Therese Nilshagen, Bo Jenå och Juliette Ramel.

Dressyrens förbundskapten Bo Jenå finns i Falsterbo och vid en pressträff presenterade han OS-lagets två doldisar. Båda gör mästerskapsdebut i seniorsammanhang – för Therese Nilshagen är det faktiskt mästerskapsdebut på alla nivåer.
– Det känns overkligt och jag ska göra det bästa jag kan, säger Therese och Juliette Ramel fyller i:
– Det känns jättehäftigt.
 
Text och foto: Annika Grundberg
  
Bo Jenå tog chansen att förklara hur tillsättningen av de sista två platserna i laget har gått till. Sedan länge är Patrik Kittel och Tinne Vilhelmson Silfvén klara för Rio.
– Vi kunde ha skickat två lag om vi hade fått. De här två har efter hand som säsongen har gått presterat bäst. Deras resultat, formkurva, hästar och teamet som står bakom dem är topptopp. De har båda alla förutsättningar för att kunna prestera och det har de gjort också.
  
Har bott i Tyskland i 13 år
Therese flyttade till Tyskland mer eller mindre direkt efter gymnasiet och har blivit kvar där.
– När jag åkte till Tyskland hade jag inga meriter utan jag har fått jobba mig upp. Först var väl tanken att stanna i Tyskland ett år, men så upptäckte jag att man inte lär sig att rida på ett år. Så jag blev kvar. Jag har jobbat hårt men har också haft turen att hamna i väldigt professionella stall, berättar hon.
OS-hästen Dante Weltino OLD har Therese ridit i fem år, sedan hingsten var fem.
– Han har klarat allt en häst ska klara varje år. Jag har haft en fantastisk resa med den här hästen och är så glad att jag har fått lov att behålla honom. Jag är oerhört tacksam gentemot hästägarna.
  
Delar tränare med Gal och Minderhoud
Juliette Ramel är något mer känd för hemmapubliken, då hon har ridit EM på junior- och young rider-nivå. Sedan fem år är hon stationerad i Holland på samma anläggning som Edward Gal och Hans Peter Minderhoud, där hon tränar för Nicole Werner. Juliette äger OS-hästen Buriel själv och berättar att han är något utöver det vanliga.
– Jag har aldrig haft en häst som honom, han är en sådan personlighet. Vi har inte pressat honom, men det har ändå gått lätt för honom för han är så intelligent. Det han lärt sig kan han, berättar hon.
Att deras prestationer räckte ända till Rio känns overkligt.
– Det är klart att det är något jag har tänkt på, men kanske inte vågat säga högt. Det gäller ju också att prestera under lång tid.
  
Hästar som världsryttarna skulle vilja ha
– Det är två världsklasshästar, som vilken ryttare som helst skulle vilja ha. Så jag är ytterst tacksam att Therese och Juliette har fått möjlighet att behålla hästarna, säger Bo Jenå.
För Therese har det handlat om att få till ett avtal med ägarna, för att kunna vara med i OS. Hingsten går inte i aveln i år för att kunna fokusera helt på de olympiska spelen tillsammans med Therese. För Juliette är det enklare då hon äger hästen själv och visst har det kommit bud på Buriel.
– Men jag vill inte sälja, säger hon.
På plats i Rio tänker de förvalta förtroendet på bästa sätt.
– Jag ska prestera mitt bästa, säger Juliette.
– Jag sa försöka rida så bra som möjligt, så att jag rider ut från banan och känner att vi har gjort allt vi kunde den dagen, säger Therese.
Jenå fyller i med att när de här två presterar på topp, då brukar de slå personligt rekord. Vi håller tummarna för att det blir så även i Rio.

Under Falsterbo Horse Show förra veckan hölls det paneldebatter och uppvisningar runt om på området. En av de mest besökta var Pether Marknes och Denni Haukssons clinic på Falsterbobanan.
  
Text och foto: Annelie Lundkvist

Denni Hauksson kommer in på banan med sin vackra hingst Divar från Lindnäs. Och Pether Markne erkänner att han hade lite fördomar om islandshästarna innan han själv satt upp och red en.
– Jag tänkte att en sådan där liten häst är det väl bara att sitta upp och rida i väg på. Det kan inte vara så speciellt svårt, säger han, och delar av publiken skrattar igenkännande och generat.
  
Lära sig se takten
När Pether och Denni träffades för första gången, för drygt tio år sedan, var det för att Denni behövde hjälp med grundridningen på sina hästar. För Pether var det en självklarhet att försöka hjälpa till, men han behövde själv hjälp av Denni med att lära sig att se hästens gångarter. Vad var rent och när var det otakt?
– Islandshästar är otroligt känsliga och kan ha mycket nerv, precis som vilken tävlingshäst som helst. Jag blev helt tagen på sängen när jag satt upp första gången. För innan dess hade jag inte sett konsten i islandshästridningen, berättar Pether.
  

 
Avspändhet och mjukhet
Många ryttare vet att det inte alltid är samma häst man lastar in i transporten hemma som kliver ut på tävlingsplatsen. Ofta kan hästarna bli spända när de kommer till en ny miljö, med publik och andra hästar.
– Om man vill vinna tävlingar måste man använda hela hästen och för det krävs en avslappnad häst. Lite som ett dragspel, förklarar Pether.
En av sakerna Denni arbetar på med sin fina hingst är att få honom avspänd och rund för skänkeln. Han väljer hellre att gå in på volter för naturlig samling, än att bli dragande i innertygeln.
– Akta så att inte volten blir för liten där Denni, han måste få tid att hinna med, påminner Pether.
  

