Portugal-bloggen - Riding with feeling
AUG
11

Riding with feeling

Hej alla!

Nu är jag tillbaka i Portugal efter 2 veckors semester i kära Svealand. Det känns som att jag hann med väldigt mycket samtidigt som jag tog det rätt lugnt. Träffa nära och kära, lite partaj, rida, äta gott och avslutade med 3-dagars kurs i Skåne.

Det var fantastiskt roligt att vara tillbaka i Skåne och se både gamla och nya ansikten. De flesta av ekipagen hade jag coachat tidigare och jag tyckte alla hade gjort framsteg. Då är det dags att steppa upp på nästa nivå! Några nya som gjorde bra ifrån sig och som jag hoppas man får se mer av. Det vi fokuserade mest på var övergångar. Inte bara göra en övergång vid ett ställe, utan att göra det med kvalité och att sträva efter att alla ska bli bra. Sitsen är givet, det är något som vi måste jobba med heeeela tiden. Jag ville att ryttarna skulle tänka vad de gjorde. Första passet gjorde vi övningar med massor av övergångar. Andra dagen var det bana då de fick tänka på hur de gjorde, inte bara göra. I working equitation händer det mycket hela tiden så det gäller att ligga ett steg före. Om ryttaren bara fokuserar på att sakta av till skritt vid punkt A och börja galoppera vid punkt B är det lätt att hamna efter. Om man däremot har klart för sig vad man ska göra och förbereda i god tid kan man få massor med mer tid på sig. Tex innan övergången från galopp till skritt så ska jag sträcka upp mig för att hjälpa hästen med balansen. Känna att hästen samlar upp sig stegen innan och inte backar ur eller trycker på i handen. Hitta tajmingen och göra övergången exakt vid punkten. Snabbt hitta en balanserad skritt utan att det blir stora älgkliv. Innan övergången in i galopp se till att nacken kommer upp något eller att hästen kommer lite mot mig om jag kramar i tygeln (beroende på vad man har för typ av häst). Att jag sitter i rätt position, har korta steg i skritten innan galoppen och har kontakt på yttertygeln i fattningen.

Kvalitén på övergångarna är så viktigt för att sedan ska dessa övergångar bli stegförändringar, piaff, passage och galoppombyten. Det gäller också att känna vad som händer i varje övergång. Släpper hästen bettet in i halten? Då kanske jag måste tänka mer framåt in i halten och korrigera framåt om hästen tar ett steg bakåt. Om hästen trycker lite i tygeln så kolla att den är aktiv bakifrån och att hästen kan komma mot dig om du kramar segt i tygeln. Så fort den mjuknar av så mjuknar du.

Vi jobbade också mycket med att hitta sätet. Alla tjatar om att man ska rida med sätet, men hur gör man det egentligen? Jag är absolut inte facit, men i det neutrala läget ska man hitta "triangeln". Den består av sittbenen och pubisbenet. Om jag vill att hästen ska gå mer fram sitter jag lite mer bak på sittbenen (drivande säte). Det man får vara försiktigt med är att inte börja trycka, utan om hästen inte svarar så bra framåt får man använda skänkel eller spö. När man vill bromsa kan man sitta mer på "frammen" av triangeln och samtidigt sträcka upp framsidan av överlivet och spänna magen så att man följer lite mindre i rörelsen. Skänklarna kan man trampa ner och bakåt med tårna vridna framåt. Då kommer du djupare i sadeln då man öppnar mellan sittbenen. Viktigt att sitta på insidan av benet för att få rätt vinkel. Inga utåtvridna tår! Se framför er de ryttarna från spanska ridskolan i Wien. När de piafferar sitter de väldigt djupt i sadeln med en lång framsida.

Kom över en väldigt fin och inspirerande text på facebook som hade lagts ut av självaste Arthur Kottas-Heldenberg. Det är inte han som skrivit det utan hans vän Hans Moeller. Jag tänkte dela den med er, den är på engelska men den är lätt att förstå.

