Portugal-bloggen - Hemmatävling och utvecklingen med unghästen
APR
12
2021

Hemmatävling och utvecklingen med unghästen

Nu är det äntligen tävlingsdags! Nästa söndag blir det working equitation här i Esposende. Det är första gången jag organiserar tävling här så det ska bli spännande. Jag kommer tävla Indio och Fandi så jag får se till att delegera de olika uppgifterna så gott jag kan. Det ska bli såååå roligt att äntligen få tävla efter ca 5 månaders uppehåll.

Ska bli kul att tävla med Indio som är i storform!

Tyvärr fick vi nyheterna för ett par veckor sedan att EM i Frankrike är inställt. Nästa år kommer VM att hållas på samma plats, datum har inte kommit ut än. Det var en stor besvikelse då min förhoppning var att det skulle vara möjligt att genomföras, alternativt flyttas fram till september/oktober. Men det finns ingenting att göra än att fortsätta träna och visa bra resultat på tävling. Förhoppningsvis kommer Fandi vara i ännu bättre form och hålla sig frisk. Men det var tungt att få besked när man satt det som mål och haft det i bakhuvudet hela vintern. Jag kan bara tänka mig hur det ska kännas om man har sitt livs häst i storform och får besked om inställt OS eller liknande. Förhoppningsvis kommer vaccineringen att flyta på och saker kan snart återgå till det normala. 

Nasoni har gjort stora framsteg med inridningen. Han brydde sig absolut inte om mig på ryggen så under första veckan kunde vi både trava och galoppera utan lina i det lilla ridhuset. Vi var så glada att han var så lättsam, men man ska inte ropa hej för tidigt. Denna vecka har jag börjat rida lite mer och inte bara följa spåret och åka runt. Då har det kommit ett bakslag, han är inte så glad när jag ska styra och använda tyglarna. Han kastar ordentligt med huvudet och lyckades till och med knocka mig i axeln vid ett tillfälle. Han känns dock säker att sitta på, han försöker aldrig bocka eller göra något för att jag ska ramla av. Jag visste att han var en häst med karaktär och det är vad han visar nu. Han gillar inte att bli tillsagd vad han ska göra helt enkelt. Det är lätt att börja tvivla om man använder rätt metod, kommer man att klara av detta eller blir det för svårt? Men vi ska prova att jag rider honom med lösa inspänningar så det tar emot när han slår upp huvudet. Jag är inget stort fan att av att använda hjälptyglar, men jag måste ha någon form av hjälp för att han ska acceptera konktakten. Jag funderar om man borde göra kortare pass då han ofta är bäst i början. Dock så tror jag att det är lika bra att försöka ta sig igenom denna fas då den kommer att komma förr eller senare. Man får ha is i magen och förhoppningsvis kommer han så småningom att låta mig ta över rodret och styra runt oss. Vägen är inte alltid spikrak, speciellt inte när det har med hästar att göra! 

Söt är han iallafall om än lite stökig ibland. 

Andra nyheter är att jag har ett nytt sto i stallet. Söta July är en 7-årig märr som ägs av Kristina Ericson och ska vara några veckor i utbildning innan hon åker vidare till Sverige. Så roligt att så många är intresserade av att köpa lusitanos. 

Inte världens bästa bild men man hon är otroligt söt och snäll. 

Nu ska jag åka en sväng till stallet och titta på hoppning. De har en träningstävling idag och även om jag försöker hålla mig borta från stallet på min lediga dag så är det svårt ibland. 

Ha en fortsatt bra söndag!

Kram,

Astrid

Instagram: astridhedman


Läst 18615 ggr




Fler inlägg

MAJ
10
2021

Hej på er!

