Portugal-bloggen - Santarém
JUN
13

Santarém

I helgen var jag och Altivo i Santrém och red vår andra nationella tävling iår. Vi åkte ner redan på torsdag och jag hann rida på banan under eftermiddagen. Det var en ganska knepig arena med mycket som pågick runt om. Fredag morgon var det veterinärbesiktning. Det har vi alltid på nationella tävlingar vilket jag tycker är bra. Altivo kan vara lite busig, men denna gång skötte han sig fint och vi fick ok från veterinären. Jag red ett pass på morgonen också då vi bara skulle starta kl 15. Han var mer avspänd och kändes väldigt fin.

När det var dags för oss att starta kände jag att han spände till när vi kom in på banan. Jag kunde dock ha honom med mig trots att parasollen vid domarna prasslade på då det blåste bra. Jag var rätt nöjd med ritten, det var inte det bästa vi gjort och några kostsamma småmissar gjorde att vi red ihop 66 %. Men stundvis hade jag bra känsla och jag var nöjd med poängen som kändes rättvist. Utan missar vet jag att vi kan vara på 70 % och för att ligga i nivå med de andra i min klass har man inte råd med missar. I min klass rider VM-vinnaren Gilberto på en annan häst visserligen, VM-trean Joao Goncalves, Joao Bento som också ingick i laget på VM. Eduardo Almeida som var delad EM-etta för 2 år sen (på annan häst). Mafalda som var reserv till att åka till München och en annan ryttare som visserligen inte varit med i något lag, men som är profesionell ryttare och rider en jättefin Oxidado-avkomma (som reds av Pedro Torres). Såååå som ni förstår är konkurrensen rätt tuff, men jag vet att jag och Altivo kan vara med och slåss i toppen om vi rider felfritt och utan spänning. Det är en rätt häftig känsla! I dressyren kom vi 5a av 7. I manövertestet som vi red på kvällen var Altivo inte med mig. Det var strålkastare, soundcheck på scenen som hade baksidan mot banan. Jag var inte alls nöjd med känslan, men nu i efterhand när jag har analyserat så måste jag rida bättre. Jag tror att jag ger upp när vi hamnar i det läget istället för att försöka rida ur det. Jag måste ha hästen bättre framför skänkeln och inte hamna i handen. Altivo är definitivt inte lätt när han blir spänd, men jag måste kunna fortsätta rida och fokusera. Vi red ändå ihop 64 % så det var inte dåliga poäng. Men de andra ryttarna red på 68-70 så vi hamnade sist.

På lördagen inför speeden var jag mer taggad och hade bra energi. Altivo var super på framridningen, jag red massor med tempoväxlingar och såg till att han svarade upp kvickt på små hjälper. Han kändes mycket mer bekväm inne på banan och det är betydligt lättare när man får rida på framåt. Han var helt fantastisk under hela banan och jag tror det kan ha varit en av våra bästa rundor. Vi var 2 sekunder från vinst efter Ricardo med Oxidado-avkomman. Det kändes väldigt stort att slå Gilberto som gjorde en grymt snygg runda, men vi var 5 hundradelar före! Det var ett av mina mål under året, att klå Gil ;)

Vi slutade på en 6:e plats totalt pga vårt spända tekniktest, men jag var ändå ganska nöjd. Vi rider mot de bästa i världen, men jag ska se till att börja vara med och slåss i toppen. Nästa tävling är om två veckor i Cascais, då ska jag ha en bra strategi för att ha en avspänd häst.

Här är ett kort klipp från dressyren.

Jag hade bästa supporten på plats med nästan hela Golega-gänget <3

Ha en bra vecka och kom ihåg att följa mig på instagram astridhedman

Kram

/Astrid


Läst 3523 ggr





Fler inlägg

JUN
06

Video på Giesta

Tror solen har dragit till Sverige. Vi har haft riktigt kallt och tråkigt väder de senaste dagarna. Idag hade jag mössa! Den 5:e juni. Skandal! Vi har iallafall inga flugor om man nu ska tänka positivt. Men jag ska inte klaga, det är bättre än 35 grader varmt. I helgen ska jag och Altivo göra vår första tävling efter VM. På torsdag åker vi ner till Santarém där det är nationell we-tävling. Ska bli roligt att tävla och han känns fantastiskt fin. Bara att finlira nu.

