Nanna som vinnare – igen!
  
U25-ryttarna bjöd på riktigt tjusiga kürprogram. Inte minst väckte Mathilde Hannell uppmärksamhet – och minnen – när hon red till Briars kür ”My number one”.
  
Text och bild: Ida Röök
  
Det blev samma topp-tre som i Grand Prix-klassen, men en lite annan ordning. Danska Nanna Skodborg Merrald och Traneenggaards Akondo vann igen på 75,675 procent. Josefin Gyllenswärd och Don Angelo fick 71,825 procent och tog denna gång hand om andraplatsen. Och Mathilde Hannell på Deela Mae slutade på 71,200 procent och blev trea.
– Det har varit jätteroligt att rida här. Min häst var väldigt fin i dag, men jag fick en miss i galoppombytena i vartannat steg. Dock kunde jag reparera det senare i programmet, säger Nanna.
  
Fick Briars kür
Josefin Gyllenswärd, nyligen mottagare av Ajax-stipendiet, är också nöjd med sin ritt.
– Det var en del ryttarmissar, så sådana detaljer ska jag slipa på mer, säger hon.
Mathilde Hannell tränar som bekant för Jan Brink. När det var dags för henne att börja rida kür på Deela Mae kom Jan med idén att hon skulle ta över Briars kür ”My number one”.
– Det är ju inget man tackar nej till precis. Det känns verkligen helt fantastiskt att han lät mig ta över den. Det är inte bara musiken jag har fått utan hela programmet, med några små ändringar på slutet. Det är en stor gåva och jag är så tacksam. Jag har inte satt den till 100 procent ännu, men jag har 100 procent kul när jag rider den, säger Mathilde.
De unga ryttarna menar att det är häftigt att få rida i Falsterbo, det ger en liten försmak om de riktigt stora arenorna.
– Det är en helhetskänsla att få tävla här, säger Mathilde.

Resultat 

Josefin och Don Angelo knep andraplatsen.

Mathilde Hannell blev trea. 

Tänk att få rida till Briars gamla kür, en ära!

Don Angelo gillar prisutdelningarna och visar gärna upp "känguruhopp", enligt sin ryttare.

Fint ekipage!

Fräscha upp minnet och se Jan tillsammans med Briar i den legendariska küren:

I söndags avlutades Falsterbo Horse Show och med svenska ögon sett gjordes det på bästa möjliga sätt - Jens Fredricson vann Falsterbo Grand Prix. I vanlig ordning var så klart hela veckan full av höjdpunkter. Nu avslutar vi årets bevakning med att blicka tillbaka i ett blidspel.
 
Foto: Ida Röök 

Hippsons husbloggare My Almqvist är hästskötare hos Jens Fredricson och har arbetat i tre år med Lunatic. Här intervjuas hon av Falsterbo Horse Show efter dagens Grand Prix-vinst - och hon är så klart väldigt glad.
  
 

–  Jag hade det på känn. Jag har mått så bra och varit så stark mentalt, allt har stämt till 100 procent. 

Så säger Jens Fredricson om vinsten i Falsterbo Grand Prix. Nyckeln till framgången ligger i bra planering – och en otroligt stark känsla att segern var på gång.

Jens Fredricson var som enda svensk med till den andra omgången i Longines Falsterbo Grand Prix. Lunatic hoppade helt fantastiskt i den första rundan, där banan bjöd på en hel del klurigheter. Inte minst var det den sista distansen som ställde till det för en mängd ryttare. Många var felfria fram till den allra sista, gigantiska oxern – Angelica Augustsson och Livello till exempel.

Jens Fredricson fick en skämtsam smocka av tvåan Marcus Ehning när de stod på podiet under prisutdelningen, i dag var inte den legendariske tysken oslagbar.

– Efter Marcus omhoppning sa alla att ”det där går inte att slå”. Men det gjorde det, vilken fantastisk avslutning, säger förbundskapten Sylve Söderstrand, märkbart nöjd med hur Falsterbo-veckan slutade.

Lunatic var perfekt

Jens själv säger att känslan var 100 procent rätt.

– Det smittar av sig på Lunatic. Han känner mig utan och innan den hästen. Det finns ingen som honom, han passar mig som handen i handsken. Lunatic har ett ben här och ett ben där när han hoppar, men han vet vad som krävs för att ta sig över, och så gör han det.

I dag stämde hans plan hela vägen fram.

– Jag trimmade med hjälp av Henk Nooren i morse och då var Lunatic bara helt perfekt. Han kändes hur fin som helst.

Jens framhåller att det är just coachningen vid sidan av som gjorde att det gick så bra.

– På en sådan här tävling har jag stöttning av Sylve, Henk och många andra som jag kan bolla tankar och idéer med. Jag valde exempelvis att gå på åtta språng fram till den sista kombinationen i första rundan, det var inte många som löste det så. Hade jag gjort annorlunda hade jag kanske haft nedslag, säger han.

Full fart framåt

I omhoppningen kände han inför näst sista språnget att han var tvungen att gasa ännu mer. Mellan näst sista och sista hindret gav han och Lunatic därför allt.

– Jag hade en stor fördel av att gå ut sist i omhoppningen. Hade Marcus varit sist hade han ridit snabbare. Men jag släppte på helt efter sista hindret, det var bara full fart som gällde. Lunatic är som en liten kanin, han bara landar och sätter fart. Han är inte heller lika lång tid i luften, i och med att han är så snabb i språnget.

Landslaget i hoppning har på senare tid tagit hjälp av en mental coach.

– Jag träffade henne i torsdags. Hon kom in i stallet och frågade hur jag mådde. Jag svarade ”bra”. ”Jag ser det, du kommer att vinna”, sade hon då. Hon såg exakt på mig hur stark jag var mentalt, säger Jens. 

Jens Fredricson borde nu vara självskriven i EM-laget. Tillsammans med Sylve skulle saken diskuteras under söndagskvällen.

– Vi ger besked nästa vecka, säger förbundskaptenen.

Text och foto: Ida Röök

MISSA INTE BILDSPELET I TOPPEN PÅ SIDAN!