Ryttarna var spända och laddade inför tävlingen.

Patrik Kittel var på strålande humör och skrattade glatt.

Douglas gör sig redo för att kliva upp för sitt första heat.

Jens har lite problem i vändningen med sin kamel och tappade tid.

Douglas såg sin chans och gick om.

Patrik var sen ut i starten och såg lite skräckslagen ut när kamelen satte fart.

Charlotte däremot red som en van speedryttare.

Vändningen är allt – här ligger Charlotte i ledning...

... som hon senare förädlade till en seger.

Patrik skrattade och pratade med kamelen om vartannat.

Jens Fredricson tog det lugnt inför start.

Här ser han ut att ha läget under kontroll, men Douglas gick om på mållinjen.

I finalheatet stod det mellan Charlotte och Douglas.

Douglas kom i väg riktigt bra och såg ut att ha en chans till seger.

Men den mörka kamelen Bianca är en riktig racermaskin som gärna ökar farten.

I vändningen var det lika.

Sen drog de i från!

Douglas kämpade för allt vad han hade...

... och klappade om kamelen efter målgång.

Även Charlotte klappade om sin kamel.

Grattis till segern!

Patrik kom sist, men var lika glad för det.

Charlotte verkar ha fallit för kamelen Bianca.

Efter priscermonin tog hon nämligen henne och gick.

Sist ut på gröna banan för lördagen var det fartfyllda kamelracet. Dressyrryttarna gick segrande ur en kamp mot hoppryttarna. Charlotte Haid Bondergaard blev både kär i kamelen Bianca och tog hand om den blågula rosetten.
  
Text och foto: Annelie Lundkvist
  
Patrik Kittel hade aldrig suttit på en kamel tidigare, men han tog emot de goda råden som kamraterna gav. Hans insats räckte dock inte längre än till en fjärdeplats. Jens Fredricson slutade på tredjeplatsen och det stod alltså mellan Charlotte och Douglas Lindelöw i den avgörande finalen. En kamp som Charlotte tog hem – med stil.
– Vi gjorde vårt bästa i alla fall, konstaterade Douglas och klappade om kamelen.
När det var dags för prisutdelning ville Charlotte inte sluta berömma Bianca och klappade henne kärleksfullt både på huvudet och halsen.

Missa inte vårt bildspel från fartfesten högst upp i inlägget!

Jens galopperar in på banan, Lunatic är med på noterna.
  
Avtackningen av Lunatic genomfördes 15 minuter innan Falsterbo Grand Prix, flera av de internationella ryttarna som gick banan stannade upp och applåderade när ekipaget red ärevarvet.
– Han trodde nog att han skulle in och hoppa, det var nästan så att han blev besviken när jag hoppade av, säger Jens.
  
Ryttaren tackade uppfödare, ägare och sin hästskötare för alla framgångar. Lunatic kommer nu att agera läromästare åt ägarens 13-åriga son i både hoppning och dressyr.
  

"Luna" njuter av uppmärksamheten.


Jens tackar sitt team.


Hej då, tack för allt!

Glädje och bus på prisutdelningen.
  
Den perfekta födelsedagspresenten blev ännu en individuell seger och lagseger i Nations Cup för Tinne Vilhelmson Silfvén. Lagmedlemmarna sken som solar på prisutdelningen, kan det vara vårt EM-lag som klev upp på pallen?

Minna Telde och Emilie Nyreröd kunde sitta och titta på när deras lagkamrater säkrade segern. Emilie berättar för Hippson efter ärevarvet att det är lättare att rida ärevarv när man har tävlat samma dag. För att låta Miata bli av med lite energi innan de red in på banan värmde hon upp lite lätt.
– Min häst är inte så förtjust i prisutdelningarna, så det kändes att det fanns lite extra energi i dag.
Hon red in för att ta emot priset med gott självförtroende, den goda formen från tävlingarna på Mallorca håller i sig. Hon har nu visat för landslagsledningen och för sig själv att framgångarna där inte var någon engångsföreteelse.
Minna Telde kände stor glädje över lagets insats, även om hon fortfarande är besviken över sin egen prestation. 
– Med lagryttare som dessa bådar det riktigt gott inför EM, konstaterar hon.
Nu kommer Santana att få ta det lugnare i drygt två veckor, ridas ut i skogen och hopptränas.
– Hoppryttarna kallar det nog inte för hoppträning, men vi skuttar över hinder, skrattar Minna.

Framtidshopp och glädje att tävla i Sverige
Patrik Kittel skyndar från prisutdelningen över till uppvärmningen, hans fru Lyndal ska nämligen rida nästa klass.
Innan han springer iväg hinner han glädjas åt att detta bådar gott inför framtiden, både för honom och Deja men även för det svenska laget.
– Hon är en riktig tävlingshäst, hennes förmåga att fokusera är otrolig, säger Patrik, som även blev tvåa individuellt i klassen.

Anton sträcker på sig i den ökade traven.

Tinne Vilhelmson Silfvén och Don Auriello, som red till sig den individuella segern i klassen, älskar att tävla på hemmaplan. Under prisutdelningen ropade publiken dessutom ut ett fyrfaldigt leve för Tinne på födelsedagen.
– Det blir lite extra allvarligt på hemmaplan, man vill så gärna visa publiken och vill så himla mycket, menar Tinne.
Helheten stämde i takt med musiken, och hon tycker att det är väldigt bra för det svenska laget att få rida Nations Cup på hemmaplan.


Patrik Kittel och Deja är fokuserade.

Individuell prisutdelning – avslappnade hästar.

Resultat

Text & foto: Annelie Lundkvist

Det föll en del bommar i sexåringarnas final, det var bara fyra som var felfria och fick göra upp i en omhoppning. Där vann hingsten Comfortuna VDL (e. Eurocommerce Berlin – Nimmerdor), riden av Magnus Österlund, efter att ha varit såväl felfri som snabbast.

Övriga placerade var Karin Martinsen/Järta på andra plats följd av Alexander Zetterman/Holsteins Matina på tredje och Sandra Carlsson/Vera Wang på fjärde.

Resultat