Avelsbloggen - Vi lämnar 2018 och blickar fram mot ett spännande 2019
JAN
14

Vi lämnar 2018 och blickar fram mot ett spännande 2019

Nu var det ett tag sedan jag skrev och jag har lovat mig själv att bli bättre på att skriva oftare. Hoppas att ni vill fortsätta hänga med i vår vardag :-)

Ni som håller på med hästar oavsett gren vet ju hur snabbt saker och ting kan ändras.
Under våren 2018 förlorade vi ett föl och höll på mista mamman. Den otroligt duktiga Distriktsveterinären från Rimbo gjorde ett super jobb och lyckades efter många om och men få ut fölet och rädda mamman. Det visade sig efteråt att hon var hyfsat ny på jobbet och detta var hennes första felläge på häst. Snacka om få det värsta tänkbara fallet – att till slut inse att enda sättet att få ut fölet är såga ut det! Jag var så impad över hur proffsig hon var trots så lite erfarenhet. Stor tumme upp för det Lina, mkt bra jobbat!



Mamma häst repade sig kroppsligt mkt snabbt men blev väldigt deprimerad. Detta tog hårt på henne. Jag led verkligen med henne då jag vet hur mkt hon älskar sina föl och att vara mamma. Jonas och jag beslutade oss rätt snabbt att hon inte skulle betäckas om igen då hon tidigare hos oss haft ett hemskt felläge med dött föl som utgång. 1 gång ingen gång 2 gånger 1 gång för mkt!

Trots att hon haft 2 helt okomplicerade fölningar som gått enligt skolboken och som resulterat i 2 superfina föl tillika helsyskon efter Sibelius-DonSchufro så kände vi att vi inte vågade chansa att betäcka om henne. Vi satsar såååå mycket av vår tid, känslor och pengar i detta så bara tanken på att förlora ytterligare ett föl kändes inte ens tänkbart. Jag ville inte heller att ”H:et” skulle behöva utsättas för ett ev felläge igen. Vi tog så småningom beslutet att hon skulle få ett härligt sommarbete med sina kompisar och sedan få somna in till hösten. Hur jobbigt än beslutet var så var det det bästa beslutet att ta.



Jag fick en fråga av en bekant om att ”Men ska hon inte få vara promenad eller sällskapshäst, hon är ju inte jätte gammal”
När vi köpte ”H:et” lovade jag henne att hon aldrig skulle behöva flytta från vår gård oavsett vad som skulle hända i framtiden. Hon var en mkt speciell dam som nog inte hade haft det superlätt i sina unga år. Ledarsto som hon var hade hon sina egna idéer och tankar om hur allt skulle skötas på gården hahaha. Jag älskar ju sådana hästar och fäste mig väldigt snabbt vid henne, jag förstod också att hon ville ha vissa saker på ett speciellt sätt för att hon skulle bli nöjd. Hon fick boxen med bäst utsikt över gården så att hon kunde ha koll på allt som hände. Hon ville absolut inte bli störd när hon åt. Hon ville gå först ut och först in. Hon låtsades va superarg när man skulle lägga på täcket på henne men hon gjorde aldrig ngt, man fick bara ignorerade henne försök att se livsfarlig ut.

Hon accepterade inga nya väninnor om de inte gjorde precis som hon ville. Ja listan kan göras lång av saker men en sak är säker, det är hennes förtjänst att vi har en sådan bra flock som vi har, alla vet sin plats och alla har en uppgift att sköta. Det hade vi aldrig fått om det inte varit för henne. Med ovan sagt så visste jag, kommer hon till fel händer blir det en katastrof. Därför bestämde jag mig rätt tidigt att hon aldrig skulle behöva utsättas för att flytta till någon som inte förstår henne.

Att sälja en häst för några tusenlappar bara för att man inte kan ta bort den och man vill att den ska fortsätta leva har aldrig varit min grej. Det låter hårt men jag försöker att se till varje hästs bästa. De som är okomplicerade ska självklart ges en ny uppgift om avelsbiten inte skulle fungera men ”H:et” hade aldrig trivts att gå som sällskapsdam ännu mindre att vara en promenadhäst. Då är det min skyldighet som ägare att se till att det inte blir så oavsett om beslutet i sig är jobbigt.
I vilket fall som helst så är det SÅ tomt utan henne och Jonas och jag saknar henne enormt mycket.


