Portugal-bloggen - Träningar och skillnad mellan ridstilar
OKT
10

Träningar och skillnad mellan ridstilar

Följande inlägg fick stor uppmärksamhet och Astrid har nu skrivit en uppföljning: "En ursäkt till western och alla dess utövare"



Min tränare Maria Eriksson var här förra helgen och drillade mig och hästarna. Hon är helt fantastisk som tränare och ryttare. Världsklass, bäst i världen faktiskt. Jag är så lyckligt lottad att ha denna kvinna i mitt liv.

Altivo var såååååååå fin! Tror aldrig jag har haft sådan känsla förut. Maria red honom alla 3 dagarna i början av passet och sedan var det bara sitta upp och njuta. Jag sa faktiskt att jag inte ville rida så mycket för vad jag än gjorde skulle det bara bli sämre för han var helt magiskt fin. När man känner att hästen är i perfekt balans, helt emellan hjälperna och svara lika mycket framåt som tillbaka. Jag kunde gå in i en ökad trav där han var helt jämn och inte ändrade något förutom steglängden. Sedan kunde vi gå in i passage och han höll samma rytm, kändes exakt lika under sittbenen och i kontakten. Piruetterna i galoppen var det bara att vända sig själv så följde han med mig. Stackars människor som inte rider och får uppleva denna känsla. De andra hästarna gick också riktigt bra och Maria var väldigt nöjd med oss och jag fick inte alltför mycket hemläxa. Märklig känsla men samtidigt härligt. Jag börjar komma någonvart med min ridning tror jag! Känns väldigt kul att få ha så många fina hästar i stallet, normalt brukar jag ha en eller två över medel, men nu är det 4-5 stycken så det är spännande.

Känns som att jag ränner till Sverige väldigt ofta, men nu var det sista gången innan jul. Det var we-träningar i Örebro som stod på schemat denna gång och det var många nya ryttare vilket var roligt. Linnea Lycke både red och organiserade allt samt gav mig massor med mat hela tiden ;) Jätteduktig tjej som också har träningar regelbundet runtom i Örebro om någon av er läsare är sugna på att testa. Det som är det bästa med working equitation tycker jag är att alla kan vara med. Det spelar ingen roll hur flashig häst man har så länge man har en bra relation med sin häst och bra grundridning.

Ibland kommer det ryttare som rider western på mina träningar. Jag har inte jättebra koll på deras tävlingsgrenar, men jag vet att de har en gren som heter trail. Det är liknande working equitation med olika hinder och galoppombyten. Jag tror det kan vara ett väldigt bra komplement att träna we då jag har förstått att det inte finns så många westerntränare i Sverige. Däremot får man komma ihåg att det är rätt stor skillnad mellan de olika systemen. Jag vill inte trampa någon på tårna och givetvis kan alla discipliner vara bra eller dåligt beroende på hur man utför det. Men målet med western är annorlunda än dressyren. Man ska kunna använda hästen i arbetet med boskap. Hästen ska jobba av sig själv vilket jag tycker är toppen! Däremot är det inte särskilt uppbyggande för hästarna. Det ser man främst i övergångarna ner i gångart där hästarna i western bromsar snabbt med raka framben och ibland kan de sitta men de är mest på bogarna. I dressyr ska hästen bromsa genom att böja in sina bakben och på så sätt få mer vikt på bakdelen. Det blir också rätt stor skillnad pga sadeln. Westernsadeln är bekväm för både häst och ryttare samt är utformad för att rida långt. Dressyrsadeln är byggd för att ryttaren ska kunna sitta i lodrät sits och att man ska komma nära hästen så man kan rida med sätet.