De andra hästarna går också bra, den enda fördelen med att Ernst åkte är att jag nu har lite mer tid för varje häst. Vi filmade Giesta som jag ska lägga ut på annons igen. Hoppas få napp nu när hon är mer utbildad och bytena börjar sitta. Har funderat på att testa starta någon we-tävling med henne. Tror hon skulle fungera bra för det och hon är modig. Om någon skulle vara intresserad av Giesta så hör gärna av er på min mejl, astrid_hedman@hotmail.com

Juni är fullspäckad med tävlingar så jag kommer ha fullt upp vilket känns skönt. Semester för sommaren är bokad i Piteå i slutet på juli och jag kommer även ha träningar i Tisenhult första helgen i augusti. Mycket roliga saker att se fram emot och även om det har varit jobbigt med Ernst så tror jag att det var någon mening med att han åkte. Jag är lyckligt lottad som har hans fina helbror i stallet. Horus tror jag kommer bli en väldigt bra häst i framtiden.

Följ gärna mig på instagram, där finns lite fler videos på Giesta om någon vill se, astridhedman är kontot.

Visst är hon fin? :)


Läst 8224 ggr Kommentarer Kommentera

JUN
02

VM i bilder

Det har varit några tuffa dagar för mig då jag varit sjuk. Hostan är värst, men har även haft feber och stannade till och med hemma från jobbet(!). Vi hästmänniskor är inte så bra på att ta hand om oss själva medans våra hästar får allt de behöver. Jag försöker bli bättre på att lyssna på kroppen och vila när jag är sjuk. Men det är inte så lätt då man tänker att man rider bara några och longerar några. Sen så råkade man rida alla i bara farten och på kvällen är man död. Nyårslöfte för 2018 check!

Men idag tänkte jag inte skriva ett monsterlångt inlägg utan istället bjuda på massor av bilder från VM. Here we go!

Väldigt glad över att få vara i samma lag som dessa två härliga människor, Johanna Nygren och Åsa Salétros. Vi hade roligt och jag tycker vi alla var bra på att stötta varann. Dessutom bondade våra hästar, de förstod att de var ett lag. Altivo tyckte att han var lagledare, det tyckte även LappGlans. Violino var mest glad att få hänga med.

Bästa pappa var på plats och hejade på mig och Altivo.

Jag och Johanna chillar på läktaren.

Mysigt för hästarna att få ha fönster och kunna titta ut alternativt bita på folk.

Motljus. Just sayin...Fick hålla i Altivo så han inte skulle bita mig eller pappa.

Min vackra mamma var stark supporter. Dessa t-shirtar var lite skämmiga, men roliga om man vet historien bakom.

Sista ärevarvet. Altivo tycker vi ska göra fler ärevarv, det är nog det bästa han vet. Jag var mest glad att vi överlevde. En tysk hoppade över podiumet med sin häst så en fotograf fick slänga sig. Behöver jag säga mer?

Jag och den nyblivne VM-mästaren Gilberto Filipe Silva med sin fantastiska häst Zinque das Lezirias.

På väg in mot kossorna som vi inte gjorde. Vi stod stilla och tittade på överdomaren i 3 minuter. Lite rebelliskt men kan faktiskt tycka att de åtminstone borde göra någon förändring på detta moment. Kanske bara ha 2 ryttare från varje lag som får göra det. Lång dag för kossorna.

Glad tjej med världens finaste häst.

Piffiga inför finmiddag. Japp that is right, jag har klänning!

