Vi finner ständigt Jonas Tornell vakande över hästarna.
Foto: Tomas Holcbecher
  
Starten för det efterlängtade Europamästerskapet närmar sig. En av teamets viktigaste medlemmar, landslagsveterinär Jonas Tornell, gör sig redo för att åka till Tyskland – men hoppas som alltid att han blir sysslolös. Han ansvarar för både hoppningens och dressyrens stjärnor.
  
Text: Annelie Lundkvist
 
Veterinär Jonas Tornell känner nästan de svenska hästarna lika väl som deras ryttare och hästskötare gör, och finns med som en hjälpande hand under mästerskapet.
– Under tävlingen är jag med för att snabbt ta hand om exempelvis sår eller en lättare ögoninfektion. Och framför allt för att se eventuella symtom tidigt, såsom en mindre svullnad.

Alltid ett vakande öga på hästarna
Jonas har under många år varit dressyr- och hopplandslagets veterinär, tidigare hade han även hand om fälttävlanshästarna. Hans arbete pågår inte enbart under mästerskapen utan det är ett ständigt pågående uppdrag.
– Det är viktigt att känna till hästarnas grundfysik, då märker man tidigare om något är fel, menar han.
Varje gång en landslagshäst kontrolleras av veterinär är han delaktig, ofta görs kontrollen av honom själv, men gällande hästar utomlands har Jonas telefonkontakt med respektive hemmaveterinär.
Inför de stora mästerskapen genomgår alla hästar en så kallad vetcheck, för att se så att de är i skick att starta.
– Vi arbetar förebyggande under hela säsongen och vet att vissa hästar behöver kontrolleras oftare än andra, säger Jonas.

Inspektion varje morgon
Väl på plats under mästerskapet är Jonas en av många veterinärer i stallarna. Varje land har nämligen med sig en egen veterinär, som är anmäld av förbundskaptenen vid ryttaranmälan.
Jonas berättar att han tillbringar mycket tid i stallet, dels för att ha ett vakande öga på hästarna, dels för att hålla kontakten med dem som känner hästarna bäst – hästskötarna.
Tillsammans inspekterar de hästarna varje morgon och när ryttaren rider är det bredvid skötaren Jonas står.
– Ryttarna lämnar över ansvaret till mig och skötaren när det kommer till hästens välfärd. Om jag tycker att någon häst verkar lite stel, eller att vi känner en liten svullnad någonstans, frågar jag hästskötaren först för att slippa oroa ryttaren.
Jonas vet av erfarenhet att alla ryttare inte klarar av att få frågan om hästen brukar vara stel på morgonen, eller lite svullen i ett ben. Med tävlingsnerverna på plats, och en oro att något ska gå fel, är det bättre att fråga skötaren när det handlar om enkla funderingar.
– Jag har varit med så länge att vi alla känner varandra väldigt väl, jag vet vilka ryttare jag kan diskutera lättare funderingar med även på tävlingsplatsen.

Under OS i London stod han där, mellan Casall och finalen, med hästen i fokus. Foto: Tomas Holcbecher
  
Hästarnas väl går i första hand
Målet som veterinär på tävlingsplatsen är att vara minst omtalad i teamet, och att vara sysslolös. Därför har Jonas tittat på alla hästar vid den sista tävlingen innan ett stort mästerskap, och kommer till tävlingsplatsen med vetskapen om att samtliga hästar är i god form.
– Sen kan det hända saker under tävlingens gång, ta till exempel OS i London. Vad som hände Casall är en tråkig grej som vi inte lyckades få till.
Han syftar på balltrampet som Casall ådrog sig inne på banan och som han därefter fick ont av. Rolf-Göran Bengtssons medaljchanser försvann när hingsten inte godkändes under sista veterinärbesiktningen.
– Ryttarna bryr sig verkligen om sina hästar och sätter dem främst, även i tuffa stunder. Det gör mitt arbete motiverande.

En prisad veterinär
Jonas fick under Ryttargalan 2015 utmärkelsen "Årets hederspris". Ett pris han själv blev överraskad över att få hämta, till publikens jubel. Det råder ingen tvekan om att han tar sitt uppdrag som landslagsveterinär på största allvar, och att han är lika delaktig i framgångarna som resten av teamet.
  

Överraskad och stolt på scenen i Stockholm. Foto: Annelie Lundkvist

Patrick Looney visar upp en mindre modell av ett täcket som värmer. 
  
Malin Baryard Johnssons och Peder Fredricsons storsponsor H&M samarbetar med Svenska Hästars Värn här under Gothenburg Horse Show, för att ge hästar i nöd en chans till ett bättre liv.

  
När Patrick Looney på Horseware tog en fika med H&M igår fick han höra om denna insamling för första gången och tvekade inte en sekund - han ville hjälpa till.
– Hade jag vetat om insamlingen tidigare hade jag redan hjälp till, men nu när jag fått upp ögonen för den vill jag bidra med vad jag kan, säger irländaren Patrick Looney till Hippson.
  
