kommer ingå i Sveriges lag på VM i maj! Working equitation är en fantastiskt rolig gren och jag är så stolt och glad att få göra denna resa med Altivo. När jag började rida honom satte vi som mål att en dag rida ett internationellt mästerskap och nu är vi där. Men jag tar inte ut något i förskott. Som alla vet kan det hända saker på vägen, men vi ska göra vårt allra bästa för att vara väl förberedda och i toppform. Ska även bli superkul att få rida i lag. Här i Portugal är de inte så mycket för lag förutom när det är internationella mästerskap. När jag bodde hemma tävlade jag i lag på både ponny och häst. Vi hade alltid bra stämning och hejade på varandra. Jag tror att jag och mina lagkompisar Johanna Nygren och Åsa Salétros kommer ha samma härliga stämning.

Min plan var att tävla dressyr idag, mest för att komma ut med honom och ha ett par till tävlingar i kroppen. Tyvärr flyttades tävlingen in pga regnet som varit i veckan. Vi laddar om för nästa söndag istället och onsdagen (som är helgdag) blir det regional we. Sedan kommer Maria hit sista veckan i april och har en genomkörare med oss. Altivo har även fått träffa en spansk fysioterapeut och veterinären har raspat tänderna i veckan. Även jag har träffat min fysioterapeut och varit till tandläkaren så vi är båda genomkollade inför resan. Nu när jag har hjälp i stallet av finska Isa Kautto så har jag mer tid och ork. Vi har börjat yoga på morgonen innan frukost och det gör stor skillnad i ridningen. Känner skillnad efter 10 dagar så ska verkligen hålla i den vanan även efter Isa åker tillbaka till Madeira där hon bor.

Som avslutning på detta inlägg tänkte jag höra om någon skulle vara intresserad av att köpa en jättetrevlig palomino? Det är en cruzado (mamman och pappan är inte godkända för avel så därför räknas den som cruzado istället för lusitano). Den är 7 år, valack sedan november och 158 cm hög. Var och red den för ett par veckor sedan och ägaren vill bli av med den snabbt. Det är lite att jobba med, men den är väldigt snäll även om den är känslig att rida. Med några månaders jobb så kommer den bli jättefin och den är vacker som en dröm! Bra pris. Ni kan mejla mig om ni eller någon ni känner skulle vara intresserade på astrid_hedman@hotmail.com

Snyggingen Galomino. Jag vet även fler hästar till salu så vill ni ha hjälp tveka inte att höra av er :)

Jag och Altivo letar sponsorer inför VM. Vi har fått några stycken som jag kommer presentera snart. Ett av de företag som sponsrar oss med deras produkter är Mustcare Pro. De har tillskott för hästar och Altivo har fått testa deras Fenilpro med MSM och jag tycker att jag känner skillnad efter 3 veckors användning. Speciellt i uppvärmningen är han mjukare och har lättare att böja i haserna i samlingen. Sedipro innehåller magnesium och hjälper hästen att koncentrera sig vilket jag också märker skillnad på. Kolla in deras hemsida om ni vill läsa mer www.mustcarepro.se

Kom ihåg att följa mig på instagram astridhedman

Så laddad för 25 grader och sol nästa vecka!

Kram på er och hoppas ni får en fin vecka <3


Läst 1817 ggr Kommentarer Kommentera

APR
12

Att rida med spänning

Hej på er!

I fredags fick jag en riktig aha-upplevelse med Altivo. Passet gick inte alls bra, men det var otroligt nyttigt och jag är tacksam för min kloka lilla häst. Det regnade (vilket verkar vara standard i detta land nu för tiden) och jag red i ridhuset. Min groom höll på att fylla luft i däcket på traktorn som stod en bit ifrån. Detta ljud tyckte Altivo påminde om sabeltandade tigrar som väntar på att attackera. Han blev superspänd och jag tänkte att detta är ett gyllene tillfälle att rida honom som om vi vore på tävling. Jag bestämde mig för att vi minsann skulle rida exakt där jag ville, no matter what. Jag fick hålla i tyglarna och klämma om med skänklarna för att han skulle hålla galoppen. Ibland petade jag på med spöt för att han skulle gå framför skänkeln så att vi kunde rida nära kortsidan där han var som mest spänd. Efter ett par varv kunde vi vända upp och göra en 8-volt med galoppombyten och flera andra rörelser från we. Altivo var fortsatt spänd och när vi var klara var han blöt i svett. När vi kom in i stallet såg han inte alls nöjd och harmonisk ut som han brukar göra. När osteopaten kom på eftermiddagen var han sur när jag skulle hämta honom i boxen. Jag fick dåligt samvete och började tänka på varför jag tyckte att jag behövde rida på ett sätt som gör min häst missnöjd.

