Portugal-bloggen - Mitt åttonde Golega
NOV
20

Mitt åttonde Golega

Det känns helt sjukt, men jag började räkna och detta var mitt åttonde år i Golega. Sedan jag kom till Portugal har jag inte missat en enda feira. Jag blir fortfarande lika fascinerad av atmosfären och dessa fantastiska hästar som är så långt ifrån deras naturliga miljö och ändå är så coola. Iår var det en hel del diskussioner då det kommit en regel om att man inte får rida mellan 2.00 till 7.00 på natten. Många var upprörda över detta och tyckte att det var deras rätt att rida vilken tid som helst. En del tyckte det var bra då det kan vara en hel del fulla ryttare som rider i timmar på sina hästar. Jag tycker varken för eller emot, men jag tycker att de skulle kunna fokusera på de verkliga problemen. Denna regel var till för hästarnas välfärd, men jag såg vid ett flertal tillfällen under dagtid/eftermiddag hästar som blödde av serreta (används främst i den spanska utrustningen, en taggig metalldel som man spänner under nosgrimman. Ibland är de klädda i läder och blir som en kapson, men när det inte är klädda och dessutom hårt spända trycker det in i hästens nosrygg. Vidrigt enligt mig. Hamnade nästan i bråk med en spanjor då jag försökte plocka bort den då hans häst nästan blödde för den var så hårt spänd.) och en häst som drog vagn och blev piskad av kusken. Dessa problem är vad organisationen borde ta tag i, oberoende av vilken tid det är på dygnet. Istället för att ha massor med extra poliser skulle de kunna ha ett par veterinärer som patrullerar i skift och kan ta tag i dessa problem för att jobba med hästarnas välfärd. Dessutom fungerade deras regel sådär. Första kvällen respekterade alla det ganska bra men under veckan gömde de sig när polisen kom och när de var utom synhåll kom de tillbaka. Förbjuda taggiga serretas borde också införas! 
  
Nu ska jag inte skrämma upp er som inte varit i Golega med de dåliga sakerna. Det är som att vara i en annan värld. Jag var där i 10 dagar med Altivo och det tar några dagar innan man kommer tillbaka till verkligheten när man väl är hemma. Jag bodde för andra året i rad tillsammans med Nuno och Catarina (ägare av Fandi och Indio) och typ 15 andra personer. Det är världens bästa gäng, äldsta är Amilcar som är runt 65-70 år och yngsta Ana är 17 år. Alla kommer så bra överens, det blir som en stor familj. Alla hjälps åt med matlagning, städning osv. Ibland kommer det vänner över på middag eller lunch och det kan vara 25 personer vid matbordet. En av kvällarna hade vi fadokväll och det var nästan 40 pers i huset! Det var en underbar kväll med fantastisk musik. Sök på youtube om ni undrar vad fado är.
  
