Portugal-bloggen - Salon de Cheval
DEC
06

Salon de Cheval

Det tog ett tag för mig att skriva, men nu ska ni få höra om mitt äventyr i Paris.
  
Altivo kom fram till Paris på fredagen vid lunchtid. Jag och mamma hade åkt så vi var framme redan på torsdagkväll och mötte upp med min härliga kusin Carro. Vi bodde på ett hotell 5 minuters promenad från arenan. Fredagkväll fick vi rida på banan 30 minuter. Altivo var absolut inte trött efter resan utan var väldigt laddad. Arenan var cirka 50*30 m så det var en ganska liten bana. Runt om var det staket med reklam och publiken satt precis vid staketet. På ena långsidan var det en restaurang! Fick ändå hyfsad känsla, men denna typ av arenor är inte Altivos favorit så jag visste att det skulle bli en utmaning att få honom avspänd.
  
Lördag började dressyren. I working equitation rider man en slags kür med egen musik. Rörelserna måste ske i ordningen som det står skrivet i protokollet men man får utföra de på valfritt ställe. Jag var nöjd med min musik och program så jag hoppades att vi skulle kunna göra en felfri ritt. Altivo tyckte att det var alldeles för spännande för att kunna hålla sig i skritt så det blev ett par gånger som han taktade. Han försökte även fatta galopp efter en skrittpiruett. Suck! Traven och galoppen gick bättre, men han var för taggad och vi hade strul i en galoppiruett som också drog ner rejält. Jag var inte nöjd när jag kom ut, men vi red ändå ihop 60 % trots alla missar. Jag är inte långsint så det var bara att ladda om till eftermiddagen då vi skulle rida teknik. Vi hade fått banskissen några dagar innan så jag hade hunnit träna en dag hemma. Vi skulle bla rida med lans och rygga i en 8:a runt tunnor och slalom med byten.
   
Jag hoppades att hästen skulle vara lite lugnare då han gått på morgonen. Han kändes superfin på framridningen, men han spände till igen inne på banan och de ställen där vi nästan behövde "rida in i publiken" hade jag en del problem. Jag var ändå lite nöjdare efter den rundan. Altivo blir supersvår när han spänner sig för han blir väldigt bred bak och sänker ryggen. Man tappar helt galoppen och i vissa lägen kan han tvärvända om man ger honom för mycket plats i tyglarna. Jag hade velat rida på ett annat sätt och ha en annan känsla. Men nu gjorde jag verkligen det jag kunde i det läget vi var i. 60 % igen och det är så frustrerande att inte få visa vad man kan för vi är ju såååå mycket bättre än detta. Men kändes fortfarande ganska bra att få 60 % med en så spänd häst, tänk vad vi skulle kunna få för procent en bra dag... Publiken var helt fantastisk. Det var fullsatta läktare och de applåderade nästan efter varje hinder under rittens gång. Häftig känsla även om jag inte tänkte på det just när jag red. Altivo har inga problem med applåder så det var nog bara positivt.
   
Söndag förmiddag var det äntligen dags för speeden! Banan var svår, många hinder riktade mot staketet och publiken. Men jag hade gett mig tusan på att rida fort och den planen höll jag. Altivo kändes mycket bättre inne på banan och var väldigt fin på nästan alla hinder. Det var på ett par ställen vi hade lite strul och tappade tid just vid de hindrena nära staketet. Vi kom 10:a i speeden och 11:a totalt av 14 ryttare. Inte alls vad jag hade tänkt mig, men samtidigt får jag komma ihåg att det är några av Europas bästa ryttare på plats att det var vår första internationella start.
  
Det var ett häftigt och välorganiserat event. Jag träffade massor med underbara människor som jag hoppas fortsätta ha kontakt med. Otroligt glad över alla fina människor som jag har runt om mig och hejar på <3
  
Merci, Bonjour, Voila!
   
Ni kan se lite fler bilder på min instagram: astridhedman


Läst 2644 ggr





Fler inlägg

NOV
23

Paris here we come!

Igår åkte jag och mamma ner med Altivo till Golega. Där var det uppsamling av tävlingshästarna som ska till Paris och tävla. Det är ett portugisiskt transportbolag som ska köra hästarna. Med Altivo är de 5 stycken.

