Under Falsterbo Horse Show förra veckan hölls det paneldebatter och uppvisningar runt om på området. En av de mest besökta var Pether Marknes och Denni Haukssons clinic på Falsterbobanan.
  
Text och foto: Annelie Lundkvist

Denni Hauksson kommer in på banan med sin vackra hingst Divar från Lindnäs. Och Pether Markne erkänner att han hade lite fördomar om islandshästarna innan han själv satt upp och red en.
– Jag tänkte att en sådan där liten häst är det väl bara att sitta upp och rida i väg på. Det kan inte vara så speciellt svårt, säger han, och delar av publiken skrattar igenkännande och generat.
  
Lära sig se takten
När Pether och Denni träffades för första gången, för drygt tio år sedan, var det för att Denni behövde hjälp med grundridningen på sina hästar. För Pether var det en självklarhet att försöka hjälpa till, men han behövde själv hjälp av Denni med att lära sig att se hästens gångarter. Vad var rent och när var det otakt?
– Islandshästar är otroligt känsliga och kan ha mycket nerv, precis som vilken tävlingshäst som helst. Jag blev helt tagen på sängen när jag satt upp första gången. För innan dess hade jag inte sett konsten i islandshästridningen, berättar Pether.
  

 
Avspändhet och mjukhet
Många ryttare vet att det inte alltid är samma häst man lastar in i transporten hemma som kliver ut på tävlingsplatsen. Ofta kan hästarna bli spända när de kommer till en ny miljö, med publik och andra hästar.
– Om man vill vinna tävlingar måste man använda hela hästen och för det krävs en avslappnad häst. Lite som ett dragspel, förklarar Pether.
En av sakerna Denni arbetar på med sin fina hingst är att få honom avspänd och rund för skänkeln. Han väljer hellre att gå in på volter för naturlig samling, än att bli dragande i innertygeln.
– Akta så att inte volten blir för liten där Denni, han måste få tid att hinna med, påminner Pether.
  

  
Halvhalter och avslappnade händer
Divar är en hingst med mycket motor, som gärna springer ifrån sin ryttare lite grann. Därför har Denni ett system han dagligen rider efter. Ungefär vart 15:e steg gör han en halvhalt, för att sedan fortsätta i traven igen.
– Halvhalten ska inte komma genom handen utan genom sitsen och lättridningen. Med en lugnare lättridning kommer hästen själv att ta kortare steg, konstaterar Pether.
När det blir för spänt under uppvärmningen tipsar Markne om att man kan släppa travmomentet och i stället gå över i galopp. Detta för att få ut den mesta överskottsenergin ur hästen.
– Bli ett med din häst i stället för att skapa frustration, där du som ryttare sitter och drar i tygeln. Om din häst är åt det piggare hållet gör det inget om uppvärmningen är seg. Energin finns där inne, precis som hos Divar, säger Pether.
  

Visst, Angelica Augustsson och Mic Mac Du Tillard blev "bara" tvåa i Falsterbo Grand Prix. Men för publiken var det så nära en seger hon bara hade kunnat komma. Angelica var näst sist ut och red för allt vad tyglarna höll, hon var nolla på ledartiden 44,72 sekunder. Vi var nog många som redan hade hämtat hem segern i tanken när fransmannen Patrice Delaveau, som sista ryttare, nollade på en ännu snabbare tid.
 
Historisk fransman
Genom segern i dag på blott nioåriga Orient Express är Patrice Delaveau historisk, han är den första ryttaren någonsin som vunnit både derbyt och Falsterbo Grand Prix under samma år. Och förutom en snygg klocka får ha med sig motsvarande 607 000 kronor hem (plus segersumman från derbyt). Det kan man ju leva med...
- Den här helgen har varit helt fantastisk för mig. I går kväll hade jag inte ens kvalat in till Grand Prixen, men så kom det några strykningar och jag fick rida. Nästa år planerar jag att komma tillbaka och försöka vinna derbyt, Grand Prix-klassen OCH Nations Cup, skrattar segraren. 
Han berättar att han inte behövde ha någon speciell plan inför omhoppningen.
- Jag tittade på Angelica och insåg att jag måste rida precis som hon, fast snabbare.
 
Bästa rundan någonsin
När Angelica Augustsson träffar pressen efter prisutdelningen ska hon strax sätta sig i den stora sexhästars lastbilen och köra hem till Tyskland. Hästarna måste ju med, annars hade hon haft råd med en flygbiljett i dag - andraplatsen gav (hästägaren) motsvarande 380 000 kronor.
- Jag är väldigt glad för min andraplats. Mic Mac hoppade fantastiskt, grundomgången var nog den bästa runda jag gjort med henne någonsin, berättar hon.
I omhoppningen menar Angelica att hon blev lite "blyg" i svängarna eftersom underlaget inte var helt optimalt. 
- Jag vågade egentligen bara låta henne löpa på för fullt till sista hindret. 
Men Angelica har svårt att tro att hon hade kunnat rida så mycket fortare, ens om hon hade startat sist i omhoppningen och hade kunnat titta på Delaveau. Hon är nöjd med sin ritt, med sin andraplats och med sin nya Longines-klocka.
- Jag har faktiskt vunnit väldigt många klockor … det är något med mig och klockor! 
Hon får behålla armbandsuren själv men har gett bort några av dem, bland annat en till sin hästskötare. På den egna armen sitter den klocka hon hade på sig när hon vann världscupen i Göteborg.
- Den har jag inte tagit av mig sedan dess. Det är min turklocka. 
Och Mic Mac måste vara hennes turhäst.
- Hon är het och lite svår, men jag älskar att rida henne. Jag kan rida henne hur länge som helst där hemma, berättar Angelica.
 
Besviken "Roffe"
En som inte var lika nöjd efter omhoppningen var Rolf-Göran Bengtsson. Grundomgången på Quintero La Silla var lysande, men i omhoppningen halkade hästen lite inför en stor oxer och låg helt fel mot hindret.
- Jag var passiv själv och väntade bara på vad han skulle göra, om han skulle gå av stort eller lägga in ett kort galoppsprång. Och han gjorde det senare, säger Rolf-Göran om den grova rivningen som förpassade honom till sjundeplatsen.
Å andra sidan menar "Roffe" att han med Quintero inte hade haft någon segerchans. Hästen är helt enkelt inte snabb nog i jämförelse med exempelvis Orient Express och Mic Mac.
 
Resultatlista, Falsterbo Grand Prix

Hippsons bildspel från Falsterbo Grand Prix
  

World Dressage Masters-küren i går var höjdpunkten på dressyrtävlingarna här i Falsterbo. Men under söndagseftermiddagen reds det även en trestjärnig kür. Den här gången fick Patrik Kittel och Toy Story nöja sig med andraplatsen, vann gjorde tyska Sabine Becker på Lamarc WRT. Trea blev Per Sandgaard på Lomumba Havdal, som fick till en riktigt fin runda.
 

Ulla Håkanson på Richelle 2 var femma i klassen. Man kan inte bli annat än glad över att hon fortfarande, 73 år ung, kan hävda sig på så hög nivå!
 
Hela resultatlistan