Avelsbloggen - Jag är rädd!
JUL
11
2017

Jag är rädd!

Hoppas att ni har det bra så här mitt i sommaren. Vi har det toppen med mycket jobb från tidig morgon till sen kväll. Vi är på seminstationen titt som tätt och har många sommarhästar som skall tas om hand.
 
Alla hästar som står hos oss under sommaren är tävlingshästar som inte skall ställas av helt. Det innebär att jag promenerar med dem varje dag och även tömkör vissa av dem. Just nu har vi 7 stycken hästar som bor hos oss som har specialschema, det blir några promenader om dagen vilket är bra för min kropp då vi inte äger ngn skrittmaskin/band. ;-)
  
Det är väldigt kul att vår affärsidé, att erbjuda hästägare plats hos oss när de själva åker på semester, blivit så populär. Snart är även nästan alla boxar bokade över jul och nyårshelgen, så himla kul! :-)


Florence MJ aka Floppis efter Dreamboy – Rambo. Född 1 juni 2017.
  
Jag hade egentligen tänkt uppdatera er på hur läget är hos oss just nu då det var väldigt längesedan jag skrev ngt. Jag lovade ju sist att det skulle bli bättring på uppdateringarna men jag inser ju själv att det inte blivit så mkt bättre sedan sist så nu tänker jag inte lova ngt mer. ;-)
  
Jag känner ett behov av att skriva ngt annat, något annat som gör mig väldigt rädd och orolig…
  
Jag har verkligen dragit mig för att yttra mig i denna debatt men känner nu att jag inte kan hålla mig längre. Varje gång någon hängs ut får jag så ont i magen av det jag läser. Jag vill även poängtera till alla er som redan nu bestämt sig för att inte hålla med mig i det jag skriver att detta är min högst personliga åsikt som jag till 100 % står för, dock säger jag på inget sätt att jag har rätt. Jag vill bara vädra mina tankar då jag hållit på dem ett bra tag nu…
   
Titt som tätt dyker det upp bilder/filmer/texter på Facebook där ryttare i Sverige och utomlands hängs ut som om de vore ett stycke kött som sedan skall slängas ut till ett stort gäng vargar. På något sätt har det blivit legitimt att lägga ut bilder/filmer på ryttare, skriva ngn smaskig text som känns rätt och sedan låta hela världens människor kommentera helt fritt och utan filter.
  
När jag läser vissa av dessa kommentarer blir jag så otroligt rädd, ledsen, arg och uppgiven. Är det så här det skall vara i fortsättningen? Ska vi som håller på med hästar på professionell nivå, som tro det eller ej är människor med känslor, behöva gå runt och vara mentalt förberedda att vi vilken dag som helst kan slängas ut till ett gäng vargar som kommer att slita oss i stycken?
  
Hur ska man mentalt hantera detta? Jag skulle i varje fall bli så himla ledsen och framförallt knäckt då jag personligen anser att jag och Jonas gör allt plus lite till för våra hästar. Jag är verkligen för att vi har en debatt i ämnet häst och dess träning, men är det verkligen rätt väg att gå när man hänger ut ryttarna? Mitt svar är såklart NEJ, jag tycker inte det!
  
Jag anser att vi som uppfödare/hästägare bär på ett stort ansvar när vi lämnar iväg en häst på träning. Jonas och jag försöker att vara aktiva hästägare genom att besöka hästarna ofta och titta på när de rids. Är det ngt vi funderar över har vi en diskussion med ryttaren och bollar saker fram och tillbaka för att vi ska blir bättre som team. Självklart är det jättesvårt ibland men jag anser ändå att ansvaret ligger på mig som ägare, jag känner ju ändå hästen bäst själv (förhoppningsvis).
  

Cristal MJ aka Crickan myser med Jonas. Crickan är född den 17 Maj 2014 och är efter Floricello – Landlord. Hon fick 49,5 p vid årets unghästtest. Hon är nu dräktig med Springbank II VH.
  
Att lämna iväg hästen på träning och inte besöka den live för att se den riden, se den i stallet, känna igenom kroppen, iaktta hur den uppförs sig i hagen eller i boxen på flera månader och sedan komma med kritik kring att hästen inte ser ut som ägaren hade tänkt sig är för mig en STOR gåta. Inte sjutton lämnar du iväg en bil på service i flera månader utan att veta vad de gör med och sedan bara glatt betalar räkningen när den kommer?!
  
