Portugal-bloggen - Hästar in och ut, min alldeles egna Black Beauty och Lissabon
OKT
28
2020

Hästar in och ut, min alldeles egna Black Beauty och Lissabon

Mycket hinner hända på några veckor! Jag har haft några hästar som har åkt och några nykomlingar har anlänt. Hispania och Lidador åkte till sina nya ägare i Sverige i början av oktober. Det går jättebra för båda två och jag blir så glad över meddelanden jag får från nöjda hästägare.

Emelie och Hispania. Så fina tillsammans!

Lidador mår gott i hagen.

I måndags var det Jocos tur att åka till Sverige. Jag kommer verkligen att sakna mitt lilla popcorn! Han är en väldigt speciell häst och har gjort en otrolig utveckling under de 3 månader han har varit med mig. En stor personlighet i litet format. Men jag är övertygad om att han kommer hamna i rätta händer och det ska bli spännande att följa hans resa i Sverige. Han får sällskap av två andra lusitanos som ska till Sverige. En som jag hjälpte till att sälja åt en ung tjej som tävlat working equitation. Hennes häst Danubio är 12 år och hon kände att det var dags att investera i en ny förmåga. Det är en mycket trevlig häst och jag är säker på att han kommer att göra succé i Sverige. Den tredje hästen är åt min vän Johanna Nygren som jag åkte och provred åt. Den ska gå i hennes ridskoleverksamhet och är en väldigt söt liten häst som jag också tror kommer passa perfekt. Så roligt att intresset för lusitanos i Sverige är så stort.

Joco är i Paris inatt och anländer till Holland imorgon. Början på nästa vecka kommer han vara framme i Uppsala och sin nya ägare Myran Olsson. Normalt tar det runt en vecka för hästarna att resa från Portugal till Sverige. Jag är väldigt nöjd med holländska företaget Marcel Jordan som jag använt mig mycket utav.

Några nykomlingar har anlänt och jag har nu 9 (!) hästar i stallet. Tur att jag har en praktikant ett par månader, annars är det tufft att hinna med allt. Jag har fått en stor och elegant skimmelvalack som är till försäljning. Han behöver en del arbete så jag tänkte vänta med att lägga ut honom på annons lite till. Han rör sig fantastiskt fint, men behöver en rutinerad ryttare då han är en känslig kille. Jag tycker hemskt mycket om honom och ska försöka se till att han hamnar rätt. Skulle bli en fin dressyrhäst. Han är 8 år och rätt sen i sin utbildning, men det finns massor med potential och kvalité. Icaro är också ny. En brun hingst som är 7 år gammal. Den ska också ut till försäljning så småningom. Dottern i familjen har tävlat dressyr och tränat massor, men tyvärr har hon tappat intresset och hästen var rätt ur form när han kom. En 4-årig hingst har också kommit in på försäljning. Det är en fin häst men när den kom var den väldigt tunn så han ska få en chans att runda på sig innan jag kan lägga ut honom. Supertrevlig att rida och vi ska nog kastrera honom nästa vecka. Även om han är snäll är det alltid lättare att sälja hästarna som valacker. Sista nykomlingen är det vackra stoet Malva AR. Hon köptes in på Alter Reals årliga auktion av Åsa Cidh. Hon är 4 år och lite riden, men jag ska rida henne lite mer innan hon åker till Sverige om ca en månad. Hon är så fin och har en läcker personlighet. Hon har ett lugn i sig samtidigt som hon är väldigt vaken och alert. Jag kommer nog alltid ha en liten crush på alter-hästarna.

Mandarim är ny i stallet. 4-årig hingst som har superfin galopp.

Malva AR som ägs av Åsa Cidh. 4-årigt sto som ska vara i träning hos mig en månad. Härlig tjej med snygg frisyr. Vi väntar med spänning på att manen ska växa mer så att den lägger sig.

Och äntligen har min alldeles egna häst kommit fram (söndag)! Ni har fått se en del bilder av Renoir TH de senaste 3 åren. När jag köpte honom 2017 var han bara några månader gammal och jag tänkte att det skulle ta såååå lång tid innan det var dags att börja rida honom. Nu är han här och jag känner mig som världens lyckligaste tjej. Det är en märklig känsla att ha sin egna häst och jag tror verkligen att han kommer bli något extra. Han är otroligt cool och mysig att ha och göra med. Vi har tagit det lugnt några dagar och i slutet av veckan ska jag prova rida. Är så tacksam för denna chans jag fått av uppfödare Ulrika Hübinette och Christian Hansson.