Det handlar helt enkelt om tävling, om att få poäng för att man genomför ett moment. Jag klarade av att göra de momenten på förmiddagen, men det var inte med någon kvalité eller känsla. Inte heller blev han mindre spänd, snarare tvärtom. Vad är då vitsen med att rida på detta viset? Ingen alls faktiskt. Det är inte roligt att rida en spänd häst där man måste RIDA varje steg. Även om jag på tävling kanske skulle få bättre poäng för att jag kan genomföra övningen så känns det helt värdelöst om hästen är spänd. Jag tävlar för att se om hästen, trots yttre faktorer, kan fortsätta vara med mig och lita på mig. Alltså måste jag lära mig att hitta en strategi, som inte innebär kraftigare hjälper, där jag kan få honom att slappna av. Jag kanske inte kommer hitta det under Altivos livstid, kanske inte ens under min livstid, men det är då fasiken så mycket roligare att rida om man har det som mål istället för att tävla bara för poängens skull. Jag har fortfarande dåligt samvete över att jag svek min kompis förtroende. Måndag red jag ett väldigt lätt pass och eftersträvade enbart att han skulle slappna av. Det var långa tyglar och många klappar. Altivo spände till lite på "traktorsidan" även fast det inte var något farligt där, men det släppte efter ett par varv. Efter passet såg han precis så nöjd och kaxig ut som bara han kan. Världens bästa häst <3

Jag är väldigt glad och tacksam för allt mina fina hästar lär mig. Jag tror att jag känt mer press på att prestera höga poäng inför VM, men jag måste hålla mig till min linje och filosofi. No matter what! Däremot kan jag bara tänka mig hur stor press man ska känna om man rider ett OS, kanske laget har medaljchans. Då är det nog lätt att tappa bort sig själv på vägen och bli för prestationsinriktad. Man börjar gå över gränsen för vad som är etiskt okej och intalar sig själv att det är vad som krävs för att göra bra resultat. Men som sagt, vad vet jag.

Jag har lovat mig själv att vad jag än gör i framtiden så måste jag alltid vara sann mot mig själv och mina hästar. Jag ska aldrig sitta av med ångest i magen för att jag varit orättvis mot min häst. Ingen är perfekt, alla gör misstag och tappar tålamodet. Det viktigaste är att man är medveten om när man gör fel och att det inte blir en vana. Det kan vara nyttigt att reflektera varför man tävlar och vilken väg man ska gå. Ni läsare kanske kan kommentera varför ni tävlar/inte tävlar, skulle vara intressant att läsa era funderingar.

Mästaren Guérinière skriver:

"Gracen (den vackra, behagfulla gesten) är ett så vackert ornament för konsten. Utan grace finns inte fin ridning ; och utan finess kan man inte drömma om konst. Hårdhet och kraft ör ensamrätt för de medelmåttiga som aldrig vill vara sanna."

Från Nuno Oliveiras bok. Oliviera skriver också om piaff, men jag tycker det är applicerbart på ridning i största allmänhet. Om det finns spänning i hästen kan det aldrig se lätt och vackert ut.

Dressyren måste vara till för hästen, inte tvärtom.

Följ gärna mig på instagram: astridhedman

Min kloka, vackra och lite knäppa Altivo <3


Läst 5843 ggr Kommentarer Kommentera

APR
02

Föllycka

Vi har fått vårt andra föl för detta år. En liten hingst blev det igen, e. Altivo, u. Galiza.

Han är så vacker och jag hoppas det kan bli en framtida stjärna i stallet. Altivo har fått en lugn vecka efter tävlingen, men han blir fort uttråkad så vi har börjat med vår miljöträning. Rida runt med fladdrande plastpåsar har gått riktigt bra så vi ska fortsätta med lite svårare saker snart.

Horus har gått riktigt kanon denna vecka, han börjar växa upp till en stor pojke. Jag längtar till min tränare Maria kommer hit i slutet på april. Jag känner att jag behöver vägledning hur jag ska fortsätta med de flesta hästarna. Jag känner att jag har kommit till en platå nu där hästarna går bra, men jag behöver hjälp hur jag ska gå vidare till nästa steg. Tills dess får jag klura själv och jag kan verkligen skatta mig lycklig som har ridning som arbete. Rida är faktiskt det bästa som finns!

Första gången ute i hagen. Väldigt nyfiken och social kille. Namnförslag som börjar på bokstaven O? :)

Ha en fin vecka. Kom ihåg att följa mig på instagram, astridhedman


Läst 10075 ggr Kommentarer Kommentera

Till startsidan för Portugal-bloggen »



Portugal-bloggen

Astrid Hedman skriver om sina dagliga äventyr i Portugal, där hon arbetar som beridare och tävlar dressyr samt WE.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Lisen Välj
Portugal-bloggen
Pether Markne Välj
Stalldrömmar Välj
Therese Välj
Redaktionen Välj
Kajsa Boström Välj
Hippologbloggen Välj
Avelsbloggen Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Hästskötarbloggen Välj
Gästbloggen Välj

stäng

Astrid Hedman skriver om sina dagliga äventyr i Portugal, där hon arbetar som beridare och tävlar dressyr samt WE.

Till bloggen


Astrids senaste




Arkiv

Galleriet på Hippson Market

Populärt hos Granngården

Husbloggare

Tvådagarsträning för Henrik Ankarcrona!

Therese

Yrkeschaufförens uppmaning till hästägare

Gästbloggen

Nya hästkrafter på gården!

Stalldrömmar

Till Husbloggarna