I går kväll fick Hippson möjlighet att gå terrängbanan i Malmö med Saga Souvanen, systrarna Hammarström och deras tränare Sally Coskardeen.
  
I rasande tempo avverkade vi den 26 hinder långa banan, som har ett par svårigheter enligt Byrnes.
– Hörnet ut från vattnet kan bli problem. Men annars är det inget som är riktigt stort. De behöver bara rida bra och ha sina ponnyer framför sig.

Här följer foton och kommentarer  från Sally Coskardeen från bangången:

Första hindret och redan här gäller det att sätta upp tempot.
– Annars riskerar ni ett tidsfel redan här. Ha era ponnyer framåt och tänk positivt.

Bredvid vattnet finns en liten vattenspegel som man kanske inte tänker på, men det bör man. Så att hästarna inte reagerar på den.

Här gäller det att räta på sig och inte låta hästarna bli för långa mellan hinder fem och sex. Samt att hålla om dem med skänkeln.

Det här hindret bör hoppas lite snett, sikta mot buskarna bakom. Efter hindret är det en en sväng mot nästa hinder.
– Rid framåt i landningen och bry er inte om att räkna språng.

Hindret som leder in mot vattnet. Enda stället på banan där Byrnes förespråkar en kortare galopp, "banhoppningsgalopp" som hon kallar det.

Vägen ner i vattnet bjuder på två alternativ. Här diskuterar Selma Hammarström den längre vägen med sin tränare.

Hörnet ut från vattnet, som Byrnes tror kan bli ett problem för många. I bakgrunden får banfunktionärerna instruktioner inför morgondagen.

Hinder 13 är lite gömt bakom en buske. Det gäller att ta ut svängen så att hästarna ser det i tid.

Upp mot det här hindret gäller det att rama in hästarna för höger skänkel, så att de inte flyter ut.

Hinder 15 har utlösningsbara bommar och en rivning ger elva fel.

– Var modiga och behåll galoppen. Håll ner era händer och låt ponnyerna balansera sig själva.

Direkt efter backen ner från 16 a väntar det här smalhindret.

– Vänd i språnget och rid framåt. Det är fem språng men räkna inte. I vattenhinder ska man rida på öga, känsla och instinkt, inte räkna språng.
Observera mannen i bakgrunden som går i vattenhindret och mäter vägen.

Här gäller det att vända i språnget och rida framåt mot nästa hinder.

Här instrueras ryttarna att rida snett över den inledande häcken, för att komma rakt på smalhindret nedanför. Den alternativa vägen är 20 sekunder längre.

Mål!!

Text och foto: Annika Grundberg

Det är kluvna känslor som gäller för Lisen Bratt Fredricson. Hon är jätteledsen över att hennes vän och lagkamrat Malin Baryard Johnsson missar OS, då Tornesch har blivit skadad. Samtidigt innebär det att hon själv blir ordinarie ryttare i London.
- Min första reaktion var att det är väldigt tråkigt för det svenska laget, f-n! Sedan blev jag faktiskt inte glad över att få rida utan bara fokuserad. Man går in som i en tunnel, säger hon. 
Sylve Söderstrand menar att det betyder jättemycket att alla i laget känner varandra så väl, inte minst när det händer något tråkigt. 
- Ryttarna lyfter och stöttar varandra.
  
Om Sverige får ta ut en ny reserv till London är fortfarande oklart. Därför är det extra viktigt att ingen mer häst eller ryttare skadar sig, laget blir ju väldigt sårbart utan reserv.
- Så jag har sagt till dem att nu är det slut med fallskärmshoppning och liknande. Nä, skämt å sido, det kanske inte är så smart att rida de allra vildaste unghästarna veckorna innan OS, säger Sylve.
I veckan ska Lisen och Peder Fredricson ha fest för att de har bott tio år på Grevlundagården.
- Jag kommer dit bara för att kontrollera att Lisen inte går omkring i några skyhöga klackar, ler Sylve.
  
När paret Fredricson är i London får deras båda söner stanna hemma och se mamma rida på tv, tillsammans med far- och morföräldrar.
- Det går tyvärr inte att ha med dem, de får inte bo i OS-byn och säkerheten är väldigt stor i London, säger Sylve.
Lisen får inte ens ha maken Peder boende hos sig i OS-byn, trots att han är på plats som tränare. Han får i stället härbärgera i det boende som Svenska Ridsportförbundet tillhandahåller.
 
