Världscupbucklan stannar i USA. Beezie Madden tog hem finalen, efter en något avslagen omhoppningsduell mot OS-vinnaren Steve Guerdat.
- Steve lämnade dörren öppen för mig efter att ha rivit två hinder i omhoppningen, säger en överlycklig Beezie Madden.

För henne har nu en dröm gått i uppfyllelse. Att vinna en världscupfinal har varit ett mål under många år. Förmodligen var det också därför som hon inte riktigt kunde hålla tillbaka tårarna under prisutdelningen.
- Det känns helt otroligt. Jag är så glad över hur korten spelades ut för att passa mig i dag, det kunde inte ha blivit bättre. Min häst är fantastiskt, jag är så glad, säger hon.
Hästen, Simon, har hon haft i lite mer än ett år.
- Han har ett stort mod. Jag är mycket nöjd med hur han gjorde det här i dag.

Besviken Guerdat
Schweizaren Steve Guerdat gick ut lite väl hårt i omhoppningen på Nino des Buissonnets.
- Jag fick inte tillräckligt med tryck i honom för att klara de svängarna som jag valde att göra. Därför blev det som det blev, säger han, märkbart besviken över att inte stå högst upp på prispallen.
Banan bjöd på en riktig utmaning. Men Steve Guerdat skyller inte på att bandesignern, Uliano Vezzani, satte upp det för svårt.

- Då är det väl upp till oss ryttare att se till att vi kan prestera. Det kan ju inte vara hans fel att vi inte rider bra, säger Steve.

Text och foto: Ida Röök

Beezie Madden fick med sig världscuppokalen till USA. 

Steve Guerdat, Schweiz, slutade tvåa. Som den tävlingsmänniska han är var han långtifrån nöjd med detta.

Kevin Staut och Silvana rev det sista hindret i den sista omgången. Men det räckte till en tredjeplats. "Man vill alltid vinna, men jag är ändå ganska nöjd", säger han.

Topp-tre i världscupfinalen 2012/2013. Steve Guerdat, Beezie Madden och Kevin Staut.

Här hittar du resultat för klassen.

I söndags avlutades Falsterbo Horse Show och med svenska ögon sett gjordes det på bästa möjliga sätt - Jens Fredricson vann Falsterbo Grand Prix. I vanlig ordning var så klart hela veckan full av höjdpunkter. Nu avslutar vi årets bevakning med att blicka tillbaka i ett blidspel.
 
Foto: Ida Röök 

Hippsons husbloggare My Almqvist är hästskötare hos Jens Fredricson och har arbetat i tre år med Lunatic. Här intervjuas hon av Falsterbo Horse Show efter dagens Grand Prix-vinst - och hon är så klart väldigt glad.
  
 

–  Jag hade det på känn. Jag har mått så bra och varit så stark mentalt, allt har stämt till 100 procent. 

Så säger Jens Fredricson om vinsten i Falsterbo Grand Prix. Nyckeln till framgången ligger i bra planering – och en otroligt stark känsla att segern var på gång.

Jens Fredricson var som enda svensk med till den andra omgången i Longines Falsterbo Grand Prix. Lunatic hoppade helt fantastiskt i den första rundan, där banan bjöd på en hel del klurigheter. Inte minst var det den sista distansen som ställde till det för en mängd ryttare. Många var felfria fram till den allra sista, gigantiska oxern – Angelica Augustsson och Livello till exempel.

Jens Fredricson fick en skämtsam smocka av tvåan Marcus Ehning när de stod på podiet under prisutdelningen, i dag var inte den legendariske tysken oslagbar.

– Efter Marcus omhoppning sa alla att ”det där går inte att slå”. Men det gjorde det, vilken fantastisk avslutning, säger förbundskapten Sylve Söderstrand, märkbart nöjd med hur Falsterbo-veckan slutade.

Lunatic var perfekt

Jens själv säger att känslan var 100 procent rätt.

– Det smittar av sig på Lunatic. Han känner mig utan och innan den hästen. Det finns ingen som honom, han passar mig som handen i handsken. Lunatic har ett ben här och ett ben där när han hoppar, men han vet vad som krävs för att ta sig över, och så gör han det.

I dag stämde hans plan hela vägen fram.

– Jag trimmade med hjälp av Henk Nooren i morse och då var Lunatic bara helt perfekt. Han kändes hur fin som helst.

Jens framhåller att det är just coachningen vid sidan av som gjorde att det gick så bra.

– På en sådan här tävling har jag stöttning av Sylve, Henk och många andra som jag kan bolla tankar och idéer med. Jag valde exempelvis att gå på åtta språng fram till den sista kombinationen i första rundan, det var inte många som löste det så. Hade jag gjort annorlunda hade jag kanske haft nedslag, säger han.

Full fart framåt

I omhoppningen kände han inför näst sista språnget att han var tvungen att gasa ännu mer. Mellan näst sista och sista hindret gav han och Lunatic därför allt.

– Jag hade en stor fördel av att gå ut sist i omhoppningen. Hade Marcus varit sist hade han ridit snabbare. Men jag släppte på helt efter sista hindret, det var bara full fart som gällde. Lunatic är som en liten kanin, han bara landar och sätter fart. Han är inte heller lika lång tid i luften, i och med att han är så snabb i språnget.

Landslaget i hoppning har på senare tid tagit hjälp av en mental coach.

– Jag träffade henne i torsdags. Hon kom in i stallet och frågade hur jag mådde. Jag svarade ”bra”. ”Jag ser det, du kommer att vinna”, sade hon då. Hon såg exakt på mig hur stark jag var mentalt, säger Jens. 

Jens Fredricson borde nu vara självskriven i EM-laget. Tillsammans med Sylve skulle saken diskuteras under söndagskvällen.

– Vi ger besked nästa vecka, säger förbundskaptenen.

Text och foto: Ida Röök

MISSA INTE BILDSPELET I TOPPEN PÅ SIDAN!