Portugal-bloggen - Nu är vi i Esposende!
APR
13

Nu är vi i Esposende!

Det har ju hänt så mycket sedan jag bloggade sist men jag har varken haft tid eller internet förrän nu. Jag, Fandi, Indio, Falcao och Fagote flyttade alltså till det nya stallet söndag för två veckor sedan. Jag kommer inte ihåg ifall jag skrev här att eventuellt en häst till skulle följa med från min gamla chef, men det slutade med att vi fick hämta två hästar från honom.
  
Horus gick igenom besiktningen så nu är Katharina från Tyskland ägare till denna vackra häst. Det hade inte kunnat bli bättre för mig då hon bestämde sig för att behålla honom i träning med mig några månader innan hon tar hem honom till Tyskland, så vi får fortsätta jobba tillsammans. Jag har tänkt att det är ett koncept jag vill försöka promota. Det är en otroligt stor omställning för en häst att resa hela vägen till ett annat land, byta ryttare, mat, rutiner och kompisar.
  
Jag vet vilka rutiner och hur de flesta svenskar rider och hanterar sina hästar. Om man köper häst och sedan lämnar den för utbildning några månader, kommer och hälsar på för att lära känna och rida, tror jag övergången blir mycket smidigare. I stället för att de åker direkt till Sverige från en portugisisk ryttare där den kanske aldrig gått ute i hagen.
  
Sidospår, hur som helst blev även Jasmim såld till en svensk kvinna som heter Johanna. Hon och hennes familj har flyttat till Frankrike så Jasmim ska stå kvar i utbildning tills de har kommit i ordning och hittat stall. Johanna ska också komma hit och rida lektion på sin häst för att lära känna honom bättre.
  
Jasmim kom hit i tisdags så han har inte ens varit här en vecka. Jag är sjukt imponerad av honom då han har väldigt lite resvana och aldrig ens varit iväg på träning. Han gick rakt in i transporten, stod som ett ljus hela vägen, har tagit allt med ro trots mycket stökigare miljö. Igår red jag för första gången i "tältet" som är 30*70 och har öppna väggar men täckt av ett tälttak. Bredvid gick Annas fyra hopphästar i hage och de hade fredagsparty. De sprang som tokar, hade sönder tråden som delade av hagen och vilken häst som helst av de andra hade fått spel. Men Jasmim han stannade och tittade, sedan skrittade han lugnt vidare och verkade tycka de hästarna var lite knäppa. Vilken kille alltså!


Jasmim spanar in sitt nya hem.


Katharina med Horus.
  
Så nu har jag fem hästar att rida, det var längesen det var så få hästar men jag är lika länge i stallet som förut. Det är skönt att hinna ta sig tid till varje häst och inte skynda runt för att hinna så mycket som möjligt.
  
Jag har fått ge lite lektioner till gäster från Portugal Equestrian som jag redan skrivit om. Det känns väldigt roligt och är bra extra inkomst. I torsdags fick jag träffa lite svenska we-kollegor från Ölmstad. De var och tittade på häst och två stycken red lektion. Så kul och jag längtar efter att få starta internationellt igen. Vi får se när det kommer hända, men jag har inte gett upp hoppet om ett EM nästa år trots att jag inte har någon lämplig häst just nu.

Härligt svenskt gäng: Jag, Åsa, Mia, Pernilla och Sophia. Hästen är Aramis, en lusitanohingst som används i Portugal Equestrian. Perfekta skolhästen!
  
Sedan har jag och Fandi hunnit vara iväg och tävlat förra helgen. Ana och Falcao var också med och de gjorde fantastiska resultat. 68 % i dressyren och 71 % i tekniken. Det var en av Portugals bästa ryttare med på sin unghäst men Anna var inte långt ifrån att slå henne i tekniken. I speeden blev hon tyvärr utesluten då hon red på fel sida om en markering. Alltid trist när det händer, men det är bara att bita ihop och komma igen till nästa start.
  
Fandi var väldigt konstig i dressyren, han gick inte alls fram. Efteråt ställde han sig och kissade i typ 5 minuter så det var förklaringen. Vi kom sist av 8:a ryttare på 60 %. Katastrof! Men till söndagens teknik gick han mycket bättre och vi kom 3:a på 65 % med ett par små missar. I speeden gick han fram som han skulle och vi vann faktiskt med näst snabbaste tiden utav alla starter!
  