Min plan att bli flitigare med bloggandet har gått sådär nu när det har varit massor med tävlingar. Den första starten på året blev på hemmaplan. Ni kanske kommer ihåg att jag skrev att det skulle bli körigt med att organisera samt att själv tävla två hästar. Det var helt sant! Men allting gick bra och det blev en lyckad dag. Indio tävlade i debutantklassen, motsvarande medelsvår i Sverige. I dressyren var han lite tittig i ett hörn, men höll sig på rätt sida av gränsen av att bli spänd och jag var riktigt nöjd med vårt program. Vi red ihop 67,8 % och en förstaplats. Med Fandi känner jag defentivt att vinterns träning har gett resultat. Vi har tränat en hel del för en annan we-ryttare, Mafalda Galiza Mendes, ett par gånger i månden och hon har gjort ett bra jobb med oss. Speciellt dressyren har jag velat förbättra och det gjorde vi med råge. Vi red hop 68,2 % och vi kom etta. I tekniken var det inte en helt lätt bana. Indio skötte sig fint, även om det var en del kostsamma missar. Vi fick ändå 65 % och ännu en förstaplats. I speeden behövde jag inte rida särskilt fort för att behålla förstaplatsen så det var en härlig start på säsongen. Fandi kändes toppenfin i tekniken och vi fick 68,8 % och etta. Det var samma sak för honom, i speeden kunde vi rida på säkerhet och behöll förstaplatsen.

De fina bilderna är tagna av Joana Castro.

Helgen efter var det tävling igen så jag åkte med bägge hästarna till min gamla arbetsplats i Freamunde. I dressyren var Indio riktigt fin, jag hade kanske velat ha lite mer energi, men å andra sidan är det mindre risk för missar när han är riktigt avspänd. Domaren gillade vad han såg för vi fick hela 72 % vilket är nytt PB för oss. Fandi kändes också superfin och jag hade hoppats att vi skulle ta oss förbi 70-gränsen, men lite spänningar i början av galoppen gjorde att vi hamnade precis under, med 69 % och en andraplats. Tekniken gick inomhus då det regnade, båda hästarna har det kämpigare inomhus. Indio har en stor galopp och när hinderna står thight får han kämpa och samla ihop sig. Finns inte så mycket plats till att låta honom "andas" emellan. Fandi är alltid mer spänd inomhus och blir lätt bakom skänkeln. Indio skötte sig strålande, även om det var trångt på vissa ställen och vi hade några missar. Vi fick ändå 69 % och tog förstaplatsen. Fandi tror jag gjorde en av våra bättre rundor och även om jag hade önskat lite mer avspänd galopp var jag supernöjd att vi tog oss runt utan några missar. Det blev 70,5 % och en till andraplats. I speeden med Indio kunde jag rida på säkerhet igen och det höll hela vägen till vinst. Det var väldigt roligt att fixa en seger i sällskapet vi hade med mycket mer rutinerade hästar. Med Fandi ville jag testa höja tempot för att se hur han skulle ta det. Första halvan av banan hade jag svårt att få honom att ta tag framåt, det blev mest spänt och att han tänkte för mycket uppåt. Speed är defenitivt något vi måste träna på för att klättra uppåt i resultatlistan. Denna gång hamnade vi på tredjeplats.

Fandi och husse Nuno busar lite innan start.

Mask på under prisutdelningen.

Fandis teknik

Det blev tre helger på raken med tävlingar. Förra söndagen var det alltså dressyr som gällde och denna gång blev det Jasmim och Indio som fick åka ut på äventyr. Jasmim tävlade jag en gång som 5-åring hemma i Esposende så det räknas knappt. Nu är han 7 år och fick gå en M-klass (motsvarande MSVC). Jag åkte dit med hästarna på lördagen för att visa banan så det inte skulle bli några överraskningar på tävlingsdagen. Jasmim är så otroligt lättsam att ha med sig. Kliver på transporten utan tvekan, reser bra, står bra medans jag gör annat. Lite spännande tyckte han att det var inne på banan, men allt eftersom så slappnade han av. På söndagen hade de lagt ny sand på den pyttelilla framridningen så underlaget var väldigt tungt. Jag försökte att inte värma upp så mycket, men han hade nog behövt lite mer lösgörande jobb. Inne på banan kändes han fin i traven och skritten, i galoppen behöver han bli starkare för att orka hålla ihop sig när han spänner till. Det blev några missar, men det han gjorde bra fick vi väldigt bra betalt på. Det blev totalt 63,4 % vilket jag tycker är helt ok för att vara en debut. Indio debuterade jag med i St Georges och han är så häftig att rida. Han är i fin form just nu, det blev lite laddat på ett par ställen, men han kommer bli en superhäst med mer erfarenhet. Jag måste bli bättre på att förbereda piruetterna och få honom rakare i serierna. Men traven och speciellt skritten var jag nöjd med. Vi fick 69 % och en andraplats vilket jag är väldigt nöjd med och det känns kul att få den procenten med fortfarande så mycket att förbättra.

