I dag, onsdag, smygstartar Gothenburg Horse Show i Scandinavium. Vi haffade paret Irma Karlsson och Douglas Lindelöw – som båda är taggade inför helgen.
  
Irma Karlsson har ridit i Göteborg två gånger tidigare, men då som young rider. Efter sitt EM-guld för unga ryttare fick hon en personlig inbjudan att rida bland seniorerna i Scandinavium.
– Nu är det extra spännande när jag ska tävla mot de allra bästa i världen, säger hon.
Irma har med sig både Starling 7 och Balahe till GHS. Den senare reds förut av sambon Douglas Lindelöw, men nu har Irma köpt speedstoet.
– Efter att jag sålt min bästa häst Cornet var jag ute efter lite nytt. Både jag och Agneta (Lindelöw, reds anm.) tyckte att Balahe var en bra häst för mig att utvecklas med och få rida lite fort på. Jag provade och hon passade mig väldigt bra, hon är het och det gillar jag. 
Fick du ett kompispris?
– Haha, det har faktiskt fler undrat. Jag vågar inte ens fråga, men jag hoppas det (skratt). 
  

Irma Karlsson.
  
Hoppas på öppnade dörrar
Gothenburg Horse Show har varit ett stort mål för Irma, hon ser det som en möjlighet att få visa vad hon går för.
– Jag vill inte bara komma hit och vara med, utan vill verkligen göra bra resultat. Framför allt skulle jag vilja få chans att tävla lite mer internationellt. Jag ser hur mycket det har betytt för Douglas att bli inbjuden och få vara med där det verkligen händer, säger hon.
För att rida på allra högsta nivå behöver Irma en riktigt bra Grand Prix-häst, där tror hon mycket på Starling 7 som är med till Göteborg och som hon håller på att rida in sig på.
– Han är stor och lite mycket för mig än så länge, Starling är riden av en stark kille tidigare. Men vi tar oss framåt, jag vet att han kan bli väldigt bra, säger hon.
  
Första flygresan för Casello
Irmas sambo Douglas Lindelöw är, som vi tidigare berättat, med all sannolikhet klar för världscupfinalen i Las Vegas.
– Jag har 41 poäng och det ska räcka, även om det finns en teoretisk risk att någon av dem precis bakom mig i listan skulle kunna gå om. Världscupen här i Göteborg är jätteviktig för mig oavsett, och hästarna känns väldigt bra, säger han.
Douglas har önskat två tävlingar till som han gärna skulle vilja rida innan Las Vegas, därefter blir det tävlingspaus i två-tre veckor innan resan.
– Jag har kört långt genom Europa med Casello, men han har inte flugit förut. Det är lite nervöst, vi håller på att ”reka” alla detaljer om hur det fungerar nu, berättar han.
  

Douglas Lindelöw.
  
Två hästar blir för dyrt
Arrangören av världscupfinalen betalar resan för den kvalade ryttaren och en häst, vill du ta med en häst till bekostas det av dig själv. Visst hade Douglas gärna haft två hästar med sig, men det är tyvärr inte ekonomiskt möjligt.
En tråkig faktor i sammanhanget är att hans sponsor Horse1 har ekonomiska problem, bolaget är under rekonstruktion.
– Jag vill helst inte prata om det men det är förstås tråkigt både för mig personligen och för dem, hoppas att det löser sig. Jag pratar ofta med Tim Smart, så vi är inte ovänner på något sätt.
Men du har inte sponsorkläderna på dig nu?
– Det såg du, det var observant, säger Douglas med ett snett leende.
Till ett trevligare samtalsämne. Kan du beskriva Casellos personlighet?
– Han är väldigt självständig, lite egocentrisk och smålat. Casello tycker inte om andra hästar och faktiskt inte om människor heller, även om jag och hästskötaren har lyckats komma honom ganska nära. Hoppa älskar han, men markarbete är inte riktigt hans favoritgren… 
  
Text: Anki Yngve
Foto: Mathilda Nygårds

I söndags avlutades Falsterbo Horse Show och med svenska ögon sett gjordes det på bästa möjliga sätt - Jens Fredricson vann Falsterbo Grand Prix. I vanlig ordning var så klart hela veckan full av höjdpunkter. Nu avslutar vi årets bevakning med att blicka tillbaka i ett blidspel.
 