Nu har vi verkligen hittat hur han ska ridas, han måste få mycket mer utrymme i tyglarna men ridas med mycket ben så han känner vart han ska. När jag försökt rida honom mer som de andra hästarna (lite mer mellan hand och skänkel) har han bara blivit spänd och gått uppåt istället för fram. Vi gjorde en rejäl upphämtning till 4e plats totalt. Nästa tävling ska vi se till att han har kissat innan start.

Ana och Falcao.


Fandi i dressyren. Kissnödig...


Teknik där det gick bättre.


I speeden var han helt fantastisk!
  
Jag ska se om jag får till några filmer när jag rider och ta mycket bilder på nya stället så ni får se i nästa blogginlägg. Tills vidare kan ni kolla min instagram astridhedman
  
Kram på er och ha en fin helg!


Läst 40585 ggr





Fler inlägg

JAN
16

Mysig jul och två nya hästar

Jul och nyår hemma i Piteå var som vanligt fantastiskt och det var skönt att vara två hela veckor. Jag hann verkligen med att tillbringa tid med vänner och familj trots att jag gav lektioner 4 av de dagarna. Jag hann inte ens ha semester i ett dygn innan jag var i stallet! Grans naturbruksskola hade bett mig att prata om min tid i Portugal samt ha en mini-clinic i working equitation för eleverna. Det var första gången jag gjorde något sådant och det var så roligt! Hoppas att någon blev sugen på att testa we och åka utomlands för att jobba med hästar. Fick rida jättefina skolhästen Ludwig som var alldeles lagom "på" och välriden.

Jag, Ludde och gransgänget.

Jag var även med på Luciashow några dagar senare på samma häst. Red några we-hinder samtidigt som jag berättade om hur de genomförs och om grenen i sig. Vi avslutade med att rida speed vilket jag tror publiken uppskattade. Ludde var fantastiskt duktig och verkade njuta av applåderna. Fick härliga flashbacks från då jag var med i ungdomssektionen och vi anordnade dessa shower. Kul att det är en ny generation som tagit över!

Julafton började jag och mamma med en promenad. Det var så vackert och jag kan sakna riktig vinter. Men efter två veckor med snö och minusgrader är man rätt nöjd och vill tillbaka till solen. Kvällen spenderades med mamma och mina kusiner med familj. Vi fick besök av tomten vilket var många år sedan, kanske har man blivit snällare nu. Jag var så sjukt nöjd med min klapp till vårt julklappsspel. Det blev min kusin Eva som fick den och det var även med ett kit toalettgolf i paketet.

Piteå har en väldigt snygg julgran!

Jag jobbade som sagt 4 dagar med att ge lektioner. Det var lite kämpigt att stiga upp annandag jul efter en rolig utekväll på juldagen, men när jag väl kom igång gick det bra. Tyckte det var många fina hästar och ambitiösa ryttare. Flera stycken som testade working equitation för första gången och jag hoppas att det ska komma igång med tävlingar och ökat intresse i norr. Jag förstår att det är omotiverande att träna om det inte finns tävlingar och om ingen tränar finns det inga ekipage som anmäler när det väl blir tävling. Det är svårt att få ihop ekvationen, men jag är övertygad om att världens bästa gren kommer bli stor även i norrbotten. Fick även träffa en gammal bekant, känner ni igen honom?

Fina Icaro som ägs av Maja Forsell! Jag hittade honom som 4-åring när Maja letade häst och han var kvar i träning hos mig i ett år innan hon tog hem honom. Nu fyller han 6 år och har blivit så fin. Det ÄR kul att sälja hästar när det blir såhär bra matchning. Maja provred inte ens utan såg honom bara på film. 3 dagar i rad var det fullt ös i ridhuset på PRK, men jag tyckte timmarna flög iväg för det var så roligt. Men lördag eftermiddag kunde jag återgå till att vara social med familjen och relaxa.

Fina farmor och farfar samt min faster Karin med sin pojkvän Roger.

Vi åkte på slädtur med ett stop för kaffe och korvgrillning. Hur mysigt som helst!

Duktiga Stina Viklund som körde sina fina hästar och släden.

Man kan inte bara äta och slappa, blev några timmar tennis med pappa och Charlotta.

Härliga sparkturer på isen. Detta är delar av Nyårsgänget!