Så jag kanske måste berätta historien om The Astrid. När jag åkte till Portugal och skulle jobba för en killa som heter Pedro blev mitt flyg försenat. Jag hade givetvis inte tagit hans telefonnummer (burra!) så jag bad min mamma och kusin skriva till honom på mejlen. På portugisiska så använder de ofta "o" när man kallar på någon. Typ o Astrid. Direkt översatt till engelska blir det "the". Pedros engelska var mestadels översatt via google translate så varje gång han skrev mitt namn blev det the Astrid. Så han skrev till mamma och Carro att "Don't worry, I will take care of the Astrid." Därav mitt interna smeknamn med dessa två brudar.

Hökögat Maria gjorde ett fantastiskt jobb med oss.

Glad 12:a efter dressyren.

Bästa teamet! Min kusin Carro, jag, mamma och Maria. Och Altivo såklart! Pappa bakom kameran.

Så glad att jag får ha denna kvinna som min tränare <3

Bästa <3

Speed

Dressyr

Vi var väldigt fina inför vetchecken som alla 3 hästarna dansade igenom.

Laget med lagledaren Kajsa Ekedahl.

Mer dressyr.

Nu ska jag sova skiten ur denna sega hosta.

Kom ihåg att följa mig på instagram astridhedman


Läst 10952 ggr Kommentarer Kommentera

MAJ
25

VM, skratt och tårar

Det känns som att det har hunnit hända ett helt liv sedan jag bloggade sist. Gör er redo för ett långt inlägg!

VM var förstås superhäftigt och jag är så glad att jag fick chansen att åka och rida i Tyskland. Altivo tog resan utan problem, han var pigg och fin i hull. Jag hann rida en sväng på tisdagen, onsdag kom Maria så vi red ett pass på förmiddagen. Då var han jättefin så det kändes lovande. Vi veterinärbesiktade på eftermiddagen. Jag var rätt nervös, inte för att jag inte trodde han skulle gå igenom. Men man vet aldrig. Jag var nervös helt i onödan för Altivo sprang igenom lätt som en plätt och skötte sig förvånansvärt bra. Inget kastande med huvudet.

Torsdag var det dags för dressyren, jag red efter lunch så vi tog ut honom ett pass på morgonen. Han var verkligen i storform och även inne på banan var han otroligt fokuserad och med mig. Jag gjorde en miss i ena piruetten och hamnade inte i fas med musiken. Men jag var ändå överlycklig när jag kom ut. Hästen var helt fantastisk, misstagen tog jag på mig. Jag trodde inte på det, men Johanna i laget sa att det är annorlunda med mästerskap. Det händer något med stämningen och trycket. Hon hade rätt för innan dressyren kände jag mig rätt spänd, men det var samtidigt en häftig känsla. Vi fick ihop 64 % i dressyren och en 12:e plats av 45 ryttare så det var jag väldigt nöjd med såklart. På kvällen hade vi svenskmiddag. Det var roligt att så många rest ner för att heja på oss. Många har jag haft som vänner på facebook länge, men aldrig träffat i verkligheten så det var kul att lära känna alla lite bättre. 

Fredagen var det dags för manövertest. Eftersom han var så fin dagen innan gick vi bara på promenad efter att jag hade gått banan. På framridningen kändes han super och jag kände ingen nervositet denna dag. Jag var mest laddad på att få rida och kände mig fokuserad på ett bra sätt. Jag fick startsignal och satte igång. Innan jag kommer fram till första hindret ringer överdomaren i klockan och säger att jag är utesluten. Jag förstod ingenting och hon förklarade att jag ridit igenom ett hinder efter startsignal. I internationella klasser får man inte rida igenom hinder man ännu inte genomfört efter startsignal. Jag hade alltså ridit på fel sida om en stolpe i parallellslalomen precis innan startlinjen. Ett riktigt skitmisstag kan man lugnt säga och jag grämer mig ännu. Jag kommer däremot aldrig mer att göra om samma sak, men det var tufft. Alla var helt fantastiska och stöttade. Väldigt glad för mina lagkamrater som förstod att jag ville vara ifred och bryta ihop. Även andra ryttare kom och beklagade och delade med sig av egna historier då de gjort samma eller liknande saker. Det fick mig att må bättre, men jag kände mest att jag hade svikit Altivo som var så otroligt fin och verkligen ville visa upp sig. Men han var kanske lika nöjd att få komma in 1 minut och få massor med applåder.