Så över till ridningen och tävlandet. Första helgen var det typ portugisiska mästerskapen. Det var 6 portugiser, 6 spanjorer och jag i min klass. Altivo var jättefin i dressyren där vi kom 4a på 68 % så jag var väldigt glad. Lördag i tekniken red vi när det var mörkt så strålkastarna var på. Jag vet inte om det var därför eller om det var för den stökiga uppvärmingen i mangan (ett spår runt arenan) som han var så spänd. Vi tog oss igenom helt okej och vi fick 68 % men hamnade på 7:e plats vilket kändes onödigt då vi låg så bra till efter dressyren. Söndag regnade det rätt ordentligt när vi skulle rida speed. Återigen fick vi rida med strålkastare och han vägrade faktiskt på hindret vilket chockade mig. Jag fumlade bort mycket tid också, det är rätt stor skillnad när allt blir blött och halkigt. Men det var lika för alla så jag kan inte klaga. Vi blev 10a i speeden och slutade på 7:e totalt. Inte så illa när det var 13 ryttare men jag var ändå lite besviken då jag ville ha en bättre slutplacering. Andra helgen var det final i det nationella championatet då det bara var jag och portugiserna. Jag hade höga förhoppningar i dressyren då han varit så fin helgen innan. Det var 5 domare och alla hade varsitt solparasoll som fladdrade på bra då det blåste mycket. Altivo var helt hysterisk och det var det värsta performance vi någonsin gjort. Jag kunde inte kommunicera med honom även om jag försökte. Jag tänker inte ens skriva vilken procent vi fick, det är skämmigt. Vi kom sist, men nästan alla hästar var spända och en utgick till och med. På lördagen red vi på en annan bana, spänningarna satt i från gårdagen men jag kunde rida igenom det på framridningen. Inne på banan var han lite spännig, men jag var väldigt nöjd med vår ritt då vi nästan inte hade någon miss och stundvis fick jag riktigt bra känsla. Domarna höll inte riktigt med då vi fick 64 %. Jag hade förväntat mig högre, men vi kom 6:a av 7 då nästan alla andra red på 70 %. Jag gissar att domarna hade dressyren fortfarande på näthinnan och att det påverkade vårt resultat. På söndagen regnade det massor. Jag valde att stryka mig då jag låg näst sist och vi hade en lång resa hem och vi kunde passa på att åka tidigare. Med mig hem tar jag första helgens dressyr och andra helgens teknik. Nu ska vi träna på i vinter och förhoppningsvis vara väl förberedda för nästa säsong.
  
Jag träffade många svenskar, tänk vad hästar kan föra ihop människor. Jag tycker alla borde uppleva Golega iallafall en gång i livet. Se till att boka resa till nästa års feira ;)
  
Kram,
Astrid
  
Instagram astridhedman

En del av vårt husgäng till häst <3

Anna på sin hingst i grimma och barbacka. Jepp...

Första helgen red vi i vår svenska outfit.

Piteå är överallt i världen. Eva, Maggan och Ulla-Carin var på plats i Golega och det var så roligt att träffas <3

Jag var otroligt dålig på att fota men jag har gjort en del korta filmsnuttar som jag ska ladda upp och lägga ut i nästa inlägg.


Läst 29135 ggr





Fler inlägg

OKT
13

Träningar dubbelt upp

För ett par veckor sedan hade jag min tränare Maria Eriksson på besök. Vi trimmade hästarna i tre dagar och hon hade även med sig sin man Björn som också är grymt duktig så det var svettigt att ha fyra ögon riktade på sig.
Hästarna jobbade på väldigt fint och jag fick beröm att sitsen var bättre. Fick till och med ett "riktigt bra händer" från Björn sista dagen, det lever man på länge (han är inte så frikostig med beröm)!
  
Maria red Indio en del och hästen är helt fantastisk, insåg att jag har ca 25 år att bli lika bra som Maria på att rida. Det ser ut som att hon bara "sitter där" och hästarna bara älskar att ha henne på ryggen. Sen får man sitta upp och då känns det som att man kan rida. Men något jag har tänkt på mycket är hur snälla dessa underbara djur är. Tänk vad många fel vi ryttare gör under ett ridpass. Det är otroligt att hästarna försöker och inte bara kastar av oss när vi sitter snett, drar omedvetet i tyglarna eller är för stela och inte följer med i hästarnas rörelser. Jag känner att det var något som klickade denna gång hon var här, jag har kommit ner mer i sadeln och kan rida mer från sätet. Försöker hålla händerna stilla med jämn kontakt och hålla i tyglarna mellan tummen och pekfingret.
  
Hästarna känns som sagt riktigt fina nu och jag har en spännande nyhet. Jag kommer att satsa med Fandi på att ta en plats i EM-laget 2020 i working equitation. Nuno och Catarina är med på tåget och datumet kom ut i veckan. Det kommer att gå i Frankrike 7-9 augusti så vi har tio månader på oss att bli så bra som möjligt. Nu ska vi göra en plan och kolla tävlingar under våren så vi kan kvala och visa förbundet att vi förtjänar att åka.
Det kommer vara hårt om platserna nästa år, working equitation växer så det knakar och det börjar komma många duktiga ekipage upp i klasserna vilket är så roligt och utvecklande för sporten. I helgen vad Ida-Maria Johansson i Paris på internationell tävling och gjorde fantastiskt fina resultat samt tog ett kval för EM.
   