Nyårsafton spenderades hemma på Fårön med mamma och hennes kompisar. Det var väldigt roligt då vi lagade mat i lag (tur för mig att ha en lagkamrat då jag inte är någon stjärna i köket). Man fick tänka igenom 2019 och vilka bra saker man önskar för 2020. Jag känner mig otroligt peppad och motiverad för detta år. Har en bra feeling och det stora målet är som ni kanske redan känner till EM i Frankrike med Fandi.


Tiden går alldeles för fort när man är hemma, men jag längtade faktiskt tillbaka till Portugal. Mycket för att få se min och Cecilias nya häst Latina! Hon kom en dag före mig och det visade sig att hon är den sötaste, snällaste märr man kan tänka sig. Phew! Däremot fick jag en överraskning då hon var väldigt tunn. Det var hon inte på filmerna vi fick, men hon hade tydligen gått ute i flock (bra) och de andra hästarna hade inte låtit henne äta vid stödutfodring (mindre bra). Det kommer krävas en del för att få henne fin i hullet, men hon älskar all uppmärksamhet och Ginnie har redan suttit på henne så inridningen blir inte ett problem. Dessutom rör hon sig fantastiskt bra. Även om hon bara varit här 2 veckor så är jag redan kär, det kommer bli tufft att sälja. Cecilia ska komma på lördag och tror att även hon kommer ha kämpigt att motstå Latinas charm. 

I lördags var jag och Nuno och hämtade ännu en ny häst. Den ägs av Daniel Rocha som mamma köpte Manne från. Denna är en hingst som blir 6 år och heter Já Vi. Otroligt snygg häst som jag ska utbilda och träna innan den läggs ut för försäljning. Behöver en del jobb, men en väldigt snäll och trevlig häst. Lite skillnad från att ha haft 5 hästar till 7. Det är det perfekta antalet! Jag var även sugen på en helsyster till Manne som Daniel hade hemma. 2,5 år och lika fin i typen och verkar ha samma temperament. Man kan ju drömma!

Já Vi

Om någon är sugen finns Mannes helsyster Notaria till salu. Drömmig tjej!

Nu ska jag åka iväg och rida. Är så lycklig över att ha världens bästa jobb!

Kram,

Astrid

Instagram astridhedman


Läst 4296 ggr Kommentarer Kommentera

DEC
17

Juletider, spännande projekt och att rida på stångbett

Jag har alltid haft svårt att få julkänsla här i Portugal, detta år är inget undantag. Jag har ätit frukost i soffan och tittat på julkalendern med hundarna. Det är superfint julpyntat i stallet och jag har poppat julmusik i bilen varje morgon. Men det är inte samma sak utan minusgrader och snö som jag är van vid hemma i Piteå.
  
Men på torsdag reser jag hem två veckor så då räknar jag med att få rätt feeling! Det kommer vara en fullspäckad vistelse hemma då jag kommer ha en liten clinic för gymnasieelever, vara med på julshow och ha träningar. Ska även försöka träffa familj och vänner så mycket som möjligt samt hinna ta det lite lugnt.
  
Jag vet inte om ni kommer ihåg Cecilia som var hos mig för ett par somrar sedan. Vi klickade väldigt bra och har fortsatt hålla kontakten. Vi har pratat länge om att göra ett projekt tillsammans och nu har vi äntligen tagit steget! Vi har köpt ett sto som kommer i årsskiftet och planen är att träna henne några månader och sedan sälja. Går detta bra kommer vi att försöka ha fler saluhästar ihop och jag tror att vi kommer lyckas bra med detta. Jag har haft många som frågat mig om hästar till salu så det finns helt klart en marknad. Även olika ryttare och uppfödare ringer mig ibland och vill att jag ska försöka sälja någon av deras hästar. Men jag tycker att det är väldigt svårt att åka runt till folk och provrida en häst en gång för att sedan rekommendera den till någon man inte känner.
   
Tidsmässigt är det också svårt att få ihop det och ärligt talat är jag inte någon bra dealer. Jag vill känna hästarna, hur de är i hanteringen, deras personlighet, om de står stilla när man sitter upp osv. Detta går bara att få reda på om man har hästen i träning en period. Då är det så mycket lättare att få ihop rätt häst med rätt människa och alla blir nöjda när affären är gjord. Inte minst för hästens skull vill jag att det ska bli rätt matchning.
  