Lördag hade jag tagit mig samman och målet var att gå in och rida så fort jag kunde och ha roligt. No pressure då vi redan var körda pga uteslutningen. Han var taggad på framridningen, han visste vad vi skulle göra. Även fast vi inte hade ridit några hinder dagen innan så stod han inte emot på någonting. Han tog för sig och vi hade skitkul inne på banan! Jag var kanske lite ofokuserad och missade ringen (-5 sekunder) och hade jag tagit den hade vi klättrat ytterligare någon placering. Nu blev vi 17:e vilket jag också var nöjd med. Även om vår slutliga placering inte alls blev vad jag tänkt mig så har vi fått så mycket med oss från denna vecka. Vi är många erfarenheter rikare, vi har lärt känna många nya människor och en boost för vårt självförtroende. Nu ställer vi siktet på EM om 2 år ;)

Det har tagit lite tid för mig att återhämta mig efter mästerskapet. Man blir rätt utpumpad mentalt, speciellt när det gick både upp och ner för min del. Altivo har sett hur pigg och fräsch ut som helst. Han har fått 2 veckor med hage och skritturer i skogen. Han tycker det är rätt tråkigt och säger att han kan göra ett mästerskap till på en gång. Efter att han kommit hem har han gått och blivit en riktig diva, tycker att han ska ha all uppmärksamhet hela tiden.

I tisdags fyllde jag år och hade en trevlig kväll med mina svenska/norska tjejkompisar. Däremot fick jag världens sämsta födelsedagspresent. Enjeitado är såld och åkte för någon dag sedan för att börja sin resa mot USA. Jag har gråtit oavbrutet sedan i onsdags när jag kom och såg hans tomma box. Jag kanske är mer känslig än andra, men han var verkligen en speciell häst och jag kommer alltid att vara tacksam för allt han har lärt mig. Trodde aldrig det skulle vara såhär tufft, inbillade mig att jag var mer förberedd då detta varit på tal i över ett år. Ibland suger det att jobba med hästar, men jag är säker på att jag inte är ensam om att vara i denna sitaution. Men på 4 år hinner man fästa sig och vi har så många minnen tillsammans. Med tiden hoppas jag att det ska bli lättare men just nu är det tungt. Min älskade Ernst <3

Nästa gång får det bli bilder från VM men just nu vill jag bara grotta ner mig i Ernst bilder. Vilken resa vi har gjort och jag kommer vara evigt tacksam för allt denna fantastiska häst har lärt mig.

Kram,

Astrid (instagram astridhedman)


Läst 14027 ggr Kommentarer Kommentera

Till startsidan för Portugal-bloggen »



Portugal-bloggen

Astrid Hedman skriver om sina dagliga äventyr i Portugal, där hon arbetar som beridare och tävlar dressyr samt WE.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Lisen Välj
Portugal-bloggen
Pether Markne Välj
Stalldrömmar Välj
Therese Välj
Redaktionen Välj
Kajsa Boström Välj
Hippologbloggen Välj
Avelsbloggen Välj
Gästblogg: Avel Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Hästskötarbloggen Välj
Gästbloggen Välj

stäng

Astrid Hedman skriver om sina dagliga äventyr i Portugal, där hon arbetar som beridare och tävlar dressyr samt WE.

Till bloggen


Astrids senaste




Arkiv

Galleriet på Hippson Market

Populärt hos Granngården

Husbloggare

Vårt avelssamarbete och årets föl

Lisen

Fantastisk träning!

Saras vardag

Till Husbloggarna