  
Halvhalter och avslappnade händer
Divar är en hingst med mycket motor, som gärna springer ifrån sin ryttare lite grann. Därför har Denni ett system han dagligen rider efter. Ungefär vart 15:e steg gör han en halvhalt, för att sedan fortsätta i traven igen.
– Halvhalten ska inte komma genom handen utan genom sitsen och lättridningen. Med en lugnare lättridning kommer hästen själv att ta kortare steg, konstaterar Pether.
När det blir för spänt under uppvärmningen tipsar Markne om att man kan släppa travmomentet och i stället gå över i galopp. Detta för att få ut den mesta överskottsenergin ur hästen.
– Bli ett med din häst i stället för att skapa frustration, där du som ryttare sitter och drar i tygeln. Om din häst är åt det piggare hållet gör det inget om uppvärmningen är seg. Energin finns där inne, precis som hos Divar, säger Pether.
  

Isac har varit lite blyg, men nu blommar han ut!
  
Det blev en blågul topp efter küren i den trestjärniga dressyren. Minna Telde var överlycklig på ärevarvet. Detta var nämligen ett bevis på att hennes tålamod med Isac har gett resultat.
  
Text och foto: Ida Röök
  
Den trestjärniga delen av dressyren i Falsterbo avslutades med att nio ryttare red sina kürprogram. Det blev trippel svenskt på pallen – med Minna Telde och Isac som vinnare på 76,100 procent, Mads Hendeliowitz och Jimmie Choo Seq kom tvåor med 75,850 procent, medan Emilie Nyreröd och Miata intog tredjeplatsen med 74,225 procent.
På spel för de båda sistnämnda stod som bekant en biljett som reserv till OS i Rio, det blev fördel Mads i den matchen, läs mer här.
  
Mycket kvaliteter
Minna Telde visade upp en helt fantastisk kür med extremt mycket svårigheter.
– Jag är väldigt glad, inte bara för att vi fick till programmet så fint, utan även eftersom Isac verkligen har vuxit och nu klarar av att prestera på en sådan här stor tävlingsplats. Han har så mycket kvaliteter som han inte riktigt har släppt fram på tävling utomhus tidigare, men nu blommar han liksom ut, säger hon.
Isac har nämligen behövt väldigt mycket tid på sig, han har blivit spänd och har haft svårt att prestera på de större arenorna.
– Jag har fått vänta ut honom, han har varit väldigt blyg. Så vi har tävlat på mindre platser den senaste tiden och sett till att han har känt sig trygg där. Nu känns det som att det har släppt, säger Minna.
  
Nöjda reservduellanter
Tvåan Mads pustar ut efter en helg fylld av press.
– I går red jag för en plats som reserv på OS, jag lade liksom allt jag hade i Grand Prix-klassen. I dag kändes det både på mig och hästen att vi var lite trötta. Men jag är nöjd ändå, säger han.
Även Emilie känner av matchen om reservplatsen.
– Det har varit en riktig urladdning den här helgen. Vi satsade allt i Grand Prix i går och Miata var lite matt i küren, precis som jag känner mig.

Resultat
 

Mads på Jimmie Choo Seq kom tvåa i klassen.

Emilie Nyreröd och Miata blev treor. 

Emilie och Miata har haft en tuff helg med mycket press.

Medan Minna Telde vann med Isac.

Glad Minna!

Det blev en drömavslutning på Falsterbo Horse Show. Återigen fick vi höra svenska nationalsången spelas i högtalarna, när Rolf-Göran Bengtsson stod som segrare med Clarimo Ask.
  
Text och foto: Annelie Lundkvist
  
OS-genrepet för många ryttare slutade med en felfri runda på hinder eller med ett nedslag, fem ekipage straffades med tidsfel trots felfria ritter. Till omhoppning gick tolv ekipage, av dem tre svenska. Peder Fredricson och H&M All In hade inte turen på sin sida när två bommar föll, ekipaget slutade på en elfteplats.
Henrik von Eckermann hade detta som Yajamilas genrep inför OS och satte hög fart redan från början. Efter tredje hindret i omhoppningen tog han en kaxig och snäv sväng – som han klarade. Publiken höll andan, skulle "Henke" vara felfri hela vägen? Det gick ända fram till sista hindret, där attackerade han lite för mycket och sista bommen föll.
– Jag skulle ha rätat på mig och suttit still istället, då hade vi klarat det, säger Henrik.
  
Ridit in 1,7 miljoner på tio dagar
För Rolf-Göran Bengtsson har det varit några fantastiska och pengastinna dagar i Paris och Falsterbo.
– Ja, det har gått bra, men räkningarna ramlar in i hög fart. Det är en stor organisation bakom mina starter, så det kostar pengar, konstaterar han.
Rolf-Göran var glad på presskonferensen och berättade att det kändes extra bra att vinna på hemmaplan.
– Det här är Clarimos bästa placering någonsin. Han är dynamisk och har verkligen kapacitet, men ibland glömmer han att det är fyra ben han ska hålla koll på, säger Bengtsson med ett leende.
Omhoppningen var nästan skräddarsydd för honom och Clarimo, i svängarna hade nämligen inte skimmeln tid att ladda upp sig som han brukar. Och ryttaren satte gasen i botten.
– Jag tänkte att jag rider så fort att han inte hinner tänka, berättar Rolf-Göran.
Oavsett är det ingen tvekan om att denna tävling är en fjäder i hatten för hästen, han har stigit både i sin ryttares ögon och i stallets ranking.
Andraplatsen gick till Brasiliens Eduardo Menezes på Quintol, medan Darragh Kenny Go Easy de Muze tog hand om tredjeplatsen.

Resultat