Ibland när jag lagt ut bilder på sociala medier har folk kommenterat stångbettet när jag tävlar working equitation. Jag kan förstå att det kan se skarpt ut att rida på stång, men det går bara om hästen är tillräckligt skolad och stark. Jag rider mina hästar på tvådelat så gott som alla dagar i veckan, någon gång ibland rider jag på det de ska tävla med. Det gäller att hitta vad som passar för varje häst.
  
De flesta lusitanos har liten mun och blir ofta "klappriga" och är inte tillfreds med kandar. Altivo som jag red förut gick inte alls bra på kandar och han hade väldigt lite plats för så mycket "skrot" i munnen. Det tog lite tid innan jag hittade en stång som han trivdes med, det var en rätt smal stång med mycket tungfrihet. Fandi blir också orolig i munnen med två bett och går så mycket bättre på stång. Han fungerar väldigt bra på en lite tjockare och rakare än den jag hade på Altivo som var för skarp.
  
I working equitation måste vi rida på pelham (alltså en stång som det går att fästa två tyglar i) eller kandar. Indio tex har jag testat att rida på gummipelham som är lite mildare då han inte är lika stark som Fandi. Men på det bettet hamnar han lätt bakom handen och släpper kontakten. Vi har testat kandar nu och det är han mycket bättre med. Där går han fram till bettet och jag kan rida mer på bridongen än stången då de är separerade. På pelhamet är det svårare att korrigera med ett upplyftande tygeltag då hävstångseffekten gör att han knäpper av ännu mer.
  
När man tävlar på en hand måste man rida på stången och är hästen inte tillräckligt stark för att gå fram så pass mycket till bettet är det otroligt svårt att rida på stång. Man kan tänka sig en bil som man ska svänga men den har dåligt driv, du tappar styrförmågan och i working equiation är det många svängar som ska göras. Sedan finns det såklart alltid de som lyckas göra bra resultat trots att hästarna inte är korrekt tränade och blir tvingade av sina ryttare. Men dessa går att finna i alla discpliner och har inte så mycket att göra med vilket bett du stoppar i munnen. Vet inte vem som sagt detta men det stämmer väldigt bra att inget bett är starkare än den hand som håller i tyglarna.
  

Enjeitado knäppte av för mycket på pelham så honom tävlade jag på kandar.

Fandi gick på gummipelham detta år i debutantklassen. Nästa år ska vi tävla på en hand och då får man inte ha gummi.

I Golega tävlade vi på vanligt pelham utan gummi och detta verkar han trivas bra med. Det är en tjock stång med rörliga skänklar. Jag har alltid bettskivor för att ge stabilitet och att inte skänklarna ska nypa hästen i mungiporna.

Indio har redan gått en tävling i dressyr på kandar och det är vad han trivs bäst med. När han blir starkare kanske han kan gå bra på stång.

Med Altivo tog det ett tag innan jag hittade rätt. Han trivdes bäst på en smal stång med fasta skänklar som gjorde att det låg mer still och inte tog så mycket plats i munnen. Han hade lätt att gapa och är helt annorlunda mot Fandi som gärna ska ha lite mer rörlighet i bettet för att han ska slappna av.
  
Ha en fin vecka! Jag ska se till att blogga lite hemma från Piteå.
  
Kram
  
Instagram astridhedman


Läst 29387 ggr Kommentarer Kommentera

NOV
29

Låt det bli Golega snart igen!

Årets hästfest i Golega tog slut alldeles för snabbt. Det är alltid med mixade känslor jag åker därifrån, skönt att komma hem och sova i sin egen säng, men samtidigt tråkigt att det är över. Jag, Nuno och Catarina åkte ner torsdag den 31a. Jag och Catarina klarade examen för BE-körkort dagen innan så vi var väldigt glada när vi rullade ner till Golega. Jag red Fandi en sväng på kvällen och han var väldigt avspänd och kändes riktigt fin. Jag red även ett pass på fredag morgon för att se till att han inte skulle vara övertaggad.
  
Han travade igenom veterinärbesiktningen utan problem vid lunch och klockan 17 var det vår tur. När vi travade runt banan i väntan på startsignal började det att duggregna och alla 5 domare fällde upp sina gigantiska parasoller. Förra året ballade Altivo ur pga dessa parasoller och jag förväntade mig det värsta från Fandi. Men han brydde sig inte överhuvudtaget och vi kunde rida som planerat.
  