Min alldeles egna Black Beauty! Idag fick han en hagkompis och de blev genast vänner.

För någon vecka sedan var jag iväg med Fandi för sista nationella we-tävlingen i Lissabon. Jag hade höga mål och ville försöka få bättre resultat än i Golega. I dressyren var han väldigt spänd och det var svårt att få till en bra känsla på en hand. Vi red ändå ihop 65 % så det känns bra att vår lägstanivå är hög. Det skulle bara vara roligt att få till högstanivån någon gång och se hur mycket man kan få betalt. I uppvärmningen till tekniken hade jag inte alls bra känsla så jag trodde vi skulle få en del problem inne på banan. Men där överraskade han mig och vi fick till en jämn runda. 68 % och det fanns mycket jag hade kunnat göra bättre, så vi kan nog komma upp på den magiska 70-gränsen. I speeden försökte jag satsa och rida på ordentligt från början. Jag var kanske lite för entusiastisk och vi hade en "urballning" så jag får nog ta det lite lugnare första delen av banan och prova rida fortare succesivt. Men vi provar oss fram och lär oss massor varje gång. Det var en rolig tävling och vi var några stycken som åkte från norr. Det är en härlig blandning av folk i vårt lilla gäng och alla är så bra på att peppa varann och stötta. Gör att tävlingarna blir ännu roligare att åka på. De har lagt ut att det blir en till tävling 20-22 november så den satsar vi att åka ner på.

Tävlingen i Lissabon gick inne i ett mörkt ridhus så det får bli lite fina bilder från Golega tagna av Catarina Pedro.

Ha en fortsatt bra vecka!


Kram,

Astrid


Instagram: astridhedman


Läst 46339 ggr




Fler inlägg

APR
12
2021

Nu är det äntligen tävlingsdags! Nästa söndag blir det working equitation här i Esposende. Det är första gången jag organiserar tävling här så det ska bli spännande. Jag kommer tävla Indio och Fandi så jag får se till att delegera de olika uppgifterna så gott jag kan. Det ska bli såååå roligt att äntligen få tävla efter ca 5 månaders uppehåll.

Ska bli kul att tävla med Indio som är i storform!

Tyvärr fick vi nyheterna för ett par veckor sedan att EM i Frankrike är inställt. Nästa år kommer VM att hållas på samma plats, datum har inte kommit ut än. Det var en stor besvikelse då min förhoppning var att det skulle vara möjligt att genomföras, alternativt flyttas fram till september/oktober. Men det finns ingenting att göra än att fortsätta träna och visa bra resultat på tävling. Förhoppningsvis kommer Fandi vara i ännu bättre form och hålla sig frisk. Men det var tungt att få besked när man satt det som mål och haft det i bakhuvudet hela vintern. Jag kan bara tänka mig hur det ska kännas om man har sitt livs häst i storform och får besked om inställt OS eller liknande. Förhoppningsvis kommer vaccineringen att flyta på och saker kan snart återgå till det normala. 

Nasoni har gjort stora framsteg med inridningen. Han brydde sig absolut inte om mig på ryggen så under första veckan kunde vi både trava och galoppera utan lina i det lilla ridhuset. Vi var så glada att han var så lättsam, men man ska inte ropa hej för tidigt. Denna vecka har jag börjat rida lite mer och inte bara följa spåret och åka runt. Då har det kommit ett bakslag, han är inte så glad när jag ska styra och använda tyglarna. Han kastar ordentligt med huvudet och lyckades till och med knocka mig i axeln vid ett tillfälle. Han känns dock säker att sitta på, han försöker aldrig bocka eller göra något för att jag ska ramla av. Jag visste att han var en häst med karaktär och det är vad han visar nu. Han gillar inte att bli tillsagd vad han ska göra helt enkelt. Det är lätt att börja tvivla om man använder rätt metod, kommer man att klara av detta eller blir det för svårt? Men vi ska prova att jag rider honom med lösa inspänningar så det tar emot när han slår upp huvudet. Jag är inget stort fan att av att använda hjälptyglar, men jag måste ha någon form av hjälp för att han ska acceptera konktakten. Jag funderar om man borde göra kortare pass då han ofta är bäst i början. Dock så tror jag att det är lika bra att försöka ta sig igenom denna fas då den kommer att komma förr eller senare. Man får ha is i magen och förhoppningsvis kommer han så småningom att låta mig ta över rodret och styra runt oss. Vägen är inte alltid spikrak, speciellt inte när det har med hästar att göra! 

Söt är han iallafall om än lite stökig ibland. 