Resan till Golega gick bra och vi kom fram runt 9-tiden. Då gjordes en veterinärkontroll och vi fick gå igenom packning och utfodring av hästarna. Jag och mamma åkte tåg hem och jag hann jobba ett par hästar när vi kom hem. Hästarna kom iväg vid 17 tiden. Jag terroriserar de stackars människorna som har hand om min häst med sms. Det känns som att jag har lämnat iväg min bäbis och fastän jag vet att han är i goda händer kan jag inte låta bli att oroa mig. De ska komma fram till tävlingsplatsen på fredag efter lunch. Jag längtar tills jag får se honom!

Idag har jag varit i stallet på morgonen i skrivande stund håller vi på att packa det sista för att åka till flygplatsen. Håll tummarna för oss! Jag kommer ha mycket stöd i form av mamma, min kusin Carro, Catarina och Nuno. Jag kommer att försöka uppdatera på min instagram och facebook så gå in och följ mig där om ni vill veta hur det går för oss :)

astridhedman

Stor kram och håll alla tummar ni har för mig och Altivo lördag och söndag <3

En sormig Altivo efter sin blöta frukost. Viktigt att hästarna får i sig ordentligt med vätska på en längre resa.


Läst 9142 ggr Kommentarer Kommentera

NOV
19

Feira de Golegã del 2

Det blev rätt stor uppståndelse efter mitt förra inlägg. Glad att så många reagerar över serretas, vill bara klargöra att det hör till den traditionella spanska utrustningen, men visst  finns det någon portugis som rider med det också. Men det är inget som används i vanliga fall här. Kanske kan man samla ihop underskrifter och skicka in till Golegas organisation? Skulle kännas bra att göra något. Har ni andra förslag?

Tänkte att jag skulle berätta om hur det gick för mig och hästarna tävlingsmässigt. Fredag, lördag och söndag var det we tävling för mig och Altivo. Vi var 4 stycken i min klass varav övriga 3 portugisiska ryttare alla har ridit mästerskap. På fredagen var vädret ostabilt, men jag var taggad och kunde följa allting enligt plan. När jag gick ut och skulle börja rida fram (vi stod en bit ifrån tävlingsbanan) började det regna mer och jag insåg att de hade flyttat tävlingen in i det ridhus som finns i centrum. Det innebar att de var cirka 45 minuter sena... Typiskt! Däremot fanns det inget ridhus att rida fram i så det var bara att rida på i regnet. När det kom en värstingskur tog jag och 2 juniorryttare skydd under det enda parasoll som stod uppe på banan. 3 hingstar i rumpan på varann under ett parasoll. Det hade jag velat ha kort på! Jag valde att inte gå in i stallet igen då vi redan var blöta och 45 minuter var lite för lite för att gå in och vila. Men vi tog det lugnt och kunde rida emellan skurarna så hästen kändes fin när det var dags att gå in på banan. Jag var nöjd med programet även om det fanns ett par saker vi hade kunnat göra bättre. Min poäng var jag mindre nöjd med, 63 % och en bit ifrån de övriga 3. Många 6:or och 6,5:or som jag tycker hade kunnat bli 7:or i vissa fall. Men så är det med bedömningssporter. Bara att rida bättre nästa gång. På lördagen sken solen och det kändes häftigt att gå banan med världens bästa we-ryttare i Golega med massor av publik. Har haft en liten dröm om att tävla i centrum sedan jag var på feiran första gången för 7 år sedan.

Altivo kändes super mitt i kaoset i mangan när vi värmde upp. När vi kom in på banan taggade han till lite för mycket. Hade velat ha honom mer avspänd och kontrollerad. Stundvis fick jag en fin känsla och vi hade inga större missar. Vi red ihop 65 %. Jag var glad att vi kunde få ihop en hyfsat bra procent trots att det var långt ifrån vårt bästa. Alla övriga 3 var över 70 % så det blev sista plats igen. I speeden på söndagen var det jag som var övertaggad och gjorde ett par missar. Altivo var heeeelt otrolig och gick som en klocka. Den hästen älskar verkligen att speeda! Vi kom 3:a av 4a, men vi hamnade på sista plats totalt. Jag var trots det väldigt glad över tävlingen. Det är en speciel tävlingsplats och jag tror om vi kan göra bra ifrån oss där kan vi tävla överallt! Jag måste också komma ihåg vilka jag tävlar emot, men nästa år har jag sagt att jag ska vinna!

Foto taget av Equine By Vidal Photography

Laddad ryttare för speeden!