Jag tror jag hade kunnat rida lite mindre dagarna innan för han var något matt. Men han kämpade på fint och vi hade inga missar. Men med lite mer energi tror jag vi hade kunnat komma nära 70 %. Nu fick vi totalt 67 %  och en 5:e plats. Det är alltid roligt att bli bedömd av 5 domare och lite extra kul när en av dem som är internationell dressyrryttare gav oss en delad förstaplats och 70 %.
  
Lördag eftermiddag var det dags för tekniken. Jag red ingenting på morgonen för att se om vi kunde ha lite mer energi. Banan var rätt okomplicerad, men atmosfären i Golega är väldigt speciell och det var fullsmockat med folk. Framridningen är också den mest kaotiska man kan tänka sig. Det är ett spår runt arenan som är ca 7-8 meter brett, det kallas manga och lördag em var det massor med andra ryttare och hästar med vagn. Alla rider i vänster varv och man kan knappt lägga en volt när det är så mycket folk.
  
När vi stod och väntade på vår tur att gå in på banan var jag osäker på hur Fandi skulle reagera på all publik, vissa hästar tenderar att bli blyga och "krypa ihop". Men jag behövde inte vara orolig över Fandi, han travade in självsäkert och verkade gilla att alla tittade på honom. Ritten gick helt klart över förväntan, han var helt cool och tittade inte på något. Det var en del missar men det var mest ryttaren som borde ha guidat bättre, men vi fick 68,5 % och irriterande nära en tredjeplats. Nu hamnade vi på en 5:e plats igen och det fick jag vara nöjd med i det sällskapet (Gilberto som vann VM med två hästar, en EM-guldmedaljör bla).
  
I speeden på söndagen satsade vi på att rida snabbt, men inga onödiga risker. Fandi var på hugget och helt med mig. Det sköna med Fandi är att man kan pusha och rida fort, sedan har han inga problem att stå helt still och vänta på min signal tex vid grinden eller koppen. Det är en viktig egenskap som we-häst. I speeden kom vi på 7:e plats trots att jag tyckte vi red superfort. Men när jag såg på filmerna i efterhand ser jag att det går att rida mycket snävare runt tunnorna tex men jag ville inte riva ner något så jag höll ut volterna onödigt mycket. Men vi slutade på 5:e plats totalt av 11 ekipage vilket jag var otroligt nöjd över.
  
Veckan därpå red jag några av dagarna, spenderade tid på att umgås med vänner och skapa nya kontakter. Det var en grymt rolig feira och alla som gillar hästar borde komma till Golega någon gång. Det är en unik upplevelse som är svår att förklara, man måste se det med egna ögon.
  
Tillbaka här hemma rullar allt på som vanligt, Manequim utvecklas fantastiskt fint och jag har kört på lite mer intensivt och under jul får han ta det lugnt ett par veckor. Vi har redan ridit själva i stora ridhuset med lite draghjälp från Anna på en annan häst. Med Horus och Indio har det varit fullt fokus på galoppombyten. Det börjar släppa för båda två och med Indio förbereder jag för att starta working equitation nästa år. Då är det många byten!
  
Fandi och Falcao fick en lite lugnare period efter Golega men är nu tillbaka i full träning och vi tränar för att komma till nästa nivå 2020. I helgen kommer jag åka till Olofström och ha we-träningar hela helgen. Vill någon komma och titta är ni välkomna. Sedan är det inte länge kvar till julfirande i Piteå med familjen. Längtar!
  
Kram på er!
  
Instagram astridhedman

Fina Fandi

Fint kort från uppvärmningen taget av Carolina Ek

Vackra Catarina och Fandi

Manne utvecklas fint


Läst 34713 ggr Kommentarer Kommentera

Till startsidan för Portugal-bloggen »



Portugal-bloggen

Astrid Hedman skriver om sina dagliga äventyr i Portugal, där hon arbetar som beridare och tävlar dressyr samt WE.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Portugal-bloggen
Pether Markne Välj
Stalldrömmar Välj
Therese Välj
Kajsa Boström Välj
Avelsbloggen Välj
Gästblogg: Avel Välj
Hästskötarbloggen Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Gästbloggen Välj

stäng

Astrid Hedman skriver om sina dagliga äventyr i Portugal, där hon arbetar som beridare och tävlar dressyr samt WE.

Till bloggen


Astrids senaste




Arkiv