Förra helgen var jag till Örebro och hade träningar i tre dagar. Jättekul att se fin utveckling på de ekipage jag känner sen tidigare och många nya duktiga ryttare som har upptäckt denna roliga gren. Sedan åkte jag och Linnea Lycke ner till Ölmstad för en träff med förbundet och WE-ryttare på msv eller svår nivå. Det var en informativ träff där vi pratade om doping och media bland annat. Roligast av allt var nästan att träffa alla och umgås och snacka häst.
  
Samma vecka som Maria var här kom mamma och hälsade på. Hon fick äntligen träffa sin nya häst som gör framsteg varje gång man sitter upp. På tisdag ska han kastreras så håll tummarna att det går väl. Vi semestrade även lite, åkte till ett fantastiskt hotell som låg längs med Dourofloden. Vi spenderade även en natt i Porto vilket var supermysigt.
 

Fantastisk bild av Fandi som tyska Elena tog när hon var här. Vi hade rätt roligt när vi kastade färg på hästarna, Fandi tog det dock med ro.

Fina Fandi för Maria.

Mamma fick äntligen träffa sin drömkille Manne <3.

Roliga dagar i Örebro, även om det var lite kallt.

Denna häst!
  
Ha en fortsatt bra söndag,
Astrid

Instagram: astridhedman


Läst 3731 ggr Kommentarer Kommentera

SEP
22

Final i championatet och ny häst

För ett par veckor sedan red jag och min elev Ana Ribeiro finalen i det regionala championatet i WE. Fandi gjorde sin bästa tävling under hela säsongen! Väldigt jämn och bra energi utan större missar.
  
I dressyren på lördagen red vi på 68 % utan missar. I traven hade jag kunnat sätta lite mer tryck, men det var på gräs och Fandi kan bli lite försiktig på ojämnt underlag så jag ville inte chansa och få någon taktmiss. I galoppen var han väldigt avspänd och bytena satt där de skulle. Vi kom tvåa och det var väldigt spännande för vi var tre ryttare som hade chans på andra- och tredjeplatsen totalt i championatet. Hon som låg i ledning hade vunnit varenda tävling så hon satt säkert som etta.
  
På söndagen red vi tekniken och det var en annorlunda bana med naturliga hinder. Buskar som tre tunnor, ett palmträd i mitten av fållan och två träd som två tunnor. Det var klurigt med underlaget och det var viss lutning på banan, så det gällde att sträcka upp sig och hjälpa hästen när det sluttade nerför. Men Fandi skötte sig fantastiskt bra, fanns ett par ställen där jag hade kunna hjälpa honom bättre, men vi red ihop 69 % och en till andraplats!
  
Det såg lovande ut för speeden som gick på eftermiddagen i stekande sol. Jag bestämde mig för att rida på säkerhet då jag låg bra till, men det gäller att inte vara för långsam. Fandi har ett stort steg så även fast vi tog det rätt lugnt blev vi ännu en gång tvåa, så jag var superglad över den placeringen som gav oss andraplatsen totalt. Det betydde att vi även lyckades med vårt mål för året som var att komma topp-3 i championatet. Andraplatsen i finalen gav en andraplats totalt!
  
Kan tilläggas att det ekipage som vann redan har tävlat working equitation i tre år, så de har bra mycket mer erfarenhet än Fandi som gör sitt första år. Många kommenterade att det var så roligt att se skillnaden på Fandi nu och de första tävlingarna vi gjorde. Väldigt roligt när hårt jobb lönar sig! Min grymma elev Ana gjorde ingen besviken utan vann alla tre moment och tog även titeln som champion i hennes klass totalt. En riktigt bra helg helt enkelt! Nu är fokus på Golega i november där jag och Fandi ska delta portugisiska mästerskapen.