Måndag var vilodag och jag kunde fokusera mer på Invictus som skulle tävla tisdag och onsdag. Han älskade Golega, han hade nog helst velat utforska feiran på egen hand och ha party. Den hästen har så rolig attityd. Han tycker verkligen han är helt fantastisk och det är sällan jag träffat hästar med så mycket självförtroende. På tisdagen tävlade vi preliminario, vilket motsvarar svensk LC fast med mycket lättridning. Han busade till det ett par gånger då han gärna ville springa till kompisarna på framridningen och förstod inte alls varför vi var tvungna att vara så himla ordentliga. Det blev 58 % men jag oroar mig inte över poäng i detta stadie. Onsdagen tog vi revansch och denna gång skötte han sig nästan hela tiden. Det blev 62 %, men en bit bort från placering då det var tuff konkurrens. Jag är väldigt stolt över honom och man blir verkligen glad av att rida honom. Livet är en fest måste vara hans motto.

Första ritten i Golega

Tävlingsbilder tagna av Hanna Larsson

Foton tagna av Eurico Moreira.

Resten av dagarna red jag hästarna och de skötte sig utmärkt. De jag bodde med i huset var helt fantastiska och vi hade många roliga stunder. Längtar redan till nästa år!

Gänget utanför en bar och dricker abufado.

Fantastisk bild på Catarina och Fandi. Catarina är nog den snällaste människa jag vet <3

Däremot fick feiran ett tråkigt avslut. Altivo fick kolik fredag eftermiddag! Det fanns en veterinär på feiran, men jag måste säga att jag inte var så nöjd med honom och det hela slutade med att vi fick köra hästen till universitetet i Lissabon. Vi var oroliga att han skulle behöva buköppnas, men tack och lov släppte det vid 5-tiden på lördagmorgon. Han fick sova kvar där medans vi körde tillbaka till Golega. Min chef Renato var med mig så det var skönt att ha honom där för jag var i chock. Vi sov några timmar och på eftermiddagen hämtade jag honom. Det var ovant att se honom i det stadiet då han normalt är en kaxig och livlig kille. Nu var han trött och slö i ögat. Men han mådde bra och det var det viktigaste. Jag red Invictus söndag morgon och sedan körde jag hem med mina pojkar.

Jag tyckte det var otroligt jobbigt att vara i en så utsatt situation och att inte kunna hjälpa sin bästa vän. Hade jag haft vår veterinär på plats hade jag inte blivit så orolig, men att ha en helt främmande människa som man inte känner att man litar på och ska sätta hästens hälsa i dennes händer är inget roligt. På universitet var de väldigt proffsiga och trevliga så direkt vi kom fram kände jag mig lugn igen. Fy för kolik säger jag bara! Det jag var så glad över i denna hemska situation var att se hur många fantastiska människor jag har runt omkring mig. Alla var så stöttande och gulliga, man inser hur stark kärlek är när man får så stora doser <3

Nu är Altivo helt återställd så nu är vi laddade för nya äventyr i Paris nästa helg. Mer om det till veckan ;)


Ha en fortsatt bra söndag!

Instagram: astridhedman

Mitt och Altivos speedtest. Filmat av Hanna Larsson.


Läst 12632 ggr Kommentarer Kommentera

NOV
15

Feira de Golegã

För er som gillar lusitanos och ännu inte varit i Golega borde verkligen boka en resa till nästa år. Det är något alldeles speciellt med denna feira (festival) som är så långt från Sverige man kan komma när det gäller det mesta. Säkerhetstänk existerar inte, men på något vänster så fungerar det ändå. Det är hästar, vagnar, människor, salustånd, barnvagnar och lite mer hästar mixat i en liten stad (som resten av året är död). Det finns något att se för alla, alltså alla som gillar hästar! Givetvis finns det vissa saker som kan vara tråkigt att se. Tex ryttare som sitter på sina hästar i timmar och rider från bar till bar. Eller en ponny med vagn som får dra 5 vuxna män. Spanjorer som rider med serreta. Det är en metalldel som fästs på insidan av nosgrimman med taggar. Kan också fästas med tyglar och den ska vara till för att ha mer kontroll på hästarna. Jag avskyr det och tycker det borde förbjudas!!! En spanjor kom in där vi hade Invictus och bad mig hålla hans häst medans han sprang på toaletten. Givetvis hade han serreta på sin fina häst och nosgrimman var rejält åtdragen. Jag spände snabbt upp 3 hål och det märktes att hästen hade ont av det för den ryckte till så fort jag började med nosgrimman. Ryttaren märkte ingenting när han tog tillbaka sin häst och jag ångrar bara att jag inte tog av den helt. Ryttaren var nämligen ganska rund under fötterna och hade förmodligen inte märkt något förrens dagen efter.