Jag anser att du som hästägare måste ta ditt ansvar att besöka din häst för att försäkra dig om att den mår bra och att ridningen framskrider i den takt du önskar. Jag anser vidare att om du inte får besöka din häst eller aldrig får se den riden skall hästen inte heller stå hos just den ryttaren. Känner du att ngt är fel skall detta tas upp med ryttaren i fråga direkt och inte läggas ut på Facebook med en tillhörande bild/film och en ”tyck synd om mig text” där det framgår att ryttaren är en djurplågare och att du är den räddande ängeln som tar hästen därifrån. Det gagnar ingen i slutändan.
  
Självklart tycker jag att det är rätt att vi diskuterar hästarnas form och hur de rids, hur ska vi annars bli bättre? Jag analyserar våra hästar samt våra ryttare som vi anlitar väldigt ofta. Vad har de för för- och nackdelar? Hur kan vi få ut mer av hästen utan att sätta mer press? Behöver den komma hem på några veckors vila? Skall vi byta ryttare för att hitta en bättre match för just den hästen? Ska vi ha hästen hemma och grundträna den själva och bara anlita ryttaren någon dag/vecka en tid framöver?
  
Ja, punkterna över funderingar kan göras långa. Bara för att du anlitar en känd ryttare som har mycket goda vitsord behöver det ju inte per automatik innebär att just du vill ställa din häst där.
Jag tycker mig se och höra alltför ofta att man på något sätt tycker att det är häftigt att ha hästen hos en ryttare som har ett känt namn i sammanhanget. Att kunna lägga ut en bild på Instagram på sin fina häst med den kända ryttaren i sadeln verkar för många vara väldigt viktigt. Yta?
  
Att lämna iväg en häst till en proffsryttare kräver, enligt mig, en hel del från dig som hästägare. Du skall berätta allt som är ”Good to know” om just din häst. Ryttaren kan inte på ngt sätt lista ut det på egen hand. Det är som att lämna en häst på rehab till oss och bara säga ” Nämen anpassa rehaben som du tycker lite, det är inte jätteviktigt” och sedan kommer det fram att den skall ha boxvila då den har en hovbensfraktur… Förstår ni lite vart jag vill komma?
 

Jag anser att det är viktigt att tänka utför boxen och att ge hästarna rätt förutsättningar.Det är inte bara ryttarens ansvar utan till största delen ditt som hästägare!
  
När vi lämnade iväg en av våra unghästar för ett tag sedan sa jag till ryttaren att jag inte på något sätt ville att den skulle stressas på då jag vet att det inte gagnar just denna individ då hon är superkänslig på så många plan. Det har följts av ryttaren till punkt och pricka och hästen utvecklas åt rätt håll, men det kommer att ta tid.
  
Jag hade lika kunnat säga att, då jag vet att hästen har oändlig kapacitet och arbetsmoral av rang, att ”Jag vill att du ska starta henne på 4-årskvalet i Enköping den 10 september se till att hon är färdig till dess”. Jag vet att detta inte är ngt ovanligt bland hästägare och det är ju glasklart att det då sätts press på ryttaren att prestera och självklart blir då även pressen på hästen, kanske i vissa fall, orimligt hög. Det är nog inte så lätt att vara ryttare i det sammanhanget när man får erbjudande att visa en fin häst som man bara inte vill tacka nej till – det är ju ändå deras jobb att utbilda och visa hästar... Det kan verkligen inte vara lätt alla gånger!
  
Jag har valt att ha ett öppet Instagramkonto för att kunna dela med mig av bilder/filmer från min vardag på Stall MJ. Jag var väldigt kluven till det i början men känner samtidigt att allt jag publicerar på mitt konto kan jag till 150 % stå för. Däremot är jag medveten att alla inte tycker som jag och självklart kan finna saker som de kan hänga upp sig på.
Jag själv tycker att det är jättekul att följa ryttare och hästmänniskor på Instagram. Det ger mig positiv energi och kanske även träningsidéer som jag kan applicera på våra egna unghästar. Jag håller självklart inte med om allt, men skulle då aldrig få för mig att skriva någon nedlåtande kommentar på sidan alt. dela det och kritisera. Det gagnar inte vår sport och är på inget sätt den rätta vägen att gå.
  