Andra nyheter är att jag har ett nytt sto i stallet. Söta July är en 7-årig märr som ägs av Kristina Ericson och ska vara några veckor i utbildning innan hon åker vidare till Sverige. Så roligt att så många är intresserade av att köpa lusitanos. 

Inte världens bästa bild men man hon är otroligt söt och snäll. 

Nu ska jag åka en sväng till stallet och titta på hoppning. De har en träningstävling idag och även om jag försöker hålla mig borta från stallet på min lediga dag så är det svårt ibland. 

Ha en fortsatt bra söndag!

Kram,

Astrid

Instagram: astridhedman


Läst 13424 ggr Kommentarer Kommentera

MAR
24
2021

Hej på er! 

Det är full fart med hästarna, just nu gör det inte så mycket att vi är i lockdown då det enda jag gör är att jobba, äta och sova. Längtar dock efter att få tävla, sist var oktober, det känns som hundra år sedan. 

Renoir har varit sååå fin senaste gångerna jag ridit. Jag tror att han har varit inne i en växtfas för han är mycket mer balanserad nu. Tycker även att orken och energin är mycket bättre. Ibland får jag nästan nypa mig i armen för att förstå att denna fina häst är min! 

Nya unghästen Nasoni gör stora framsteg. Han har varit här i 3 veckor nu och i början fokuserade jag bara på arbetet från marken. Han var väldigt känslig för beröring och gillade inte att man stod vid hans sida, utan försökte vända upp så han hade mig rakt framför honom. Jag löste det på longeringen genom att göra en mindre volt i skritt, halt, att han lät mig gå fram till honom från sidan och ge godis. Försökte han vända upp följde jag lugnt med vid hans sida tills han stannade och gav godis igen. Första gången jag hade en gjord på honom blev jag lite tveksam hur han skulle vara att sitta in. Det var full rodeo, stod på bakbenen och försöka bita i gjorden. Men han är en rolig häst för andra dagen brydde han sig inte överhuvudtaget. Han kan protestera ordentligt till en början, men så fort han förstår att det inte kommer hända något så är han lugn. Innan jag hängde på honom tog jag mycket tid till att hoppa bredvid honom, att han var okej med att bli klappad över hela kroppen och kunde acceptera att ha mig vid sin sida. Han är väldigt hingstig, så det är oerhört viktigt att ha någon som man litar på att hålla i linan när det är dags att sitta upp. Min kompis Anna Lindberg har galet mycket att göra, men hon är det självklara valet i detta fall, så hon får kämpa på med oss i några veckor tills jag kan rida på egen hand. Förra veckan provade jag att hänga på honom, det kom en del protester, men det var bara att vänta ut honom tills han accepterat att jag var där. Jag tror inte att han gillade att ha någon över sig, men ganska snabbt så förstod han att det var okej. Igår provade jag att sitta upp "normalt" och det gick hur bra som helst. Imorgon hoppas jag att det går att rida honom på linan i skritt. Jag gör hellre små framsteg än att forcera fram och riskera bakslag. Men jag tror inte han kommer att ha några problem att bli ridhäst. Det är skönt med lite större och rejäla hästar som inte tappar balansen så lätt. När de är mindre blir de mer påverkade av ryttarens vikt och lättare spända. Han är en speciell häst och jag känner att han litar på mig mer och mer. Det är en häftig känsla! 

Mistral har jag filmat och han är nu officiellt ute till salu. Det är en otroligt härlig häst! Alltid glad och med glimten i ögat. Han är den typ av häst man blir glad av att rida. Mistral är 162 cm i mkhjd, 5 år gammal och valack. Har aldrig varit halt eller sjuk, superenkel i all hantering och fina hovar. Om ni vill veta mer om Mistral kan ni mejla mig på astrid_hedman@hotmail.com eller skriva på sociala medier. 

Indio har vi bestämt oss för att lägga ut till salu. Han är en fantastisk häst för dressyr, men ägarna vill investera i en yngre häst för working equitation som kan ta över när Fandi blir äldre. Jag har ju tävlat Indio ett par gånger i we och han har gjort det bra. Men det är rätt kämpigt för honom med sin stora galopp att göra alla små volter och han måste anstränga sig tio gånger mer än tex Fandi som enkelt kan galoppera med korta språng. Det är dumt att pusha honom i en disciplin där han kan bli medelbra i istället för att låta honom vara riktigt bra i en gren som passar honom. 