 

Nästa inlägg kommer att bli en intervju med en känd svensk dressyrryttare som rider i landslaget. Han/Hon ger sin syn på vad som är viktigt att titta på när man ska titta på ett föl eller en unghäst som man funderar över att köpa och mkt annat.

Missa inte det :-)


Läst 22153 ggr





Fler inlägg

OKT
15

Dags för världscuppremiär – minns ni förra årets superstart?


Läst 192 ggr Kommentarer Kommentera

OKT
15

Finalist nummer 1: "Hästsporten har alltid varit teknikfattig"

Utvecklingsprojektet för ridsporten, Ridsportens Innovationer, utser för andra gången Årets innovatör inom ridsporten.
Juryn bestående av Stefan de Flon (Saab), Selma Klar (Eclect), Madelene Lindberg (innovationsexpert), Johan Sjögren (Hippson) och Elin Hernlund (SLU) har nu utsett den första av fyra finalister.
Första finalplatsen går till Anette och Anders Gunnarsson och deras automatiska höutfodringssystem. Läs intervjun med dem här nedan.

Du är väl med i tävlingen? 
Ytterligare tre finalister kommer att utses innan tävlingen avgörs under Sweden International Horse Show i slutet på året. Än finns det möjlighet att knipa en av de eftertraktade finalplatserna. 
Läs mer och anmäl ditt bidrag här (extern länk)

Behövde kunna lunchfodra i hagen
 
Vi får tag på Anders sent på eftermiddagen och berättar att paret med sin idé är en av finalisterna: "Oj! är det sant", utbrister han. När han har förstått att så är fallet vill han gärna att hans fru Anette Gunnarsson berättar mer om idén och produkten, vi bestämmer oss för att höras på morgonen därefter.

Hej Anette, berätta om er idé! 
– Det är Anders som står för tekniken och konstruktionen, jag står för användarkraven. I det här fallet var det jag som insåg att vi efter ett stallbyte inte längre skulle kunna åka i väg och lunchfodra hästen. Vi behövde hitta en lösning på problemet och jag bad helt enkelt Anders att konstruera en låda med två fack som öppnades automatiskt.
– Anders tog snabbt fram en batteridriven sådan som fungerade, men man var tvungen att byta batterierna ofta. Vi beslöt oss därför att testa att driva den med solceller och även göra den mobiluppkopplad. Det är detta som vi i dagsläget arbetar på att hitta den bästa lösningen för.
– Själva utfodringen sker via två lådor, vars luckor öppnas och höet faller ut. Man bestämmer själv via en mobiltelefon när luckorna ska öppnas och det går så klart att tidsinställa det.
  
Vad ser du för fördelar med er lösning?
– Anders har alltid sagt att hästsporten är teknikfattig. Det måste finnas sätt att lösa saker bättre än vad man gör i dag. Arbetet i stallet är i mångt och mycket alldeles för tungt och arbetsintensivt. Vår produkt minskar arbetsinsatsen och det är bättre för hästarna att få flera små givor i stället för att som många inte bli utfodrade alls under dagen. Det går dessutom att ta med sig lösningen, vilket gör att den fungerar även för inackorderade.
  
Brukar ni uppfinna saker, eller är det här er första produkt?
– Detta är den första produkten vi har tagit fram helt. Anders brukar komma med många idéer men jag stoppar de flesta, haha. Vi har dock fått blodad tand och nu har vi flera grejer på gång.
  
Hur ser framtiden ut för er innovation?
– Vi har kontaktat en mekanisk verkstad som har tagit fram en nästan helt produktionsklar produkt. Så vi räknar med att börja sälja den efter årsskiftet. Nu har vi även ett namn på den, "Hayway"!

Du är väl med i tävlingen? 
Ytterligare tre finalister kommer att utses innan tävlingen avgörs under Sweden International Horse Show i slutet på året. Än finns det möjlighet att knipa en av de eftertraktade finalplatserna. 
Läs mer och anmäl ditt bidrag här (extern länk)
Ridsportens Innovationer
Projektet Ridsportens Innovationer har som mål att bidra till utvecklingen av ridsporten med ny kunskap, innovativa idéer och metoder som är till stor nytta för ridsportens aktiva.
Läs mer på Innovare.se

Läst 1831 ggr Kommentarer Kommentera

OKT
15

Krönika: "Kan vi göra affär av perfekta uppväxtförhållanden för hästar?"