Nu sitter säkert många av er och tänker ”Men kom med ett eget förslag på hur vi skall bli bättre på denna punkt” och jag måste tyvärr göra er besvikna… Jag vet faktiskt inte…
Det enda jag med bestämdhet vet är jag på inget sätt ställer mig bakom dessa troll som försöker och tyvärr även lyckas trycka ned andra människor. Det är ett sjukt beteende och de som anser sig ha rätten på sin sida att helt iskallt trycka ned andra behöver professionell hjälp att bli friska!


Läst 44646 ggr





Fler inlägg

MAR
22
2020

Igår var vi och tittade på när Stephanie Holt tränade vårt 4-årssto Enigma MJ (Dionysos-Rambo) för Jeanna Högberg. Det var första gången som Egget tränades på bortaplan och hon skötte sig utmärkt.

Hon är inne i en växtfas just nu så hon är lite överbyggd. Hon kommer att få en lugnare period nu då det känns väldigt viktigt att ge henne möjlighet att växa i lugn och ro. Hon är en väldigt ambitiös liten häst, så här får vi hjälpa henne med att sätta stopp för träning då hon själv aldrig skulle göra det. En trevlig egenskap på en häst men det kräver att vi är lyhörda för signaler de ger oss. Risken är, om man inte kan läsa av hästen rätt, att man fullkomligen kör slut på hästen mentalt och kroppsligt och då har man en lång väg tillbaka till träningen igen.

Utbrända unghästar är inget vi vill ha och verkligen något vi jobbar stenhårt med att inte få. Tänker att det finns gott om sådana unghästar i stallen runt om i Sverige, så inget vi behöver ansluta oss till. ;-) I vilket fall som helst så är vi så himla nöjda med det jobb Stephanie har gjort och gör med Egget. Hon får bästa möjliga omvårdnad och varierande träning, en unghäst kan inte ha det så mycket bättre faktiskt.

   

Idag var vi och tittade på vår förstfödde, 8-årige Atom MJ (Ampere-Rambo) han bor sedan den 31/1-20 hos familjen Skatt i Knivsta. Det är så himla kul att vi bor så nära varandra vilket gör att Jonas och jag lätt kan åka dit och följa Julia och Tybbes utveckling.

Det har hänt så otroligt mycket på kort tid vilket är superkul och passet idag var en glädje att få beskåda. Ja, jag är jättepartisk men satan vad bra det var. :-) Då han inte ridits mycket alls det senaste året, på grund av att vi inte haft någon ryttare till honom innan Julia tog över tyglarna, har planen varit att igångsättningen/uppbyggnadsfasen skall ta lång tid. Det passade perfekt in då även stallbyte med nya rutiner med mera tog en del på honom.

Nu är han piggare än aldrig förr och är så himla nöjd med sin tillvaro. Det är mycket som ska stämma för kungen Tybbe så att alla bitar har fallit på plats är underbart att se.  

    


Läst 7841 ggr Kommentarer Kommentera

MAR
17
2020

Tiden går och så mycket har hänt sedan sist jag bloggade.
Jag tycker att det är väldigt kul att skriva och berätta om vad som händer i vår vardag men är en stjärna på att skjuta upp just bloggandet. Tänker för ofta att jag tar det när jag kommer in från stallet men då är det alltid ngn gullig häst som behövde lite extra mys och vips så var klockan 22.30 hahaha.
Jag har nu lovat mig själv att bli bättre på detta och skriva mer om oss och vår vardag med alla hästar. Hoppas att ni vill hänga med och följa oss framöver, det kommer att hända sååå mkt spännande saker under 2020.

Jag tänker inte gå tillbaka och skriva om allt som hänt sedan sist för då skulle ni få läsa 150 sidor, men kommer att nämna några saker som är lite extra kul och värt att skriva om.

I oktober 2019 sålde vi Ghibli MJ (Demand-DonPrimero) aka Gittan till Lisa som driver Dressage By Lisa H. Det känns så himla kul att Gittan hamnade hos Lisa. Vi ser så mkt fram mot att få följa deras resa framöver.