Once More with Feeling
by Hans Moeller
Originally Published in Dressage Letters, 1967

In dressage, the more one progresses, the more one realizes how much depends upon feeling. And herein lies the irony central both to learning dressage and to instructing others in the art. For feeling cannot be explained in any but its own unexplainable terms. Feeling must be experienced. All an instructor can do is say “That’s it!” when his pupil at last produces the sought-after response in the horse - and all a pupil can do is ask himself at that precise moment, “What do I feel - in my body; in my horse? At this precise moment when my instructor says ‘That’s it!’ what do I feel”

Nor is this as easy as it sounds, for to have one’s body under control and to be able to feel exactly where that control is, what has induced it, and what it in turn induces requires, first of all relaxation. And relaxation, paradoxically, would seem in this connection to provide not a prerequisite for the accurate exercise of power, but a contradiction in terms.

How difficult it is to relax! How difficult it is to “let it happen,” to do nothing, to absorb like a sponge the reaction to action, rather than, in an effort to feel, to stiffen against feeling. Relaxation. That is the key.

Relaxation, Balance, Rhythm. These are the basic requirements for riding with feeling. Only a relaxed rider can expect a relaxed horse - and this is where the vicious cycle begins. For feeling is a reciprocal thing. A relaxed rider with a correct seat should feel the rhythmically swinging back of the horse, not the stiff and hollow back that a lack of relaxation produces. Again, feeling is reciprocal: the rider’s legs must feel the sides of the horse: the horse must feel and accept the rider’s leg aids.

Learn to feel - first at the halt: If one hind leg is left behind or the horse rests on one hind leg, the relaxed, feeling rider will actually have an urge to correct his seat, to shift his weight, for he will be aware of a lack of support on one side.

Learn to feel - in motion: In stepping over poles on the ground, a rider should feel in his knees and in his thighs the reaching shoulder - the foreleg - of his horse.

In the posting trot, the rider should not have to discover with his eyes whether or not he is on the correct diagonal. It is a matter of balance, not vision; the rider should feel the correct diagonal - first in the corners, then on the circle, then on straight lines. The same is true at the canter. The rider should learn to feel the correct lead; he should not have to look for it.

Learn to feel - with the hands: Learn to feel the horse’s mouth with an elastic, stretching contact. Remember that “on the bit” is not synonymous with forcing a horse’s head and neck into a given position, though the common misunderstanding of the term would have its.

Learn to feel - though the seat; through the legs; through the hands. Then learn to coordinate all three! And therein lies the greatest difficulty. For coordination of the feelings experienced through the seat, legs, and hands requires that at the same time those feelings are noted subjectively they be examined judiciously, objectively. Am I sitting correctly? Is my weight where it should be? What about my leg aids? Are they clear enough to be understood by my horse at his present stage of training? And my hands. Do they have the right kind and degree of contact? Or are my reins flopping? Or am I pulling on them? Only when a rider is able to feel and coordinate all this will he be able to take corrective action.

The successful coordination of his feelings will enable a rider to discover the source of a given difficulty. Too often, for example, a rider will attempt corrections with his hands alone, failing to realize - because he has failed to coordinate, to examine, to judge his feelings - that the cause of his problem is in, say, the hindquarters. Again, only a rider who feels and can coordinate what he feels can take effective corrective action. He will know where his problem lies because he will consciously feel it - just as he will consciously feel and know when his problem is solved. The same principle exists as in driving a car. If engine trouble develops, one does not attempt to repair the difficulty by going to work on the steering wheel. Why, then, attempt such contrary measures with the horse?

And now, let’s try it again. Once more - with feeling!

Namaste!

Astrid

Foto av Manuela Büttcher

De skänklarna ska ni INTE titta på! Uppdragna, kanske för att hästen i den stunden inte sög på framåt och jag drog upp benen och klämde lite. Ajjabajja! Men sjukt snygg häst.

Priscilla Olsson och hennes lusitanosto för första gången på bron.


Läst 5192 ggr





Fler inlägg

JUL
23

Bra dag!

Imorgon drar jag till kära Sverige för ett par veckors semester och även lite jobb nere i skåne sista dagarna. Kom gärna och kolla på we-träningar vid Krapperups slott 4-6 augusti!