Dressyren är till för hästen och målet är att få en smidig, harmonisk och stark atlet. Så working equitation kan alltså vara ett bra komplement i träning om man rider western och jag tycker det är roligt att de kommer på mina lektioner. Men ska man tävla i we är det dressyr som bas som gäller. Men det är nyttigt att lära sig mer om andra grenar och jag tycker att det horsemanship som man använder i western är väldigt bra. Ofta har westernryttare lätt att skola om till dressyr för de sitter avspänt och gör inte för mycket. Hjälpgivningen är däremot rätt olika. I övergångar ner så skjuter man fram skänklarna och lutar sig bakåt i western. Jag pratade om detta med en elev i helgen och frågade vad tänket med detta var. Hon förklarade att man vill att hästen sätter vikten över bakbenen så ryttaren hjälper helt enkelt till med detta genom att luta sig bakåt. När man bryter av i dressyr så vill man bromsa rörelsen med sittbenen genom att sitta djupare i sadeln och vinkla bäckenet bakåt, alltså nästan luta överlivet framåt. Då riktas sittbenen bakåt och ger en bromsande effekt via sätet. Skänklarna går bakåt och neråt för att komma djupare i sadeln och engagera hästens bakben. Det blir en mer osynlig hjälp vilket jag gillar. Men en riktigt duktig westernryttare har såklart sin häst i bra balans och den jobbar bra med sina bakben.

Idag skickade vi iväg Icaro mot Sverige. Marcel Jordan är bolaget som kör och jag är så nöjd med dem. Väldigt proffsiga och hästarna kommer alltid fram i fint skick. Känner mig trygg, men det är alltid lite vemodigt att lämna bort hästarna. Fast jag vet att Icaro kommer få det toppen i sitt nya hem hos min vän Maja Forsell.

Imorgon kommer min älskade mamma på besök, ska bli så roligt att rå om henne en vecka <3

Sov gott på er,

Astrid

Instagram astridhedman

Här drillas det för fulla muggar.

Fina Indio kommer bli en stjärna i framtiden tror vi allihopa.

Maria trimmar Altivo före jag sitter upp. Bara att njuta och vara tacksam över att jag får rida och träna en sådan fantastisk häst. Han ger en känsla i ridningen som är helt magisk.

After ride, min chef var så nöjd med sig själv efter att ha tagit ett litet barbord till stallet. Karina Hjerpe var också med, hon är vän till Maria och jag träffade henne en del när jag bodde i Kalix. Tror hon blev förtjust i lusitanos och Portugal :)

Ën superhelg som avslutades med lunch i vackra Porto.

Man fick klä på sig ordentligt när man kom till Sverige. Jätteroligt med så många ambitiösa ryttare och trevliga hästar.

Nu är Icaro på väg till Sverige. Önskar Maja stort lycka till med denna fina häst <3


Läst 62052 ggr





Fler inlägg

JAN
14

Nytt kapitel

Jag har stora nyheter att berätta för er. Jag har funderat länge på detta och det har alltid varit min dröm. Jag trodde att jag alltid skulle vara nöjd på min nuvarande arbetsplats, men på sistone har jag känt att jag vill mer. Långt bak i mitt huvud hade jag en vision att jag skulle driva eget innan jag fyllt 30 år. Detta ska nu bli verklighet. Jag har inte kunnat dela med mig till er tidigare då jag ville prata med min chef först.
   
I torsdags sa jag upp mig som beridare hos Renato Piairo. Det är 5 år vi har jobbat ihop i mars och det har varit en fantastisk tid. Så många hästar som jag har fått äran att utbilda och tävla, avel och fina föl, min resa med Altivo hela vägen till VM i Tyskland och mycket mycket mer. Jag är så tacksam för allt jag har fått vara med om och att jag har fått vara en del av deras familj.
   