    

I november 2019 sålde vi Eclipse MJ (Dionysos-Rambo) aka Lill-Tybbe numera Elli till My Jeppsson Lindkvist. Det var med blandade känslor vi tog beslutet att sälja henne då hon är en väldigt speciell häst som ligger oss väldigt varmt om hjärtat. Dock kunde denna känsliga och mkt speciella individ inte fått ett bättre hem än hos My. Hon får all den tid som hon behöver och en mkt bra utbildning och bra plan för framtiden. Vi ser så mkt fram mot att få följa My och Lill-Tybbe som hon av Jonas och mig alltid kommer att kallas för :-)

    

I november 2019 körde vi vår uppfödning Escobar MJ (Sibelius-DonSchufro) aka Pabbe till Lina Dolk för utbildning under 1,5 månad. På denna korta tid gjorde Pabbe, med Linas proffsiga hjälp, extremt stora framsteg och vi ser så mkt fram mot att få köra ned honom till Lina snart igen för fortsatt utbildning och tävling.

    

I november fick vi pris för vår superfina avkomma Hpnotiq MJ (Springbank II VH – Floricello) aka HP som vann fölvisningen på Stjärnborgs Gård. Helt fantastiskt kul att bli uppmärksammad för det. Tack snälla SWB Mälardalen för detta.

    

I januari 2020 inledde vi ett nytt samarbete med duktiga Stephanie Holt. Hon kommer att rida in våra unghästar framöver. Hon red in vår 3-åring Florence MJ (DreamBoy-Rambo) aka Floppis på 3 veckor och har just nu Floppis halvsyster, 4-åriga Enigma MJ (Dionysos-Rambo) aka Egget i träning.

    

I januari 2020 inledde vi ytterligare ett samarbete och det med Familjen Skatt i Knivsta. Vår uppfödning Atom MJ aka Tybbe har flyttat till dem för en långtidssatsning mot de högsta klasserna. Ryttare är duktiga Julia Skatt som har superbra hjälp av mamma Magdalena Skatt. Julia och Tybbe är fortfarande i lära känna fasen men har redan blivit en väldigt bra duo och utvecklas jättefint ihop. Tybbe älskar Julia och jag tror att jag vågar säga att kärleken är besvarad även från Julias håll :-) Det bästa av allt är att de bara bor 20min från oss vilket gör att vi kan följa deras utveckling på nära håll.

    

I februari var vi i Göteborg/Scandinavium och tog emot ett pris för vår uppfödning Huracán MJ (Demand-DonPrimero). Han var ett av de högst bedömda dressyrfölen efter en Lövsta hingst 2019. Tack Lövsta Stuteri för att ni uppmärksammar oss uppfödare med prisutdelning samt fantastiskt fina priser. Det kändes extra kul att få ta emot detta pris då ”Hurris” helsyster Ghibli MJ aka Gittan fick motta samma fina pris 2018. Känns helt fantastiskt att deras mamma Greta rivstartar sin avelskarriär med 2 så fina avkommor. Magiskt!

    

Det var några axplock från oss på Stall MJ och jag hoppas som sagt att ni vill följa oss framöver. Ni kan följa oss på instagram @mariaoscarius om ni vill få en inblick i vår vardag och självklart här på Hippsons avelsblogg.

Vi hörs snart igen


Läst 10082 ggr Kommentarer Kommentera

JAN
14
2019

Nu var det ett tag sedan jag skrev och jag har lovat mig själv att bli bättre på att skriva oftare. Hoppas att ni vill fortsätta hänga med i vår vardag :-)

Ni som håller på med hästar oavsett gren vet ju hur snabbt saker och ting kan ändras.
Under våren 2018 förlorade vi ett föl och höll på mista mamman. Den otroligt duktiga Distriktsveterinären från Rimbo gjorde ett super jobb och lyckades efter många om och men få ut fölet och rädda mamman. Det visade sig efteråt att hon var hyfsat ny på jobbet och detta var hennes första felläge på häst. Snacka om få det värsta tänkbara fallet – att till slut inse att enda sättet att få ut fölet är såga ut det! Jag var så impad över hur proffsig hon var trots så lite erfarenhet. Stor tumme upp för det Lina, mkt bra jobbat!



Mamma häst repade sig kroppsligt mkt snabbt men blev väldigt deprimerad. Detta tog hårt på henne. Jag led verkligen med henne då jag vet hur mkt hon älskar sina föl och att vara mamma. Jonas och jag beslutade oss rätt snabbt att hon inte skulle betäckas om igen då hon tidigare hos oss haft ett hemskt felläge med dött föl som utgång. 1 gång ingen gång 2 gånger 1 gång för mkt!