Luftiga språng i den ökade galoppen!

I det vardagliga så har jag ett jättefint litet sto som jag lagt ut till salu. Hon står på utbildning och försäljning. 4 år gammal, 156 cm hög och en pappa som tävlat GP.

Ninfa Saramunheiro

Det är min kompis Ginnie som rider på filmen. Ser lite mer harmoniskt ut istället för med mig som är 173 cm lång.

Jag har även gjort film på Jasmim som också är till salu. Ägaren Johanna är minst ett år bort från att kunna sätta igång med ridningen, kanske mer. Så därför känner hon att det är rätt beslut att sälja Jasmim till någon som kan fortsätta utveckla honom. Rätt hem är ett måste!

Han är verkligen en pärla!

Snart fyller jag 30 så jag tyckte att jag fortjänade en fin present. Det fick bli ett par nya tävlingsstövlar. Så nöjd!

Med Nasoni har det gått framåt i rätt riktning. Sist jag skrev så hade jag problem med att han inte var nöjd med att lämna över spakarna till mig. Han kastade mycket med huvudet och accpeterade inte tyglarna när jag behövde svänga. Vi provade att sätta på inspänningar, inte det jag normalt gör vid inridning, men det är hjälptyglar och de hjälpte mig enormt. Så fort han kände att han inte kunde kasta omkring med huvudet, utan hade en begränsning så blev han mycket mer fokuserad och började lyssna. Vi har haft mycket fokus på lydnad och att göra korta och bra pass så han får känna att det är roligt att vara duktig. Efterhand har vi längt ut inspänningarna och nu kan jag rida utan dem, helt själv i stora ridhuset. Han ger så fin känsla i ridningen och det känns som att vi har stärkt vår relation mer och mer.

Jag skulle vilja få upp honom mer i vikt, men det är inte helt lätt.

Homero och July har anlänt till Sverige. Resan gick bra med Marcel Jordan som är bäst när det gäller hästtransporter. Det är så spännande att vänta på att sin häst ska anlända. Jag älskar att följa alla hästarna jag haft och se hur de utvecklas tillsammans med sina nya ägare.

Fina Bitte och Homero äntligen tillsammans.

Idag har jag haft min första lediga dag på ett bra tag. Jag har haft en behandling och massage av en kiropraktor som har börjat komma till stallet då och då. Har även gett en online-lektion till Maja och Icaro. Sedan har det varit soffläge och mys med hundarna hela dagen.

Mys på hög nivå!

Ha en fin vecka!

Kram,

Astrid

Instagram: astridhedman


Läst 4805 ggr Kommentarer Kommentera

MAR
24
2021

Hej på er! 

Det är full fart med hästarna, just nu gör det inte så mycket att vi är i lockdown då det enda jag gör är att jobba, äta och sova. Längtar dock efter att få tävla, sist var oktober, det känns som hundra år sedan. 

Renoir har varit sååå fin senaste gångerna jag ridit. Jag tror att han har varit inne i en växtfas för han är mycket mer balanserad nu. Tycker även att orken och energin är mycket bättre. Ibland får jag nästan nypa mig i armen för att förstå att denna fina häst är min! 