Horseware kommer se till att hästarna får täcken som passar just dem, det handlar om att ge värme både via akuthem och hos fodervärdarna.

– Vi får se vad som behövs mest, det är bättre att ta det häst för häst i stället för att skicka över en låda med täcken som inte passar, förklarar Patrick.
   
I dag klockan 10.30 får vi veta hur mycket pengar som samlats in till förmån för Svenska Hästars Värn.

UPPDATERING KL 10.36
  
Totalt delades Facebookstatusen 12.257 gånger, vilket resulterade i totalt 490 akutnätter för vanvårdade hästar. Malin Baryard Johnsson och Peder Fredricson tyckte inte att det var tillräckligt så de bidrog med 110 nätter extra, vilket ger slutsumman 600 nätter.
  

Utöver täckesbidraget har även bidrag från försäkringsbolag och foderleverantörer kommit in, och inne på mässan har det varit kö till montern för Svenska Hästars Värn.

Ordförande Carina Nordell är överväldigad av allt stöd och tackade alla för hjälpen innan hon avslutade med tre viktiga ord, alla kan bidra.
  

Läs tidigare artikel:

Med fokus på Sveriges vanvårdade hästar

 

Lördag kväll kunde vi se två hästar med lite annorlunda benskydd på framhoppningen.
Denna häst får sina höga bakskydd åtspända innan det är dags för ett sista språng, och uppgång in till banan. Att få så höga bakskydd spända relativt hårt såg inte ut att förbättra hästens bakbensteknik, något som resultatet inne på banan vittnade om.

   

Hästen hade kanske inte rivit så många hinder om den hade fått ridas utan de förmodat obekväma bakskydden?
  

Denna häst slår ihop sina framknän och får extra skydd av sina Veredus-damasker. Vi kunde tydligt se hur han slog ihop benen över hindret, och här känns det verkligen som att skydden gör sitt jobb!
  
Länk till mer information om skydden
  

Just när Hippson ska träffa Titti Abrahamsson är hon på språng.
   
Bakom kulisserna på Gothenburg Horse Show finns en hel stab som jobbar för hästarnas bästa, det är allt från personalen vid uppstallningen och medhjälparna på framhoppningen till veterinärerna.
   

Hippson ringde upp en av de ansvariga veterinärerna på plats, Titti Abrahamsson, för att få en pratstund. Tanken var att mötas på läktaren eftersom Titti ständigt är närvarande vid pågående tävlingar inne i arenan, om olyckan skulle vara framme. Men en sårskada kom emellan.
 

Efter lite letande i gångarna finner vi Titti tillsammans med assistenten Christine Svanholm, de ska lägga bandage om ett balltramp på en hopphäst.

 

EU-pallarna får agera avlastningsbord utanför stallet. 
 

Detta är Tittis första omplåstringsjobb under årets upplaga av Gothenburg Horse Show, trots att både Titti och hästarna har funnis på plats sedan tisdagseftermiddagen.
   

 
Ryttaren uppskattar den snabba hjälpen med bandageringen.
 

I år är det åttonde året Titti Abrahamsson är på plats, det blev ett avbrott när hon var höggravid - annars har hon varit här. För det är hon verkligen - på plats alltså, från tisdag till söndag är det bevakning och standby 24 timmar om dygnet som gäller.

Veterinärteamet består av Titti som tar hand om hästarna om något inträffar, samt dopningskontrollanten - veterinär Peter Kallings. Utöver det finns en representerande veterinär från Jordbruksverket här, han går tillsammans med FEI-veterinären som är på plats när det är internationella tävlingar. 
 
När lastbilarna rullade in på arenan i tisdags stor veterinärerna på parkeringen och gjorde en första visuell veterinärbesikning. Den officiella besiktningen ägde rum vid lunchtid på onsdagen.

– Under veterinärbesiktningen står jag med som ett stöd om vi ska ta ut någon häst till holdingbox, säger Titti Abrahamsson.

 
Innan tävlingarna börjar samlas banpersonalen med Titti för att få en genomgång av hur de ska agera om någon häst blir skadad inne på arenan. Det finns akutteam med hästvana för ryttarna om någon skadar sig vid en avramling.

– Det är många i teamet runt omkring mig som har hästvana, det hjälper mig så otroligt mycket när något inträffar. Även personalen i stallet hjälper till med att hålla hästarna om det behövs, säger Titti.

Till vardags jobbar hon på Hallands Djursjukhus och ska från och med den 5 april jobba på filialen Kungsbacka Hästkinik, som då slår upp dörrarna. Om en häst skulle bli så pass sjuk att den behöver få akutvård står Hallands Djursjukhus i Slöinge redo för att bistå, och hästambulansen är parkerad strax utanför arenan.

– Om det krävs i en akutsituation åker jag självklart med i hästambulansen, då tar en av de andra veterinärerna på plats över jouransvaret, förklarar Titti.
  

Hästen som Titti plåstrade om är vid gott mod och skadan visade sig vara ytlig, bandageringen lades för att skydda såret från smuts under resan hem.
   

Text och foto: Annelie Lundkvist