Det har varit full fart (hela våren egentligen) innan jag ska på semester. Hästarna har gått fantastiskt bra, väldigt glad över Ernst som har börjat bli stadig i seriebytena. Altivo har fått ta det lite lugnare, vi ska hårdträna när jag är tillbaka. Bäbishästarna sköter sig fint också. Mina två 3-årstjejer som vi tog in i maj för inridningen är insuttna och har varit otroligt lättsamma. Båda efter Altivo som verkar ge väldigt trevligt temperament till sina avkommor. Jamaica och Jade har fått åka på sommarlov och när jag är tillbaka ska jag sätta igång med småpojkarna Jupiter och Jasmim.

Idag var det en riktig toppendag då jag åkte på dressyrtävling med Invictus och Giesta. Invictus gjorde sin andra start i livet och skötte sig med bravur. Det är inte så lätt för en 4-årshingst att koncentrera sig, men han var med mig och leverarade 66 % och en förstaplats! Finaste drömhästen <3

Giesta kändes något matt och när hon inte är helt framme är det svårt för mig att påverka. Hon blir lite irriterad om jag använder för mycket skänkel så det är bara att gilla läget och hitta lägen där man kan bjuda henne framåt. Hon kickade en gång mot skänkeln och lyckades pricka en blomma som stod på en bokstav. Precisionspoäng! Skämt åsido, det som var bra kändes riktigt bra och hon känns stark. Det blev 65 % och delad förstaplats. Hade alltså inte kunnat gå mycket bättre. Nu har även Giesta fått åka hem på ett litet sommarlov hos sin ägare i Spanien. När hon kommer tillbaka ska vi jobba vidare, får se hur länge jag får behålla henne. Nu är hon ute till salu så jag hoppas att vi hittar ett bra hem till henne. Om någon skulle vara intresserad av detta talangfulla sto så hör gärna av er på min mejl, astrid_hedman@hotmail.com

I veckan har det blivit en häst mindre (!). Cauteloso är på väg till Sverige då Mikael nu kommer ha mer tid att rida regelbundet. Jag önskar er all lycka till! Det har varit fantastiskt roligt att få förtroendet att jobba med Cauteloso och följa eran resa <3 Kommer att hälsa på ;)

Det är nog ingen som har missat all uppståndelse iår igen runt Falsterbo. Iår var jag inte där så jag har valt att inte skriva något. Men mitt inlägg från förra året har delats flitigt så nu är det över 70 000 visningar! Helt otroligt och jag är tacksam för alla fina ord som har skrivits. Det är klart att inte alla håller med och det är helt okej. Jag kan säga att denna typ av ridning inte bara finns i Sverige. Idag såg jag en ryttare som inte deltog i tävlingen, men som tävlar på hög nivå här i Portugal, rida runt i rollkur. Denna ryttare är även domare så det är något som har blivit väldigt tokigt. Tråkigt att se, men man får suga i sig och försöka titta på mycket bra ridning. Harmoni och kommunikation är mina ledord just nu.

Stor kram, ska se om jag kan få till något blogginlägg under min semester.

Giesta och Invictus var superstars! Fotot på Gista är från Ponte de Lima taget av bästa fotografen Rui Pedro Godinho

Älskar att jobba med unghästar <3

Älskade Altivo <3

Film på Giesta


Läst 17054 ggr Kommentarer Kommentera

JUL
14

Ponte de Lima 2017

Det blir inte så flitigt uppdaterande, ska försöka skärpa mig!

Förra helgen spenderades i Ponte de Lima där det var den årliga hästfeiran. Jag åkte dit med Giesta och Altivo. Giesta deltog i dressyrtävling fredag och lördag. Hon hade bara gjort en start tidigare i hela sitt liv och det är en stor tävlingsplats. Hon skötte sig utmärkt och jag hade inte kunnat vara med nöjd med henne. Jag red en Elementario 1 båda dagarna, det motsvarar LB i Sverige. Första dagen red jag en sväng på morgonen och då var hon väldigt laddad, men när det var dags för start på eftermiddagen skötta hon sig perfekt! Hon är inte så stark i längningarna ännu och jag ställde inte så höga krav. Men vi fick ändå ihop 65 % och vara med på prisutdelning. Lördag trodde jag hon skulle vara trött... Fel hade jag, hon hade massor med energi och jag hade väldigt härlig känsla inne på banan. Fast när det är mer tryck är det lättare att få misstag vilket hände ett par gånger så det blev bara 62 % vilket ändå var bra för att vara 3:e starten någonsin.