1:a mars kommer jag flytta med 4 hästar till Esposende (stad vid havet, norr om Porto) där min hoppkompis Anna Lindberg står med sina hästar. Det är en kanonfin anläggning med två ridhus, utebana, hagar och det går att rida till stranden. Jag kommer hyra boxar och till en början ska jag bo med Anna och hennes portugisiske pojkvän så jag behöver inte göra några stora investeringar i början. De hästar som flyttar med är Indio (Nunos häst), Fandi (Catarinas), Falcao (Anas) och Fagote (Ginnies). Jag håller också på att leta två hästar till klienter som vill ha hästar i utbildning för försäljning. Eventuellt flyttar någon till med, men det får vi se.
   
Min chef vill sälja nästan alla hästar, enbart behålla några ston för att fortsätta med avel i mindre skala. Vi fortsätter som goda vänner, han har varit toppen hela tiden och vi kommer förhoppningsvis fortsätta sammarbeta med några unghästar.
Givetvis känns det jobbigt att Altivo ska säljas. Jag siktade på ett till mästerskap med honom, men samtidigt är jag glad att han inte blir ståendes i en box. Nu får jag dessutom möjlighet att vara med och se till att han kommer till ett bra hem. Han blir 14 år nu och ska min chef få några pengar för honom är det bäst att sälja nu. Han är fräsch och pigg så om någon av er läsare skulle vilja ha en välskolad we/dressyrhäst att tävla/träna på så hör gärna av er på min mejl astrid_hedman@hotmail.com
  
Det bästa hade givetvis varit om det fanns någon som kunde köpa honom och ha kvar honom i träning med mig till nästa mästerskap. Sedan kunde han bli läromästare eller användas till avel. Men det händer nog mest i hästböcker, verkligheten ser inte ut så och det är jag väl medveten om. Horus hoppas jag får en köpare som vill ha kvar honom i utbildning ett tag till. Han har så mycket potential och det skulle vara kul att få fortsätta jobba med honom. Sedan är det våra småpojkar Jupiter och Jasmim som skulle behöva säljas rätt omgående. De blir 5 år nu och är underbara bägge två. Deras halvsyster (e. Altivo) har jag nyss börjat rida utan lina och hon är en väldigt smart liten häst. Kan bli riktigt fin med rätt ryttare, hon är också till salu. Sedan har vi 4 stycken blivande 3-åringar som också kommer söka hem. Mejla mig om något av detta låter intressant. Om inte alla hästarna är sålda till första mars kommer jag åka mellan några dagar per vecka så ingen häst blir ståendes.
   
Blandade känslor, men mest av allt känner jag mig exalterad för ett helt nytt kapitel i mitt liv. Min familj har varit otroligt stöttande och skulle det inte gå ihop är det värsta som kan hända att jag får söka nytt jobb. Men jag har en bra känsla inför detta projekt och det ska bli så roligt att vara på ett ställe där det är mer liv och rörelse samt att få rida varje dag med mina vänner. Jag ska försöka åka lite oftare till Sverige och ge träningar så skulle ni vara intresserade av att ordna helgträningar får ni gärna skicka ett mejl. Kommer lansera min nya hemsida som min fantastiska kompis Hanna Larsson har fixat. Funderar om jag borde ha något namn till mitt nya projekt. Förslag tas gärna emot!
  
Kommer förhoppningsvis ha en del tid över i början på mars då jag inte kommer ha så mycket hästar. Min plan är att åka och titta på lite hästar så är någon i hästköpartankar kan ni också höra av er då jag kommer titta på lite allt möjligt. Då vet ni att det också finns ett bra ställe att lämna hästen på träning i någon månad. ;)
  
Ha en bra vecka!
  
Instagram astridhedman


Det har varit en grym resa med denna häftiga häst. Kommer bli kämpigt att ta farväl, men jag ska se till att han kommer till bästa möjliga hem där han gärna får fortsätta tävla.
  