Jag är så tacksam över att ägarna vill satsa på mig och we är den disciplin jag främst vill bli bäst på. Samtidigt är det tråkigt då Indio är en av de bästa hästar jag någonsin ridit. Jag ska filma och lägga ut honom om någon vecka. Jag hoppas verkligen att vi hittar ett bra hem åt honom där han får komma till sin fulla potential. Jag tror att en junior/yr ryttare skulle kunna lära sig väldigt mycket på honom och han har definitivt tillräckligt med gång för att hävda sig på tävlingsbanorna. 

Vädret de senaste två veckorna har varit helt fantastiskt. Varmt och soligt, jag har till och med hunnit bränna mig. Det är dessa dagar man blir påmind om varför man älskar Portugal. Och visst är det något magiskt med att bo vid havet...

Ha en fortsatt fin vecka!

Kram,
Astrid

Instagram: astridhedman


Läst 19783 ggr Kommentarer Kommentera

FEB
28
2021

Hej på er! 

Trots corona så är det full fart här! Det är otroligt många som är intresserade av att köpa lusitano och jag har haft många uppdrag i att åka och provrida hästar. Denna vecka fick jag hem två hästar att provrida då banan hos ägaren var dålig efter allt regn. Ska filma dem imorgon och sen åker de tillbaka till ägaren. Kommer lägga ut dem på hippsonmarket under veckan som kommer. Har haft 11 hästar att rida varje dag så det har varit tidiga morgnar och sena kvällar. Tur att jag har Rita, en tjej som hjälper mig och Anna på förmiddagarna. Jag har även en del hästar hemma som snart är redo för försäljning. Min gamla chef Renato har tagit hit Mistral, en palomino som han inte fött upp själv, men haft sedan den var ett år gammal. Det är roligt när man har sett hästarna från att de är små och få se hur de utvecklas. Han är kastrerad och nu fem år gammal. Han är redan inriden men fortfarande rätt grön i sin utbildning. Men det kommer vara en supertrevlig häst att jobba vidare med. Ska snart göra lite filmer och lägga ut honom till salu. 

Jasmim som är efter Altivo är såååå rolig att rida! Påminner verkligen om Altivo och samtidigt en hel del om sin halvsyster Hispania som ni kanske kommer ihåg? Jag har börjat med bytena på Jasmim och det är så lätt för honom. Första gången jag provade bytte han rent och på hjälpen, plättlätt! Har även provat trampa honom några steg och även det är så enkelt. Planen med honom är att rida honom någon månad till så han blir ännu starkare och eventuellt starta någon we-tävling innan han läggs ut till försäljning. 

En till häst som anlänt var jag och provred för ett par veckor sedan åt en svensk klient. Det var ganska roligt hur det blev just den hästen. Vi hade fått film på två hästar från denna säljare och bestämt att en hingst var mest trolig att passa och att jag bara behövde provrida den. Men när jag kom fram till gården var stoet (som vi också fått film på, men vi tyckte var för energisk) färdigsadlad och redo för mig att rida. Hon var superfin och det visar bara hur viktigt det är att få känna hur de är ridna, svårt att avgöra bara på film. Hingsten var också trevlig, men gav inte riktigt den känsla som den gav på video. Jag var redo att åka vidare till nästa ställe, jag hade en fullspäckad dag, men då kom säljaren med en tredje häst han ville att jag skulle testa. Det var Homero, en 9-årig valack och troligen det snällaste på fyra ben. Så rolig att rida och perfekt i energinivå. Klienten valde mellan stoet och valacken, men det slutade med att Homero kom hit för att stå i träning några veckor innan han åker vidare till Sverige. 

En riktig sötnos! 

Mitico startade sin resa med transportföretaget Marcel Jordan i torsdags. Nästa vecka kommer han vara framme i Sverige och sin ägare Cecilia. Kommer sakna honom! Han gav otroligt fin känsla i ridningen och var alltid glad att ha och göra med. Mitico hade de vackraste öronen jag sett på en häst, lite märklig kroppsdel att tycka vacker, men jag ska visa får ni se själva vad ni tycker. Jag gillar att ta kort på hästarna i början när de kommer och vi fotade Mitico innan han åkte. Man kan se att det händer en hel del i kroppen på några månader med arbete. 

Snygga öron va?

Här var fotot från när vi gjorde försäljningsfilmerna i september.

Här är två bilder med halsen i lite olika lägen från i tisdags. Syns att han har musklat och växt på sig. 

Här är ett par filmer från sista ridpasset. 