Nya unghästen Nasoni gör stora framsteg. Han har varit här i 3 veckor nu och i början fokuserade jag bara på arbetet från marken. Han var väldigt känslig för beröring och gillade inte att man stod vid hans sida, utan försökte vända upp så han hade mig rakt framför honom. Jag löste det på longeringen genom att göra en mindre volt i skritt, halt, att han lät mig gå fram till honom från sidan och ge godis. Försökte han vända upp följde jag lugnt med vid hans sida tills han stannade och gav godis igen. Första gången jag hade en gjord på honom blev jag lite tveksam hur han skulle vara att sitta in. Det var full rodeo, stod på bakbenen och försöka bita i gjorden. Men han är en rolig häst för andra dagen brydde han sig inte överhuvudtaget. Han kan protestera ordentligt till en början, men så fort han förstår att det inte kommer hända något så är han lugn. Innan jag hängde på honom tog jag mycket tid till att hoppa bredvid honom, att han var okej med att bli klappad över hela kroppen och kunde acceptera att ha mig vid sin sida. Han är väldigt hingstig, så det är oerhört viktigt att ha någon som man litar på att hålla i linan när det är dags att sitta upp. Min kompis Anna Lindberg har galet mycket att göra, men hon är det självklara valet i detta fall, så hon får kämpa på med oss i några veckor tills jag kan rida på egen hand. Förra veckan provade jag att hänga på honom, det kom en del protester, men det var bara att vänta ut honom tills han accepterat att jag var där. Jag tror inte att han gillade att ha någon över sig, men ganska snabbt så förstod han att det var okej. Igår provade jag att sitta upp "normalt" och det gick hur bra som helst. Imorgon hoppas jag att det går att rida honom på linan i skritt. Jag gör hellre små framsteg än att forcera fram och riskera bakslag. Men jag tror inte han kommer att ha några problem att bli ridhäst. Det är skönt med lite större och rejäla hästar som inte tappar balansen så lätt. När de är mindre blir de mer påverkade av ryttarens vikt och lättare spända. Han är en speciell häst och jag känner att han litar på mig mer och mer. Det är en häftig känsla! 

Mistral har jag filmat och han är nu officiellt ute till salu. Det är en otroligt härlig häst! Alltid glad och med glimten i ögat. Han är den typ av häst man blir glad av att rida. Mistral är 162 cm i mkhjd, 5 år gammal och valack. Har aldrig varit halt eller sjuk, superenkel i all hantering och fina hovar. Om ni vill veta mer om Mistral kan ni mejla mig på astrid_hedman@hotmail.com eller skriva på sociala medier. 

Indio har vi bestämt oss för att lägga ut till salu. Han är en fantastisk häst för dressyr, men ägarna vill investera i en yngre häst för working equitation som kan ta över när Fandi blir äldre. Jag har ju tävlat Indio ett par gånger i we och han har gjort det bra. Men det är rätt kämpigt för honom med sin stora galopp att göra alla små volter och han måste anstränga sig tio gånger mer än tex Fandi som enkelt kan galoppera med korta språng. Det är dumt att pusha honom i en disciplin där han kan bli medelbra i istället för att låta honom vara riktigt bra i en gren som passar honom. 

Jag är så tacksam över att ägarna vill satsa på mig och we är den disciplin jag främst vill bli bäst på. Samtidigt är det tråkigt då Indio är en av de bästa hästar jag någonsin ridit. Jag ska filma och lägga ut honom om någon vecka. Jag hoppas verkligen att vi hittar ett bra hem åt honom där han får komma till sin fulla potential. Jag tror att en junior/yr ryttare skulle kunna lära sig väldigt mycket på honom och han har definitivt tillräckligt med gång för att hävda sig på tävlingsbanorna. 

Vädret de senaste två veckorna har varit helt fantastiskt. Varmt och soligt, jag har till och med hunnit bränna mig. Det är dessa dagar man blir påmind om varför man älskar Portugal. Och visst är det något magiskt med att bo vid havet...

Ha en fortsatt fin vecka!

Kram,
Astrid

Instagram: astridhedman


Läst 24969 ggr Kommentarer Kommentera

FEB
28
2021

Hej på er! 

