Förra inlägget handlade bara om Horus, men jag har faktiskt hunnit med en del sedan jag kom hem från semestern i Sverige. För någon vecka sedan hade vi en väldigt rolig dag med photoshoot för Brightmare productions. Ni har säkert hört talas om deras böcker som tex Roligt med bommar och koner. Det är massor med olika övningar i 3 olika böcker med olika teman och de har även gjort en träningsjournal som jag använder till Fandi. Varierad träning känns som en otroligt bra sak att marknadsföra och jag tror att många skulle kunna få inspiration av dessa böcker och övningar. Det är väldigt lätt att rida runt utan en plan, övergångarna blir där de blir och volterna är olika stora i de olika varven. Bommar och koner gör att man planerar sin väg, förbereder övergångarna och får ett mål med ridpasset. Jag, Anna, Vicky och Ana hade himla roligt under fotograferingen och det ska vara kul att rida. Väldigt nyttigt att rida i avdelningsridning och träna på att anpassa tempot till de andra hästarna. Vi gjorde en film i slowmotion när Fandi travade över upphöjda bommar och det ska jag defenitivt göra mer! Det är riktigt bra styrketräning och jäklar vad han lyfte på benen.

Jag har även hunnit tävla en del efter jul. Jag åkte med Horus till Braga i mitten på januari där han gick mycket bättre än första starten. Det ridhuset är väldigt knepigt då hästarna tittar mycket och spänner till. Däremot hade jag helt missat att programmen är nya för 2020. Hade inte en susning och det program jag red med Horus har jag ridit tusen gånger så jag behövde inte kolla igenom det före. En bit in i traven blåser domaren och jag var helt förvirrad. Han frågade om jag hade koll på att programmen ändrats och jag sa nej. Han var snäll och lät mig kolla igenom pappret i två minuter och jag kom faktiskt ihåg utan fler felridningar. Tror domaren var rätt imponerad.

I slutet på januari åkte vi med Indio och Horus på en till dressyrtävling i Lousada. Indio fick mest åka för att vi skulle debutera working equitation på samma ställe ett par veckor senare. Vi tränade även på deras bro som är det enda hinder vi inte har hemma. Han var rätt taggad då han inte har tävlat på väääldigt länge, men Indio gick faktiskt och vann sin klass (motsvarande MSVB) på nästan 65 %. Horus var helt annorlunda i detta ridhus och gjorde ett väldigt fint test utan missar. Det blev en andraplats på 67 % och en väldigt glad hästägare som nu har fått hem sin vackra häst i Tyskland. Imorgon åker jag till Stuttgart och hälsar på och ska ge lektioner. Blir roligt att vidga sina vyer och träffa Horus. 

Förra helgen var det äntligen dags för årets första we-tävling! Indio gjorde sin debut och han överraskade oss allihopa. Jag hade otroligt fin känsla och även om det var en del missar i bytena så var jag supernöjd. Han hade härlig energi och det kändes verkligen som att han tyckte det var roligt. Det som jag trodde skulle vara svårt gick lätt och jag tror att han kan bli riktigt bra i denna gren. Det är många som sagt att han vore bäst i dressyr och att det är dumt att göra honom till we-häst för han kommer aldrig bli bra. Härligt att få bevisa motsatsen till de som varit negativa. Vi red ihop en andraplats i alla tre moment. 65,4 % i dressyren, 64 % i tekniken och speeden gjorde han väldigt bra. Vi slutade alltså tvåa totalt och det ska bli ett så roligt år med denna underbara häst!

Hur nöjd ser han inte ut på denna bild? <3

Fandi hade också en spännande helg då vi debuterade på en hand. Vi försöker ju kvala för att komma med på EM i Frankrike i augusti. Fandi har ju bara tävlat ett år på två händer så vi får klämma in två år i ett. Jag tror att han var lite övertaggad då det var första tävlingen sen november så han var lite för spänd. Men trots att jag inte riktigt fick till den känsla jag ville ha så var han väldigt ridbar. Vi hade också andraplatser rakt igenom så det är inte fy skam. Vi var bara 4 stycken i klassen, men alla hästar med betydligt mer erfarenhet än vad han har. Vi fick 65,33 % i dressyren, 66 % i tekniken och en snabb speed där vi var tredje snabbaste av alla deltagande ekipage. Nu ska vi hårdträna och hitta bästa sättet att värma upp honom på men jag är övertygad om att vi kommer hitta vägen till EM.

Alla fina bilder tagna av Carlos Hernani

Ha en fin torsdag allihopa!

Instagram astridhedman

Kram!

Det är inte så ofta man har möjlighet att följa en häst under så många år som jag har hängt med Horus. När jag började jobba hos Renato var han nyss fyllda 2 år och såg ut som en långbent hundvalp som inte hade koll på sin stora kropp.

När han var 3,5 år gammal skulle han börja ridas in, men skadade sig i skapet och det tog nästan 6 månader innan det var möjligt att börja jobba ordentligt. Horus var inte den lättaste att rida in kan jag säga. Listar sig bättre på svåraste! Han var otroligt känslig och speciellt för ryttarens balans. Det tog lång tid att få honom stabil under ryttare så att jag kunde rida honom själv. Det var hyfsat spännande till han var 5 år gammal. Men han var alltid otroligt snäll och försökte sitt bästa.

När han fyllde 6 år började ridbarheten komma och man kände vilken fin häst det var. Det är svårt att hålla koncentrationen när man är hingst vilket alltid var vår största utmaning. Men vi kom oss iväg på ett event och red en träningstävling på anläggningen i Esposende.

När jag bestämde mig för att starta eget så ville min chef sälja de hästar som var inne på träning. Jag la ut Horus till salu och hade massor med intresserade på honom. Men den som var snabbast att boka provridning var en Katharina från Tyskland. Hon bokade resa och kom ett par dagar för att se honom ordentligt. Det var rätt häftigt när de träffades för första gången. Man kunde se att det var kemi och även om jag tycker otroligt mycket om denna häst så har vi aldrig bondat på samma sätt. Det var vad man kan säga kärlek vid första ögonkastet och efter att ha ridit honom var det ingen tvekan om att Katharina ville köpa honom. Jag är väldigt glad att de hittade varann och att jag fått följa deras utveckling tillsammans. Katharina bestämde sig för att lämna kvar honom i träning tills hon kände sig redo att ta hem honom till Tyskland. Hon har kommit hit flera gånger och ridit lektioner med mig. Sakta men säkert har deras förtroende för varann vuxit och när hon inte varit här har jag utbildat honom i lugn och ro. Han kastrerades i början på sommaren vilket var ett mycket klokt beslut. Direkt efteråt blev det en mycket lugnare och tryggare häst. Han behövde inte längre ha koll på allt utan kunde slappna av och det kändes som att vi kunde börja jobba "på riktigt".

Vi hann till och med göra ett par tävlingar innan han åkte till Tyskland. Att se denna häst som 2-åring och att kunna rida ett jämnt program på 65 % är en riktigt häftig känsla! Jag är så stolt honom och vår resa tillsammans. Det var inte alls jobbigt att lasta honom på transporten. Snarare tvärtom, det kändes helt rätt! Jag vet att Katharina kommer ta väl hand om honom och att de hör ihop. Horus kommer älska att få vara någons häst istället för en utav 7.

Tack för alla fina år vackra underbara häst! Har redan planerat att resa till Tyskland och hälsa på i mitten på februari. Ska bli så spännande att fortsätta följa honom och Katharina.