Altivo var lite småvild på fredagen när jag red på banan, men i dressyrtestet på lördagen hade jag fantastisk känsla. Det kändes enkelt att rida på en hand! Ett par extra byten då jag fortfarande släpper iväg ytterskänkeln och då han är så känslig byter han på en gång. Däremot är han snabb att byta tillbaka så vi kan göra byten i varje. Vi fick 65,99 % och kom 3:a efter 2 portugisiska killar som båda var med i EM-laget förra året. Jag var hack i häl så det känns bra att vara med i matchen! Söndagmorgon var det dags för tekniken. Altivo var fin på framridningen och inne på banan hade vi bra flyt. Hade kunnat göra bättre på ett par ställen och i fållan bröt han av till trav då jag höll i för mycket och kom dåligt in. Annars var jag väldigt nöjd och vi fick 68 % och var 3:a igen, inte många procent från de andra 2 ryttarna.

I speeden kändes Altivo lite trött på framridingen, men när vi kom igång inne på banan gick det i full fart. Jag vågar fortfarande inte speeda på så tufft på en hand, men vi var snabbast i klassen, men tyvärr så missade jag ringen så vi kom 2:a med 2 sekunder. Det hade ändå inte förändrat slutställningen där vi kom 3:a vilket jag var otroligt nöjd med i våran första nationella tävling på enhandsfattning.

Så summan var en väldigt bra helg, både allt runtomkring och resultatmässigt. Nu är det hårt jobb ett par veckor innan jag och hästarna får semester.

Kram

Astrid

Världens bästa gäng <3 Fattas på bilden gör mamma som kom från Sverige för att heja på mig <3

Giesta var en superstar <3

Jag och Altivo i väntan på prisutdelning.

Ni kan hitta fler bilder på min Instagram, astridhedman


Läst 46739 ggr Kommentarer Kommentera

JUN
20

Tävlingar, besök och bröllop

Det går lite länge mellan gångerna, men nu har det faktiskt varit ett par köriga veckor.

Förra helgen hade jag we-tävling igen med de 3 storpojkarna (Ernst, Aquário och Altivo). Denna gång var tävlingen uppdelad på två dagar så vi red dressyren lördag och teknik+speed söndag. Jag var väldigt tacksam över detta då det var runt 32 grader varmt hela helgen och med 3 hästar i portugisisk dräkt blir det lite svettigt.

Dressyren gick riktigt bra med alla 3. Aquário var lite spänd i början men galoppen kändes kalas. Tycker jag fick lite låga poäng i jämförelse med de andra även om det inte alls var lågt. 65 % och en 4:e plats blev det. Ernst gick som en klocka och jag var grymt nöjd med bytena som kändes enkelt och jag red bra innan. 70 % och vinst! Yes!

Altivo var mycket mer på mattan än helgen innan då han var lite för taggad. Ett par missar från mig då jag släpper ytterskänkeln så vi fick ett par extra byten. Var i övrigt riktigt nöjd och vi fick, trots missar, 69 % och vann (vi var som helgen innan bara 2 i denna klass).

Jag har tur som har så fina och hjälpsamma människor runt omkring mig. Som ni förstår så är det rätt körigt att rida 3 hästar på tävling. Men jag hade svenskt besök i form av tränaren Åsa Goldring som egentligen bor i Skåne, men som är några månader i Portugal i vår. Hon hjälpte till massor och även hemma fick jag lite lektioner och hon var suverän på att tömköra! Ska sätta igång med att träna på det. Sedan var även Jesus med som har häst hos oss i träning. Fattar ni vilka underbara klienter jag har som inte ens har hästen på tävling, men som ändå kommer med och hjälper till och kör? Catarina var med lördag, men hon skulle göra en stor operation (tandläkare) söndag så då kom min hovslagare Bruno och hjälpte till. Ett bra team är A och O om man vill komma någonstans.