Trots corona så är det full fart här! Det är otroligt många som är intresserade av att köpa lusitano och jag har haft många uppdrag i att åka och provrida hästar. Denna vecka fick jag hem två hästar att provrida då banan hos ägaren var dålig efter allt regn. Ska filma dem imorgon och sen åker de tillbaka till ägaren. Kommer lägga ut dem på hippsonmarket under veckan som kommer. Har haft 11 hästar att rida varje dag så det har varit tidiga morgnar och sena kvällar. Tur att jag har Rita, en tjej som hjälper mig och Anna på förmiddagarna. Jag har även en del hästar hemma som snart är redo för försäljning. Min gamla chef Renato har tagit hit Mistral, en palomino som han inte fött upp själv, men haft sedan den var ett år gammal. Det är roligt när man har sett hästarna från att de är små och få se hur de utvecklas. Han är kastrerad och nu fem år gammal. Han är redan inriden men fortfarande rätt grön i sin utbildning. Men det kommer vara en supertrevlig häst att jobba vidare med. Ska snart göra lite filmer och lägga ut honom till salu. 

Jasmim som är efter Altivo är såååå rolig att rida! Påminner verkligen om Altivo och samtidigt en hel del om sin halvsyster Hispania som ni kanske kommer ihåg? Jag har börjat med bytena på Jasmim och det är så lätt för honom. Första gången jag provade bytte han rent och på hjälpen, plättlätt! Har även provat trampa honom några steg och även det är så enkelt. Planen med honom är att rida honom någon månad till så han blir ännu starkare och eventuellt starta någon we-tävling innan han läggs ut till försäljning. 

En till häst som anlänt var jag och provred för ett par veckor sedan åt en svensk klient. Det var ganska roligt hur det blev just den hästen. Vi hade fått film på två hästar från denna säljare och bestämt att en hingst var mest trolig att passa och att jag bara behövde provrida den. Men när jag kom fram till gården var stoet (som vi också fått film på, men vi tyckte var för energisk) färdigsadlad och redo för mig att rida. Hon var superfin och det visar bara hur viktigt det är att få känna hur de är ridna, svårt att avgöra bara på film. Hingsten var också trevlig, men gav inte riktigt den känsla som den gav på video. Jag var redo att åka vidare till nästa ställe, jag hade en fullspäckad dag, men då kom säljaren med en tredje häst han ville att jag skulle testa. Det var Homero, en 9-årig valack och troligen det snällaste på fyra ben. Så rolig att rida och perfekt i energinivå. Klienten valde mellan stoet och valacken, men det slutade med att Homero kom hit för att stå i träning några veckor innan han åker vidare till Sverige. 

En riktig sötnos! 

Mitico startade sin resa med transportföretaget Marcel Jordan i torsdags. Nästa vecka kommer han vara framme i Sverige och sin ägare Cecilia. Kommer sakna honom! Han gav otroligt fin känsla i ridningen och var alltid glad att ha och göra med. Mitico hade de vackraste öronen jag sett på en häst, lite märklig kroppsdel att tycka vacker, men jag ska visa får ni se själva vad ni tycker. Jag gillar att ta kort på hästarna i början när de kommer och vi fotade Mitico innan han åkte. Man kan se att det händer en hel del i kroppen på några månader med arbete. 

Snygga öron va?

Här var fotot från när vi gjorde försäljningsfilmerna i september.

Här är två bilder med halsen i lite olika lägen från i tisdags. Syns att han har musklat och växt på sig. 

Här är ett par filmer från sista ridpasset. 