Läst 13898 ggr Kommentarer Kommentera

JAN
09

Kära Piteå

Det har varit en underbar semester i min hemstad Piteå. Det började med lite spänning då flyget från Lissabon till Stockholm blev drygt 2 h försenat pga dimma vid avfärd. Jag hade knappa 2 h tills planet mot Luleå skulle gå, så trodde jag hade missat det. Tack och lov var det också rejält försenat, så jag hann möta upp min kusin, farbror och fru på terminal 4 och ta en bärs. Det var härliga dagar under julen med mycket god mat och dryck, träffa familjen och mysig uteritt på julaftonsmorgon.

Piteås gran blev framröstad som Sveriges finaste gran 2018!

Julklappsinslagning med underbara kusinen Caroline.

Promenad på isen en bitig morgon.

Middag med kusiner och härliga kusinbarn

Uteritt med mamma julaftonsmorgon.

Bus på isen med fasters flat coat retriver Sammy

27-28 december var jag i Råneå och hade träningar i working equitation. Roligt att se nya ekipage och man märker att intresset för we växer även i norr. Väldigt bra organiserat och mysig kväll på byns pizzeria där alla som ville fick komma. Ett bra sätt att få gemenskap och lära känna varann bättre. Grymt stort tack Anna Semrén och Maja Forsell för allt <3

Duktiga elever i Råneå. Tack gode gud för uppvärmda ridhus. Runt -20 dessa dagar men frös inte ett endaste dugg.

28e kom Nuno och Catarina från Portugal. Så himla kul att få visa Piteå för dessa två underbara människor som har ställt upp så mycket för mig. Kändes bra att få ge tillbaka lite och vi gjorde massor med roliga aktiviteter. Isbrytare, promenad med alpackor, skoter, pimpla, se renar, slädtur m.m.

Finaste paret. Här på isen när vi åkte isbrytare

Maffig båt!

Jag och mamma

Jag och morbror Lasse som är kapten på isbrytaren. Detta var en klar höjdpunkt på veckan. Väldigt mäktigt, så glad över att få ha gjort detta.

Vi hälsade på några vänner till mina föräldrar som har 3 alpackor. Otroligt häftiga djur.

Catarina fick också en att leda.

Hur söta?

Bästa kompisar! Deras labradoodle är helt underbar.

Det fanns även får och höns på gården. Jättetack till Katarina och Rob för besöket <3

Kärt återbesök! Icaro trivs så bra hos Maja. Jag gav lektion och sedan blev det skoter och pimpelfiske. Tycker Maja har ridit in sig väldigt snabbt och de ser redan ut som ett par. Så glad att det blev lyckat och att Maja är nöjd med sin häst.

Portugiserna på skojtern

Onsdagen åkte vi på en fantastisk slädtur i Jävre. -15 grader och stjärnklart. Detta är Elvira, jättefin nordis och sedan körde även ett tvåspann en större släde.

Vi fick stanna i en jättemysig stuga för att värma oss, äta gröt och limpa. Vilken upplevelse! Tyvärr väldigt svårt att få någon bild eller film från själva slädturen. Det är sparat på min alldeles egna hårddisk istället.

Kall morgon på isen för en sparktur.

På vägen till flyget stannade vi till och kollade på renar. Hur söta???

Kärt återbesök då vi stannade en natt hos familjen Briese utanför Stockholm. De köpte nämligen Nunos förra häst Aquario som jag tävlade 2017 i working equitation. Lördagsmorgon åkte vi ut till stallet där de fick träffas igen. Många känslor, men det är så underbart när det blir rätt när man säljer en häst. Aquario har världens bästa liv och är älskad av sin nya familj.

Min kusin plockade sedan upp oss på centralen och hade sightseeing i Stockholm innan det var dags att åka ut till Arlanda.

Underbara dagar som ni kan förstå, men det är inte så dumt att vara tillbaka i Portugal där det är toppenväder (om än lite kallt på nätterna) och hästarna verkar glada över att vara tillbaka i arbete. Visst är Fandi fin i sin nya frisyr som han fick när jag var borta?

Ha en bra vecka alla!