Söndag började Aquário i tekniken och fick 67 % och en 5:e plats. Jag hade kunnat rida bättre, speciellt i bytena. Samtidigt får jag komma ihåg att detta bara är hans 3:e tävling någonsin så det är ändå fantastiskt resultat. Ernst gick väldigt fint, lite spänd i något byte, men vi hade bra flyt. 72 % och en 3:e plats. Vi var inte så många i denna klass, men det var tufft motstånd! Altivo var spänd på första hindret, sedan flöt allt på jättebra och det kändes ganska enkelt att rida på en hand. Något byte gjorde jag ett språng för sent, men vi hade flytet och han var lagom i energi. 76,33 % och 0,17 % från att vinna tekniken! Jag var ändå otroligt nöjd med de procenten och min motståndare i denna klass har många års erfarenhet.

I speeden tog jag revansch med Aquário och vann! Vi var det andra snabbaste ekipaget i hela tävlingen. Med Ernst blev jag lite för taggad (vinnarskalle) så han blev stressad och jag var alldeles för "röjig". Han måste ha funderat på vad jag höll på med däruppe. Altivo testade jag rida liiite fortare på, vill fortfarande känna att jag har kontroll så vi inte får några missar. Det gick super, men vi var lite för långsamma för att vinna.

Så totalt blev Ernst 2:a, Aquário klättrade upp till en 3:e plats efter speeden och Altivo 2:a. Det är roligare att vinna, men samtidigt är det roligt att det är så tuff konkurrens. Det ger en mer motivation att bli bättre och jag hade fin känsla på alla 3 hästarna vilket är det viktigaste. Jag och Ernst fick dessutom pris för högsta procenten i dressyren.

Nu blir det ett monsterinlägg, men tänker också nämna att jag var på bröllop i Uppsala i helgen. Det blev en fantastisk dag full med kärlek och skratt. Så roligt att träffa gamla kompisar både från gymnasiet och stallet. Moa som gifte sig är en av mina bästa vänner, så det var underbart att se henne stråla av lycka när hon fick säga ja till sin Caroline. När jag berättade för min portugisiska familj att det var två tjejer som gifte sig med varandra tyckte de det lät lite konstigt. Och att man kunde göra det i kyrka! Och dessutom hade de en kvinnlig präst (finns ej i Portugal än). Men när det fick se bilderna på det lyckliga brudparet var det inte så konstigt längre, alla kunde se hur lyckliga och rätt det såg ut. Och ja, jag grät ett par gånger på lördagen ;)

Däremot har säkert de flesta sett nyheterna om de stora bränderna som ännu inte är under kontroll och har hitills skördat 64 liv. Det var väldigt obehagligt att inte vara på plats när jag fick reda på det, men tack och lov är de fortfarande en riktigt bra bit bort från där jag bor och jobbar så vi borde klara oss. Mina tankar går till de omkomna och deras familjer samt alla fantastiska brandmän och frivilliga som bekämpar elden. Det finns sätt att hjälpa de drabbade med ett litet bidrag. Jag vet tyvärr inte hur man gör om man befinner sig i Sverige, men det borde gå enkelt att ta reda på.

Två olika, men väldigt härliga helger! Glöm inte att följa mig på Instagram astridhedman

Där finns klipp från tävlingen också.

Kram, ta hand om varandra <3


Läst 57446 ggr Kommentarer Kommentera

Till startsidan för Portugal-bloggen »



Portugal-bloggen

Astrid Hedman skriver om sina dagliga äventyr i Portugal, där hon arbetar som working student.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Lisen Välj
Portugal-bloggen
Jens Fredricson Välj
Stalldrömmar Välj
Therese Välj
Redaktionen Välj
Kajsa Boström Välj
Veterinärstudenten Välj
Hippologbloggen Välj
Avelsbloggen Välj
Hippologbloggen Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Hästskötarbloggen Välj
Gästbloggen Välj

stäng

Astrid Hedman skriver om sina dagliga äventyr i Portugal, där hon arbetar som working student. Hon kom till Portugal den första augusti 2011 och planerar att stanna hos de vackra lusitanohästarna på obestämd tid.

Till bloggen


Astrids senaste




Arkiv

Galleriet på Hippson Market

Populärt hos Granngården

Husbloggare

En dryg vecka kvar till skolstart

Hippologbloggen

Inridning och utbildning av hästar och ponnyer!

Therese

Handarbete

Kajsa Boström

Till Husbloggarna