Efter att ha jobbat på tre olika ställen kan jag konstatera att efter cirka en månad kommer den, dippen.

Min egna teori är att när man börjar på ett nytt ställe känner man in sig i början. Man lär känna hästarna, sin nya tränare och allt känns nytt och kul. Men efter ca 4 veckor har man ridit in sig på hästarna, man ställer högre krav på sig själv och förmodligen gör ens tränare samma sak. Dessutom kanske man har något sitsfel man jobbar på. Jag har till exempel fått kämpa med mina armbågar, stilla händer och inte övertrampa ned hälen. Så nu känns det som att jag inte kan rida alls. Min kropp bara skumpar omkring, jag kan inte följa med hästen och mitt överliv är spänt för att försöka hålla mina armar stilla (fast när man spänner sig så rör sig allt iallafall..). Ungefär så kul känns det just nu.

Men när jag flaxade omkring på hästen idag medans Paulo stod och skrek på mig, tänkte jag på Biggan som är yogalärare. Ni som yogar vet hur jag menar, ni andra kan säkert hitta en liknande situation. Känslan när man befinner sig i en position där allt gör ont och man helst vill skrika. Då tittar man på Biggan som ler så glatt och säger "Give it a smile". Efter 30 minuter av lektionen idag var jag på väg att ge upp och gå in med hästen i stallet. Då tänkte jag på Biggan, jag hoppas att Paulo inte blev förolämpad, men jag log mot honom och kämpade vidare. I slutet fick vi faktiskt till det stundvis och det blev så mycket lättare när jag skrattade åt situationen, kroppen slappnade av och jag kunde fokusera istället för att tänka "jag kan inte rida!".

Vår sinnesstämning är otroligt avgörande för om ett ridpass ska gå bra eller dåligt. Det handlar om att kunna fokusera på de bra stunderna, även om de är korta.

Det har mamma lärt mig :) !

Sov gott

På tävling är det extra viktigt att ta med sig vad som var bra istället för att tänka på det negativa. Du kanske inte vann, men det gick bra på framridningen eller att ni fick till en fin sluta. Jag tror det är den mentaliteten som gör en vinnare!

Måste presentera några av mina arbetskamrater :)

Eden, 3 årig valack som vi ska påbörja inridning snart :) Grymt charmig kille!

B-Saphire, 6 årig hingst. Son till hästen på bilden under. En liten lusitano, men han är riktigt rolig att rida. Är på msv b nivå.

Pirata. 16 (?) år, tävlat en hel del i we med Paulo. Nu har han ett rätt lugnt liv som läromästare och kung i stallet.

Zastraz. 8 år och gör de flesta dressyrrörelserna. En uttrycksfull häst som har mycket bra temperament och en bra energi.

Zelador. 8 år valack. En riktig läromästare som kanske inte rör sig så häftigt. Men han är en superkille att lära sig på. 

Det var några av mina söta kollegor. Ni får träffa resten snart :)

God natt

Astrid

Skönt att ha chefen tillbaka. Georgia och Paulo kom nämligen hem från England igår kväll. De var generösa och gav mig och Rosanna en ledig dag idag, vanligtvis har vi vår lediga dag på söndagar. Men eftersom dem var borta denna söndag fick vi lov att jobba, men vilar ut idag istället. :)

Det är alltid lite spännande när man får ta ansvar över gården och hästarna, det är mycket som kan hända och vi har faktiskt haft en del dramatik under dessa dagar. Som tur var inget allvarligt och nu när de är tillbaka kan man andas ut igen.

Nu är det en vecka kvar tills min fina vän Sanna kommer och hälsar på! Ska bli så roligt :)

Tänkte skriva om våra rutiner på gården, det ser lite annorlunda ut och jag vet att Georgia skulle föredra att utfodra 4 ggr per dag, ge senare kvällsmat osv. Men eftersom vi bor en bit ifrån gården har de fått lov att prioritera lite annorlunda. Här är schemat:

07.30 Utfodring av kraftfoder och hö till Georgia och Paulos "sida". 5 hästar, ev intag av den 5:e som oftast går ute på natten. Mockning och sopning.

08.30 Utfodring av "andra sidan" där det står 7 hästar uppstallade. Därefter mockning och sopning.

09.30-10.00 Börjar jobba hästarna på en av sidorna. Vanligtvis jobbar hästarna på ena sidan före lunch och andra efter.