Text & foto: Anki Yngve

Det blev en grymt spännande avslutning här i Falsterbo, Peder Fredricson på H&M Cash In var som enda svensk med till andra omgången. Han gick ut som trea från slutet, satte en snygg nolla och ledde klassen. Men tyvärr passerades han i prislistan av vinnaren Nicola Philippaerts på Carlos från Belgien och tvåan Brianne Goutal på Nice De Prissey från USA.
  
GP-segraren Nicola Philippaerts hann se första ryttaren i andra omgången och insåg att det skulle bli en snabb omhoppning:
- Jag gav allt och det lyckades!
Andraplacerade Brianne Goutal bor egentligen i USA, men har varit stationerad i Europa under sommaren.
- Jag var väldigt glad i omhoppningen över att jag har en så försiktig och "scopy" häst. Det behövdes!
Hon avslöjar också att hon har koppling till Sverige, hennes pojkvän kommer härifrån...
  
Peder Fredricson var jätteglad för sin tredjeplats.
- Det är en speciell häst jag har, allt är möjligt och allt är omöjligt med honom. Men vet aldrig hur det blir. Cash In har en otrolig kapacitet, men ridbarheten måste vi jobba lite mer på...
Valacken gillar helt enkelt inte när ryttaren bestämmer för mycket.
- Det är bara att hänga med. Andra hästar kan man ha en tanke om att forma på ett visst sätt, men det går inte med den här. Jag har haft honom i tre år och kan fortfarande inte få honom på tygeln...
  
Om ett par veckor åker Peder till OS i London. Men inte som ryttare utan som tränare till sin bror Jens. Och som make till Lisen förstås, som nu är klar för en ordinarie plats.
- Jag, Jens och Lisen har tränat ihop hemma hos oss under de senaste månaderna, det har varit jättekul. Tidigare har det aldrig gått bra för alla oss tre samtidigt, men det har det faktiskt gjort den här säsongen. Även om jag inte har varit tillräckligt bra för att få rida OS.
Mindre roligt tycker Peder att det är att hans team-kamrat Malin Baryard Johnsson missar London.
- Det är bara tråkigt, jag är verkligen ledsen för Malin. Man vet ju hur det känns, dels att missa en OS-plats men framför allt när hästarna blir skadade...

Resultatlista

Den 18-årige Grand Prix-vinnaren Nicola Philippaerts.


Amerikanskan Brianne Goutal kom på andra plats.


När Peder fyllde 40 i vintras önskade han sig en klocka, men han fick ingen. Så lyxuret han fick i pris är han väldigt nöjd med.


Peder fick se sig slagen av "ungdomarna".
  
Text: Anki Yngve
Foto: Johan Sjögren

Tidigt under söndagseftermiddagen kallade förbundskapten Sylve Söderstrand till presskonferens. Och det var inget trevligt besked han hade att lämna, Malin Baryard Johnssons Tornesch har nämligen visat sig ha en senskada, och missar OS.
Med sig till presstältet hade Sylve en lapp från landslagsveterinär Jonas Tornell, där det stod att Torneschs senskada är treprocentig och sitter i vänster fram. Det är inget allvarligt för framtiden, men han kommer inte att bli frisk till London.
- Malin är förstås bestört, det är verkligen synd om henne. Det är ingen idé att ni söker henne i dag, hon kommer inte att vara tillgänglig...
   
In som ordinarie i laget går i stället Hippson-bloggaren Lisen Bratt Fredricson på Matrix. Om Sylve får anmäla en ny reserv är oklart, troligtvis går det inte eftersom reglerna säger att anmälan nu är helt stängd.
- Vi har fortfarande ett väldigt bra lag. Lisens häst har hoppat övertygande, även om den inte är lika rutinerad som Tornesch, säger Sylve.
   
Snacka om att det har varit dramatik för det svenska hopplaget den här helgen. Först vann de nationshoppningen, sedan visade det sig att Coupe de Coeur var ofräsch så att Henrik von Eckermann får ta Allerdings till OS. Och nu Torneschs skada...
 
Text & foto: Anki Yngve