Nåja, det var inget bra sätt att marknadsföra Golega på! Men jag tror det är bra att vara förberedd på dessa saker. Jag vet vissa som åkt dit och inte kunnat njuta, utan bara fokuserat på den lilla del som inte är bra. Det blir dock en hel del förbättringar. För några år sedan var det inte ovanligt att ryttare red runt på alldeles för magra hästar, hästar som blödde från sporrar och annat otrevligt. Nu när det är så många turister som kommer har organisationen skärpt sig och tillåter inte vad som helst. Jättebra för hästarna då deras ryttare förhoppningsvis tänker till en extra gång hur man behandlar sin häst. Iår tyckte jag det var väldigt många fina hästar så det var roligt att se. Inte alla som var jättebra ridna, men jag såg en hel del trevlig ridning. Det är alltid så inspirerande att se de bästa ryttarna i Portugal sitta och jobba hästarna som om de vore hemma. Bara att suga åt sig och försöka se så mycket som möjligt. Det är även ett bra tillfälle att knyta kontakter. Jag träffade väldigt många svenskar, både gamla och nya bekantskaper. Givetvis mina älskade vänner Ginnie, Hanna och Rebecka. Jag är väldigt glad att jag lärt känna dessa underbara människor som jag förmodligen inte träffat hemma i Sverige <3 Det var även en hel del we-människor där. Uppfödaren och sponsorn till mitt föl kom ut en dag så det var roligt att prata lite framtid med henne. Jag träffade många fler, men ingen nämn, ingen glömd :)

I huset jag bodde under ferian var vi ca 20 stycken som mest, bara portugiser och jag. Alla kände varann sen långt tillbaka och är som en stor familj. Jag måste erkänna att jag var lite nervös att komma in där och hoppades att de skulle gilla mig. Lite som att gå till skolan första dagen. Men det var verkligen ingenting att vara nervös över, alla var helt underbara! Jag har aldrig varit så länge i Golega som detta år. Eftersom we-tävlingen var lagd första helgen så blev det nästan 10 dagar. Jag trodde jag skulle vara less när jag åkte hem, men nästa år blir det nog lika många dagar om jag får bo med samma gäng. Så roligt vi hade, även om det blev väldigt dramatiskt sista helgen. Det hade jag gärna kunnat slippa, men får nog skriva om det i ett annat inlägg. Deta har redan blivit för långt! I del 2 får ni veta hur det gick för mig, Altivo och Invictus.

Kram,

Astrid

Instagram: astridhedman

En del av "La Familia"

Jag och bästa Ginnie <3 Måste få skryta om Ginnie som debuterade i St Georg på godkända procent i Golega. Rätt imponerande på en fd tjurfäktningshäst som gick lättaste klassen för drygt ett år sedan. Hon har gjort ett otroligt jobb med denna lilla häst!

Kungen <3 Uppvärmning inför tekniken.


Läst 20940 ggr Kommentarer Kommentera

Till startsidan för Portugal-bloggen »



Portugal-bloggen

Astrid Hedman skriver om sina dagliga äventyr i Portugal, där hon arbetar som working student.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Lisen Välj
Portugal-bloggen
Jens Fredricson Välj
Stalldrömmar Välj
Therese Välj
Redaktionen Välj
Kajsa Boström Välj
Veterinärstudenten Välj
Hippologbloggen Välj
Avelsbloggen Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Hästskötarbloggen Välj
Gästbloggen Välj

stäng

Astrid Hedman skriver om sina dagliga äventyr i Portugal, där hon arbetar som working student. Hon kom till Portugal den första augusti 2011 och planerar att stanna hos de vackra lusitanohästarna på obestämd tid.

Till bloggen


Astrids senaste




Arkiv

Galleriet på Hippson Market

Populärt hos Granngården

Husbloggare

Gästblogg: "Att vara med räknas också"

Gästbloggen

Kvällshoppning!

Therese

En helt ljuvlig grundkurs

Kajsa Boström

Till Husbloggarna