Men nu till den stora huvudrukbriken! Jag brukar normalt sett avvakta lite innan jag lägger ut något om nyanlända hästar. Ibland händer det saker som man inte kan förutse, till exempel att hästen blir halt efter ett par dagars träning och man får skicka tillbaka den. Detta händer förstås inte ofta, ibland kan det vara att ägaren inte vill att man lägger ut info om att hästen är i träning. Men denna som kom idag kan jag inte hålla mig att berätta om! Kommer ni ihåg Licor som jag bara red några veckor och som snabbt blev såld till Tyskland? När jag åkte och tittade på honom hos uppfödaren ville han även visa en 3,5-åring som jag föll pladask för. Nasoni, så mycket utstrålning, nästan 170 cm hög och vacker som en dröm. Han var rätt vild i boxen och jag var där med fyra portugisiska män. Ägaren hade fullt sjå med att få på grimman och ingen ville leda ut hästen i ridhuset så vi kunde se honom röra sig. Jag tog linan och lyckades manövrera så vi kom in i ridhuset. Han var full av energi och visade upp sig med så mycket pondus och stolthet. Jag tror aldrig jag sett en lusitano med så bra gångarter. Efter att han fått tömma sin överskottsenergi kunde vi börja kommunicera och jag kände det magiska "klicket". I slutet var han helt med mig och jag kunde lugnt leda tillbaka honom till boxen. Uppfödaren måste ha blivit rätt imponerad av att den svenska tjejen kunde hantera hans vilda unghingst och pratade om att sätta hästen i träning hos mig. Det har tagit lite tid, men idag kom Nasoni hem till mig. Känner mig som en liten tjej som fått sin första ponny. Hästen är såklart inte min, men den kommer inte vara till salu, utan planen är att jag ska rida in den och förhoppningsvis tävla i dressyr. Stammen är intressant och med den genetiken kommer jag få en riktig utmaning. Men går det bra kommer det vara en fantastisk häst. Hans mamma är samma som Licor, hon är efter Viheste, en Alter Real-hingst som har haft många fina avkommor. De är dock kända för att ha en hel del personlighet och inte helt lätta. Indio är efter Viheste och han är helt klart en av de bästa jag någonsin ridit, men han har en stark karaktär som tack och lov blir bättre med åldern. Pappan till Nasoni heter Soberano, är rekommenderad som avelshingst och har nästan 200 avkommor. Han är känd för att ge rätt heta och lite knepiga avkommor, men väldigt bra gång och modell. Uppfödaren till Nasoni berättade att flera kunniga personer avrådde honom för att betäcka stoet med Soberano på grund av Viheste. Att den kombinationen skulle bli för mycket. Han sa att han ändå ville testa och nu ska alltså jag ta reda på om denna kombination går att rida på och träna. Det känns lite som en hästbok, typ svarta hingsten. Vi får se om det får ett lyckligt slut eller om jag kommer misslyckas med att klara av denna häst. Fortsättning följer! Jag tänkte att jag kunde försöka blogga lite oftare och berätta om hur jag går tillväga med inridningen. Önska mig lycka till! 

Hoppas ni alla får en fin vecka!


Kram,

Astrid

Instagram: astridhedman


Läst 34573 ggr Kommentarer Kommentera

Till startsidan för Portugal-bloggen »



Portugal-bloggen

Astrid Hedman skriver om sina dagliga äventyr i Portugal, där hon arbetar som beridare och tävlar dressyr samt WE.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Portugal-bloggen
Pether Markne Välj
Stalldrömmar Välj
Therese Välj
Kajsa Boström Välj
Avelsbloggen Välj
Gästblogg: Avel Välj
Hästskötarbloggen Välj
Hästliv Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Gästbloggen Välj

stäng

Astrid Hedman skriver om sina dagliga äventyr i Portugal, där hon arbetar som beridare och tävlar dressyr samt WE.

Till bloggen


Astrids senaste




Arkiv


Aktuella samarbeten

Foderspalten
I hästhälsans tjänst
Uppfödaren i centrum
Foderbloggen

Senaste numret

Läs mer om Hippson nr 2

– TEMA: Avel i liten skala
– Reportage: Hästak och André Brandt
– Takt och rytm för unghästen

– Harmoni med halsring
– Piruettens ABC
– En bra start på livet
...och mycket, mycket mer!

Läs numret på premiumsajten



Senaste expertsvaren

Lär hästen byta för hjälpen
Jessica Nordin svarar
Föräldrarollen som tränare?
Jessica Nordin svarar
Hjälp, min häst biter sönder sin hagkompis täcken!
Elke Hartmaan svarar


Tipsa oss

Här kan du skicka in tips eller uppslag till oss på redaktionen.