Bästa hästägarna Catarina och Nuno.

Fina Fandi i grinden. Foto Fati Freitas.

Podiet i championatet.

3:a Helene Giske - Norge
2:a Jag
1:a Angela Pereira - Portugal
  
Inte så vanligt med tre tjejer på prispallen i Portugal så det var kul, väldigt internationellt dessutom. Fotot är taget av duktiga Carlos Hernani.
  
Förra helgen var det lusitanofeira i Sverige. Jag hade gärna åkt dit, men finalen skulle egentligen gått samma helg men blev flyttad. Väldigt roligt att Giesta som jag hade i träning cirka två år gick och vann titeln som bästa sto. Ann Wickberg köpte henne för cirka ett år sedan och det är alltid lika roligt när det går bra för hästar man säljer.

Vackra Giesta! Foto av Hanna Larsson.
  
Som avslutning har jag en stor nyhet! Oturligt nog dog min mammas häst Butler i kolik för några månader sedan. Hon har varit sugen på en ny häst och jag har givetvis röstat för lusitano. Jag åkte och hälsade på en uppfödare för några veckor sedan och hittade en treårig hingst som jag föll för och det slutade med att hon köpte honom. Nu har jag haft honom i cirka tio dagar och han är underbar! Väldigt glad att jag övertalade henne att slå till.
  
Han heter Manequim do Solar, kallas Manne. Rör sig fantastiskt fint och kommer bli cirka 165 cm hög. Otroligt fint temperament, fast han kommer att bli kastrerad då det är svårt att ha hingst i Sverige. Men planen är att han är kvar med mig till våren, så jag ser fram emot att jobba med denna fina häst. Mamma kommer i veckan, samt min tränare Maria med sin man Björn. Det blir spännande att höra om de tycker han är lika fin som jag tycker.

Vacker som en dag och kloka ögon. Foto Vicky Gaston.
  
Jag har äntligen tagit tag i en Facebooksida för mitt företag. Kolla in Hedman Horses på FB eller min Instagram astridhedman för fler nyheter.
  
Ha en fortsatt fin söndag!
  
Kram 


Läst 12260 ggr Kommentarer Kommentera

AUG
25

Fotovecka

Så förra veckan var hektisk med besök från Tyskland, massor med gäster till Portugal Equestrian och Annas syster med familj. Det är så roligt att Portugal Equestrian har blivit så stort på så kort tid. För er som inte har hängt med så kan ni kolla hemsidan www.portugalequestrian.com där det erbjuds ridresor på anläggningen där jag hyr in mig.
  
Från Tyskland kom Katharina som äger Horus som står hos mig i träning. Med sig hade hon tre fotografer för en workshop. Det var full fart hela veckan. Vi fotade på anläggningen, åkte med hästarna till stranden, poserade framför en kyrka och barbacka i skogen. Fotona blev magiska men det var ganska skönt när veckan var slut.
 

Indio lärde sig att göra levad framför kyrkan.

Vackra Jabuti som är en klienthäst till Miguel Santos som också är dressyrtränare för Portugal Equestrian.

Hur snygga kompisar har inte jag? Anna Lindberg med hopphästen Iniesta och Ginnie Palm med sin lusitano Fagote.
 

Ana på sin vackra Falcao.

Horus och Indio som modeller.

Fotona är tagna av Elena, Jana Siegrist och Carlos Hernani.
   
Helgen innan var jag och Ana i Ponte de Lima och red den sista omgången innan finalen i working equitation. Ana och Falcao har bara gått från klarhet till klarhet. Det är fantastiskt att få guida detta ekipage. Ana har otroliga nerver och väldigt starkt fokus. Det ska bli roligt att se vad det blir av henne i framtiden. De red ihop 71 % i dressyren, 70 % i tekniken och vann speeden.
  