Instagram astridhedman


Läst 18437 ggr Kommentarer Kommentera

DEC
20

Bildbomb

Alltså jag älskar mitt jobb och hästarna, men jag har längtat så mycket efter att åka hem på julsemester och träffa min familj. Imorgon händer det! 6 på morgonen, men jag och Ginnie ska bo på hotell nära flyget så vi behöver iallafall inte kliva upp 3.30 imorgon. Ska bli så härligt att komma upp till Piteå och snön. Kommer garanterat att längta tillbaka till mina hästar och Portugal efter två veckor ;)
  
Tänk vad fantastiskt det är med ridning. I veckan har inte vädret varit med oss, men igår var en helt okej dag, däremot var underlaget rätt blött. Det fanns en volt i mitten så jag jobbade mest där med övergångar och tempoväxlingar. Alla hästarna var väldigt fina och jag tänkte på hur häftigt det är att göra "svåra grejer" som byten och piaff. Men man kan bli minst lika lycklig när en övergång från skritt till trav är helt perfekt eller man kan göra en tempoväxling i galopp bara med kroppen. Är inte det rätt ballt? Jag hade tänkt ut en julutmaning med Altivo, men då det har varit så blött på banan har jag inte kunnat träna på det så får bli 2019. Utmaningen var att rida byten i vartannat och göra 4 serpentinbågar. Hade varit coolt om man klarade det. Vi har kunnat göra två serpentiner med byten, det svåraste är när man byter riktning och klara att ha hästen tillräckligt i balans för att fortsätta byta. Nåja, utmaningar ska inte vara lätta.
  
För ett par veckor sedan hade vi upp en fotograf som heter Carolina Duarte (ni kan kolla hennes instagram carolina_duarte_photography) och hon var så duktig! Vi tog några porträttbilder och givetvis ridna bilder. När jag rider tänker jag inte ens på att någon fotar, men när jag ska stå på marken och posera... Gaaah! Jättesvårt och jag känner mig så fånig. Carolina var väldigt duktig på att guida och säga hur man skulle stå för att få rätt ljus osv. Det är nyttigt att träna på saker utanför sin komfortzone och jag måste säga att resultatet blev strålande!
  
Jag använde Horus då jag har så många bilder med Altivo och jag måste säga att Hompis är en natural framför kameran. Han bara strålar, helt otroligt att jag får rida en så fin häst. Jag ser faktiskt också rätt avspänd ut framför kameran, mycket bättre än vad jag trodde det skulle bli. Fast jag kan säga att innan hon kom hade jag mockat 10 boxar, fodrat, ridit, badat Horus och Ginnies häst Fagote. 10 minuter innan de kom slängde jag på mascara, bytte skjorta och tog bort höet från håret. Hästlivet är inte så glammigt som det kan verka på bild.
 
Jag ska försöka blogga när jag är hemma, men lovar inget. Ska försöka njuta av ledigheten till max och planera 2019 som jag tror kommer bli ett väldigt spännande år. Om någon av läsarna är i norrbotten får ni jättegärna komma förbi i Råneå där vi ska ha we-träningar 27-28 december. Varmt välkomna som deltagare eller fotfolk.
  
Ha en riktigt god jul!

Kram
Astrid
 
Instagram astridhedman


Läst 28372 ggr Kommentarer Kommentera

Till startsidan för Portugal-bloggen »



Portugal-bloggen

Astrid Hedman skriver om sina dagliga äventyr i Portugal, där hon arbetar som beridare och tävlar dressyr samt WE.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Portugal-bloggen
Pether Markne Välj
Stalldrömmar Välj
Therese Välj
Kajsa Boström Välj
Avelsbloggen Välj
Gästblogg: Avel Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Gästbloggen Välj

stäng

Astrid Hedman skriver om sina dagliga äventyr i Portugal, där hon arbetar som beridare och tävlar dressyr samt WE.

Till bloggen


Astrids senaste




Arkiv

Galleriet på Hippson Market