12.00-13.00 Lunchfodring, börjar med den sida som vi befinner oss på just då, därefter samma procedur på den andra. När vi lunchfodrar ger vi kraftfoder och hö. Vi mockar (enbart ta ut skithögarna) och sopar. Efter hästarna är utfodrade tar vi lunch, vanligtvis runt 13.30.

14.30-15.00 Fortsätter med ridning/longering eller om det finns övriga sysslor som ska göras. Släppa ut/ta in någon häst från hagen osv.

17.00-18.00 Kvällsfodring. Hästarna får tidigast kvällsmat klockan 17.00. Vi ger kraft+hö och tar ut högar samt gör snyggt i stallet. I kvällsfodringen ger vi oftast hästarna som går ute hö och kollar deras vatten. Det är fyra hingstar mellan 2-3 år i en hage, två avelston i en annan, ett föl+mamma i en tredje, ett avvänt föl (1 år) i den fjärde. Oftast går Georgias gammelsto Bee ut på natten tillsammans med en klients häst. Detta eftersom det är behagligare temperaturer samt mindre insekter på natten.

19.00 (Oftast) Hemgång!

Det kan låta lite bökigt med att ha två olika stallar. Det ena ägs av Georgia och Paulo och den andra sidan som har fler boxar, ägs av Paulos gamla chef. De två gårdarna ligger nära, runt 800 meter gissar jag. Om vi har bråttom eller är lata, vilket är ofta, tar vi fyrhjulingen och kör mellan. Jag vet att deras gamla chef vill sälja gården och därför har Paulo planer på att bygga ut sin sida för att kunna hålla sina+´kunders hästar i sitt stall. Men det kostar pengar att bygga ut och det är tuffa tider i Portugal. Men jag tror inte det kommer dröja alltför länge innan det händer. :)

Har ni några funderingar om hur det fungerar på mitt nya jobb svarar jag mer än gärna!

Ha en trevlig kväll

Astrid

Jag och Rosanna är själva på gården, eftersom Paulo och Georgia är i England. De kommer tillbaka på onsdag kväll och under tiden bor vi i deras hus. De har två hundar som vi ser efter (förutom de 4 på gården). Det har gått bra att bara vara två stycken i stallet, vi har varit effektiva och hästarna har skött sig. Såklart har vi haft några spännande händelser, som alltid då chefen åker bort, som tur var har det inte hänt något allvarligt. Bland annat har vi haft någon häst som har stuckit ut ur hagen, grannens häst var på besök (ensam) imorse och en häst som fick longerlinan mellan frambenen. Lite spänning i tillvaron helt enkelt, annars har allt gått finfint :)

Jag tänkte inte skriva så mycket om min dag, utan istället skriva om några skillnader här i Portugal.

De flesta som håller på med hästar här är av manligt kön, vilket gör att det blir lite annorlunda. Det är både för- och nackdelar med det. Jag upplever det som att karlarna är mera rakt på sak, de lindar inte in kritik med fina ord. De säger vad de tycker och är man inte medveten om det kan man tycka att de är nog så hårda. Är något bra säger dem oftast ingenting, säger dem att det är bra kan man le i en vecka. Hästhållningen blir också annorlunda. Där jag är och jobbar nu är vi noggranna med att det ska vara snyggt och var sak på sin plats. Men då är det Georgia som håller i ställningarna :P

Det jag har sett på andra ställen där det enbart är män som jobbar har det inte varit lika prydligt. Nu menar jag inte att alla ställen som drivs av män är stökiga, men av det jag har sett så är det inte så noga med att till exempel rengöra utrustning. Jag tror det är mer prioritering på att rida än att hålla ordning helt enkelt.

Männen här är väldigt dramatiska, "dramaqueens". När de rider och hästen blir upprörd, eller om det blir en konflikt, pratar dem väldigt mycket. Det är ungefär som att de ska "mucka" gräl. De kan säga saker som "Tror du att du är smartare än mig, va?" och kalla sin häst fula saker. Jag ser sällan att dem är fysiskt aggressiva, de tar ut det i muntlig form, vilket är att föredra. :) 

Jag ska fortsätta skriva om skillnader nästa gång.

Ha en trevlig kväll!
Astrid 

Äntligen har jag tagit lite kort :)

Här är vår fina bil som vi har döpt till Johnny.

Här ligger vovvarna och vilar. Zorro kikar ut från boxen

Sado som just druckit vatten. Taskigt bordsskick :P

Ett sto som ägs av en granne med sitt dundersöta föl.

En rolig hund som var nyfiken på mig när jag satt i bilen och väntade utanför vårt hus.