"Hästar i en hage, vad är det för märkvärdigt med det? Det kan man undra, ändå fick vi på Hästen i Skåne otroligt mycket uppmärksamhet när vi släppte ut fem unga varmblodsston på Brösarps backar. Nu var det inte vilka hästar som helst, utan mycket lovande ungston med topphärstamning för hoppning. Som släpptes i Skånes största naturreservat tillsammans med en grupp islandshästar.
  
Under sommaren har vi följt gruppen till fots, samt testat system för övervakning av deras välmående. Syftet har varit att långsiktigt mäta effekten av att låta unga hästar växa upp på stora och kuperade marker ur ett hållbarhetsperspektiv. Vi har mätt hur mycket och var de rör sig samt om de vilar, äter eller förflyttar sig. Det har varit intressant att kunna följa dem hemifrån via datorn och se vad de pysslar med flera mil bort.
  
Vi har konstaterat att de rör sig cirka 8 kilometer per dygn, det är lika mycket som hästar i vilt tillstånd. I en mycket liten referensstudie har vi tittat på hästar i en lösdrift på cirka två hektar samt på individer som står på box med egen hage på cirka en halv hektar vardera. Nu är jämförelsematerialet alldeles för litet för att kunna dra några säkra slutsatser, men det är ändå ganska talande.
Hästarna på Brösarps backar rör sig större delen av dygnet och kommer i genomsnitt upp i 8,2 kilometer per dygn, medan hästarna i lösdriften rör sig 3,5 kilometer om dygnet. De i box med mindre hage kommer inte upp i mer än 2 kilometer. Dock äter alla hästar i lika stor omfattning, trots att de inte gör av med lika mycket energi.
  
Betyder detta att vi kanske måste motionera en häst som står på box betydligt mer? För uppenbarligen sköter de inte själva den saken. Är det kanske därför vi ser hästar med lite för mycket trivselvikt? Vi vet alla hur viktigt det är att barn rör sig mycket, men hästarna är så värdefulla att vi inte "vågar" släppa dem i flock i stora hagar. Är vi så rädda om dem att vi hindrar dem från att växa upp till hållbara individer?
  
Många intressanta frågor väcks. Vi har i dag fler hästar än mjölkkor i Sverige och har outnyttjade marker som lämpar sig mycket väl för hästhållning. Kan vi rent av göra affär av det, erbjuda perfekta uppväxtförhållanden för unga hästar till uppfödare i länder som inte har samma möjligheter? Går det att skapa nya arbetstillfällen på landsbygden, se till att våra marker inte växer igen och göra oss ett namn som uppfödare av starka och sunda tävlingshästar med lång hållbarhet? Med dagens teknik kan en hästägare i Holland ha koll på sin häst i en hage i Värmland, i realtid. Hur spännande är inte det?
  
En annan intressant aspekt är hur lite man tittar på hästens förflutna vid köp. Den som köper en begagnad bil får enkelt information om service, mätarställning och tidigare ägare – medan den information vi begär när vi köper häst är tävlingsresultat. Hur mycket mer kan en häst vara värd som är uppfödd under optimala förhållanden?"

Pia Petersson...
... är verksamhetsledare för föreningen Hästen i Skåne. På lediga stunder jobbar hon som grafisk designer, arrangerar tävlingar i sportkörning samt tävlar i par med sina ridponnyer. Dessutom är hon vice ordförande i Skånes ridsportförbund.

Special om styrka:
Missa inte Hippson nr 5

Aktuellt nummer av Hippson (i butik från 8/10), varifrån krönikan är hämtad, är ett specialmagasin på temat "Styrka". Det innehåller massor av läsning du inte hittar på nätet – bland annat stärkande övningar för både hästar och ryttare, samt utfodringstips till muskelfattiga hästar och kostråd till oss som rider.
Läs mer om tidningsnumret

Styrkespecial: Träna hästen i naturen + Hippson Nr 5
Spara upp till 300 kronor med vårt kombinationspaket – sju nummer av kunskapsmagasinet Hippson + boken Träna hästen i naturen. Vi skickar boken och specialnumret om styrka direkt. Det finns även möjlighet att "bara" köpa specialutgåvan i kombination med boken.
Mer om styrkeerbjudandet
Teckna en vanlig prenumeration


Läst 1846 ggr Kommentarer Kommentera

Till startsidan för Startsidan »



Välj husblogg


Portugal-bloggen Välj
Pether Markne Välj
Stalldrömmar Välj
Therese Välj
Kajsa Boström Välj
Avelsbloggen Välj
Gästblogg: Avel Välj
Hästskötarbloggen Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Gästbloggen Välj

stäng


Marias senaste




Arkiv