Trots att hon haft 2 helt okomplicerade fölningar som gått enligt skolboken och som resulterat i 2 superfina föl tillika helsyskon efter Sibelius-DonSchufro så kände vi att vi inte vågade chansa att betäcka om henne. Vi satsar såååå mycket av vår tid, känslor och pengar i detta så bara tanken på att förlora ytterligare ett föl kändes inte ens tänkbart. Jag ville inte heller att ”H:et” skulle behöva utsättas för ett ev felläge igen. Vi tog så småningom beslutet att hon skulle få ett härligt sommarbete med sina kompisar och sedan få somna in till hösten. Hur jobbigt än beslutet var så var det det bästa beslutet att ta.



Jag fick en fråga av en bekant om att ”Men ska hon inte få vara promenad eller sällskapshäst, hon är ju inte jätte gammal”
När vi köpte ”H:et” lovade jag henne att hon aldrig skulle behöva flytta från vår gård oavsett vad som skulle hända i framtiden. Hon var en mkt speciell dam som nog inte hade haft det superlätt i sina unga år. Ledarsto som hon var hade hon sina egna idéer och tankar om hur allt skulle skötas på gården hahaha. Jag älskar ju sådana hästar och fäste mig väldigt snabbt vid henne, jag förstod också att hon ville ha vissa saker på ett speciellt sätt för att hon skulle bli nöjd. Hon fick boxen med bäst utsikt över gården så att hon kunde ha koll på allt som hände. Hon ville absolut inte bli störd när hon åt. Hon ville gå först ut och först in. Hon låtsades va superarg när man skulle lägga på täcket på henne men hon gjorde aldrig ngt, man fick bara ignorerade henne försök att se livsfarlig ut.

Hon accepterade inga nya väninnor om de inte gjorde precis som hon ville. Ja listan kan göras lång av saker men en sak är säker, det är hennes förtjänst att vi har en sådan bra flock som vi har, alla vet sin plats och alla har en uppgift att sköta. Det hade vi aldrig fått om det inte varit för henne. Med ovan sagt så visste jag, kommer hon till fel händer blir det en katastrof. Därför bestämde jag mig rätt tidigt att hon aldrig skulle behöva utsättas för att flytta till någon som inte förstår henne.

Att sälja en häst för några tusenlappar bara för att man inte kan ta bort den och man vill att den ska fortsätta leva har aldrig varit min grej. Det låter hårt men jag försöker att se till varje hästs bästa. De som är okomplicerade ska självklart ges en ny uppgift om avelsbiten inte skulle fungera men ”H:et” hade aldrig trivts att gå som sällskapsdam ännu mindre att vara en promenadhäst. Då är det min skyldighet som ägare att se till att det inte blir så oavsett om beslutet i sig är jobbigt.
I vilket fall som helst så är det SÅ tomt utan henne och Jonas och jag saknar henne enormt mycket.


 

Nästa inlägg kommer att bli en intervju med en känd svensk dressyrryttare som rider i landslaget. Han/Hon ger sin syn på vad som är viktigt att titta på när man ska titta på ett föl eller en unghäst som man funderar över att köpa och mkt annat.

Missa inte det :-)


Läst 37991 ggr Kommentarer Kommentera

Till startsidan för Avelsbloggen »



Avelsbloggen

I Avelsbloggen kommer Maria Oscarius låta oss se in bakom kulisserna på Stall MJ där vi lär oss hur det går till när man avlar fram framgångsrika gångartshästar.

Välj annan husblogg

Välj husblogg


Portugal-bloggen Välj
Pether Markne Välj
Stalldrömmar Välj
Therese Välj
Kajsa Boström Välj
Avelsbloggen
Gästblogg: Avel Välj
Hästskötarbloggen Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Gästbloggen Välj

stäng

Maria Oscarius driver Stall MJ där hon föder upp hästar för framför allt dressyr.

Till bloggen


Marias senaste




Arkiv


Aktuella samarbeten

Ridsportens Innovationer
Hållbara ryttare
Patrik Kittel Dressage Tour
Uppfödaren i centrum
Foderbloggen
I hästhälsans tjänst

Senaste numret

Läs mer om Hippson Nr 1

SPECIAL: Klimat & Miljö!
– Dags att framtidssäkra ridsporten
– Inspiration: Hållbarhet som lönar sig
– Naturbete har många fördelar
– Vårda hagen för sjöarnas skull
– Hållbar hemmahoppning
– Dressyrträna i mobilen
...och mycket mycket mer

Läs numret i det digitala arkivet