Men nu till den stora huvudrukbriken! Jag brukar normalt sett avvakta lite innan jag lägger ut något om nyanlända hästar. Ibland händer det saker som man inte kan förutse, till exempel att hästen blir halt efter ett par dagars träning och man får skicka tillbaka den. Detta händer förstås inte ofta, ibland kan det vara att ägaren inte vill att man lägger ut info om att hästen är i träning. Men denna som kom idag kan jag inte hålla mig att berätta om! Kommer ni ihåg Licor som jag bara red några veckor och som snabbt blev såld till Tyskland? När jag åkte och tittade på honom hos uppfödaren ville han även visa en 3,5-åring som jag föll pladask för. Nasoni, så mycket utstrålning, nästan 170 cm hög och vacker som en dröm. Han var rätt vild i boxen och jag var där med fyra portugisiska män. Ägaren hade fullt sjå med att få på grimman och ingen ville leda ut hästen i ridhuset så vi kunde se honom röra sig. Jag tog linan och lyckades manövrera så vi kom in i ridhuset. Han var full av energi och visade upp sig med så mycket pondus och stolthet. Jag tror aldrig jag sett en lusitano med så bra gångarter. Efter att han fått tömma sin överskottsenergi kunde vi börja kommunicera och jag kände det magiska "klicket". I slutet var han helt med mig och jag kunde lugnt leda tillbaka honom till boxen. Uppfödaren måste ha blivit rätt imponerad av att den svenska tjejen kunde hantera hans vilda unghingst och pratade om att sätta hästen i träning hos mig. Det har tagit lite tid, men idag kom Nasoni hem till mig. Känner mig som en liten tjej som fått sin första ponny. Hästen är såklart inte min, men den kommer inte vara till salu, utan planen är att jag ska rida in den och förhoppningsvis tävla i dressyr. Stammen är intressant och med den genetiken kommer jag få en riktig utmaning. Men går det bra kommer det vara en fantastisk häst. Hans mamma är samma som Licor, hon är efter Viheste, en Alter Real-hingst som har haft många fina avkommor. De är dock kända för att ha en hel del personlighet och inte helt lätta. Indio är efter Viheste och han är helt klart en av de bästa jag någonsin ridit, men han har en stark karaktär som tack och lov blir bättre med åldern. Pappan till Nasoni heter Soberano, är rekommenderad som avelshingst och har nästan 200 avkommor. Han är känd för att ge rätt heta och lite knepiga avkommor, men väldigt bra gång och modell. Uppfödaren till Nasoni berättade att flera kunniga personer avrådde honom för att betäcka stoet med Soberano på grund av Viheste. Att den kombinationen skulle bli för mycket. Han sa att han ändå ville testa och nu ska alltså jag ta reda på om denna kombination går att rida på och träna. Det känns lite som en hästbok, typ svarta hingsten. Vi får se om det får ett lyckligt slut eller om jag kommer misslyckas med att klara av denna häst. Fortsättning följer! Jag tänkte att jag kunde försöka blogga lite oftare och berätta om hur jag går tillväga med inridningen. Önska mig lycka till! 

Hoppas ni alla får en fin vecka!


Kram,

Astrid

Instagram: astridhedman


Läst 32341 ggr Kommentarer Kommentera

Till startsidan för Portugal-bloggen »



Portugal-bloggen

Astrid Hedman skriver om sina dagliga äventyr i Portugal, där hon arbetar som beridare och tävlar dressyr samt WE.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Portugal-bloggen
Pether Markne Välj
Stalldrömmar Välj
Therese Välj
Kajsa Boström Välj
Avelsbloggen Välj
Gästblogg: Avel Välj
Hästskötarbloggen Välj
Hästliv Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Gästbloggen Välj

stäng

Astrid Hedman skriver om sina dagliga äventyr i Portugal, där hon arbetar som beridare och tävlar dressyr samt WE.

Till bloggen


Astrids senaste




Arkiv


Aktuella samarbeten

Foderspalten
I hästhälsans tjänst
Uppfödaren i centrum
Foderbloggen

Senaste numret

Läs mer om Hippson nr 2

– TEMA: Avel i liten skala
– Reportage: Hästak och André Brandt
– Takt och rytm för unghästen

– Harmoni med halsring
– Piruettens ABC
– En bra start på livet
...och mycket, mycket mer!

Läs numret på premiumsajten



Senaste expertsvaren

Föräldrarollen som tränare?
Jessica Nordin svarar
Hjälp, min häst biter sönder sin hagkompis täcken!
Elke Hartmaan svarar
Övergångar stärker hästens bakdel
Jessica Nordin svarar


Tipsa oss

Här kan du skicka in tips eller uppslag till oss på redaktionen.