Fandi skötte sig fint, vi hade ett par missar på den blöta dressyrbanan men fick ändå ihop 67 %, dock "bara" en 4:e plats. På lördagen red vi tekniken där vi äntligen fick till en felfri runda. Givetvis fanns det saker att förbättra, men Fandi var helt med mig och vi hade bra energi utan spänning. Det blev 69 % och en efterlängtad förstaplats. Det såg bra ut för speeden men där gick det inte alls enligt plan. Vi var lite för snabba att vända in genom grinden som var hinder nummer 2. Fandi rev ner den ena stolpen med rumpan och att riva ner något ger 10 sekunders straff. Eftersom jag inte kunde stänga fick jag släppa repet vilket ger ytterligare 20 sekunders tillägg. Efter det tappade jag fokus och vi hade fler missar.
  
Det slutade med en 4:e plats totalt vilket var surt men det är sånt som händer. Vi har haft en del stolpe ut (bokstavligt talat) denna säsong och jag måste komma ihåg att det är första året vi tävlar och Fandi har verkligen utvecklats de sista veckorna. Nästa år kommer vara vårt år tror jag!
  

Indio tävlade i dressyr på lördagen i en klass som motsvarar MSVC. Detta var bara hans andra start i år så det var kul att äntligen få visa upp honom. Det är otroligt stor skillnad på honom nu när han är valack, mycket mer lätthanterlig och han var helt fantastisk på framridningen. Vi fick nämligen värma upp precis bredvid en pågående horseballmatch. Om ni har sett horseball vet ni att det är en riktigt tuff sport, hästar i full galopp fram och tillbaka. Ibland rider de in i den uppblåsbara sargen och det framkallar ett väldigt spännande ljud. Indio var helt klart påverkad men klarade att hålla fokus. När vi kom in på dressyrbanan var han en superstjärna och även om det fattas lite styrka så var jag otroligt nöjd. Vi fick 65 % och en förstaplats!
  
Jasmim har åkt till sitt nya hem hos Johanna i Frankrike. Han har en ponny som ny bästis och jag är så glad att han fick ett perfekt hem. Nu har jag en plats ledig för en träningshäst om någon skulle vara intresserad. Jag kan även hjälpa att hitta den rätta lusitanon om någon är på jakt efter en egen häst. Det går bra att lämna den hos mig i träning och även komma och rida lektioner innan hästen åker till Sverige så det blir en smidig övergång. Jag hjälper självklart till med allt pappersarbete och transport. På anläggningen har vi allt man behöver, den nya utebanan är färdig med toppunderlag. Det finns skrittmaskin, hagar, 3 banor och bra ställen att rida ut på. Ni kan mejla mig om det låter intressant, astrid_hedman@hotmail.com


Tyvärr missar jag årets lusitanofeira på Rotbrunna icår, men har ni möjlighet tycker jag verkligen ni borde göra ett besök 14-15 september. Det kommer vara avelsvärdering, shower, dressyrtävling och mycket mer. Kolla hemsidan för mer info www.lusitanosällskapet.se
 

Ha en fin vecka allihopa!

Instagram astridhedman


Läst 20243 ggr Kommentarer Kommentera

Till startsidan för Portugal-bloggen »



Portugal-bloggen

Astrid Hedman skriver om sina dagliga äventyr i Portugal, där hon arbetar som beridare och tävlar dressyr samt WE.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Portugal-bloggen
Pether Markne Välj
Stalldrömmar Välj
Therese Välj
Kajsa Boström Välj
Avelsbloggen Välj
Gästblogg: Avel Välj
Hästskötarbloggen Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Gästbloggen Välj

stäng

Astrid Hedman skriver om sina dagliga äventyr i Portugal, där hon arbetar som beridare och tävlar dressyr samt WE.

Till bloggen


Astrids senaste




Arkiv