Foto: Ida Röök 

Hippsons husbloggare My Almqvist är hästskötare hos Jens Fredricson och har arbetat i tre år med Lunatic. Här intervjuas hon av Falsterbo Horse Show efter dagens Grand Prix-vinst - och hon är så klart väldigt glad.
  
 

–  Jag hade det på känn. Jag har mått så bra och varit så stark mentalt, allt har stämt till 100 procent. 

Så säger Jens Fredricson om vinsten i Falsterbo Grand Prix. Nyckeln till framgången ligger i bra planering – och en otroligt stark känsla att segern var på gång.

Jens Fredricson var som enda svensk med till den andra omgången i Longines Falsterbo Grand Prix. Lunatic hoppade helt fantastiskt i den första rundan, där banan bjöd på en hel del klurigheter. Inte minst var det den sista distansen som ställde till det för en mängd ryttare. Många var felfria fram till den allra sista, gigantiska oxern – Angelica Augustsson och Livello till exempel.

Jens Fredricson fick en skämtsam smocka av tvåan Marcus Ehning när de stod på podiet under prisutdelningen, i dag var inte den legendariske tysken oslagbar.

– Efter Marcus omhoppning sa alla att ”det där går inte att slå”. Men det gjorde det, vilken fantastisk avslutning, säger förbundskapten Sylve Söderstrand, märkbart nöjd med hur Falsterbo-veckan slutade.

Lunatic var perfekt

Jens själv säger att känslan var 100 procent rätt.

– Det smittar av sig på Lunatic. Han känner mig utan och innan den hästen. Det finns ingen som honom, han passar mig som handen i handsken. Lunatic har ett ben här och ett ben där när han hoppar, men han vet vad som krävs för att ta sig över, och så gör han det.

I dag stämde hans plan hela vägen fram.

– Jag trimmade med hjälp av Henk Nooren i morse och då var Lunatic bara helt perfekt. Han kändes hur fin som helst.

Jens framhåller att det är just coachningen vid sidan av som gjorde att det gick så bra.

– På en sådan här tävling har jag stöttning av Sylve, Henk och många andra som jag kan bolla tankar och idéer med. Jag valde exempelvis att gå på åtta språng fram till den sista kombinationen i första rundan, det var inte många som löste det så. Hade jag gjort annorlunda hade jag kanske haft nedslag, säger han.

Full fart framåt

I omhoppningen kände han inför näst sista språnget att han var tvungen att gasa ännu mer. Mellan näst sista och sista hindret gav han och Lunatic därför allt.

– Jag hade en stor fördel av att gå ut sist i omhoppningen. Hade Marcus varit sist hade han ridit snabbare. Men jag släppte på helt efter sista hindret, det var bara full fart som gällde. Lunatic är som en liten kanin, han bara landar och sätter fart. Han är inte heller lika lång tid i luften, i och med att han är så snabb i språnget.

Landslaget i hoppning har på senare tid tagit hjälp av en mental coach.

– Jag träffade henne i torsdags. Hon kom in i stallet och frågade hur jag mådde. Jag svarade ”bra”. ”Jag ser det, du kommer att vinna”, sade hon då. Hon såg exakt på mig hur stark jag var mentalt, säger Jens. 

Jens Fredricson borde nu vara självskriven i EM-laget. Tillsammans med Sylve skulle saken diskuteras under söndagskvällen.

– Vi ger besked nästa vecka, säger förbundskaptenen.

Text och foto: Ida Röök

MISSA INTE BILDSPELET I TOPPEN PÅ SIDAN!