GHS-Kollen - Reed Kessler lämnade USA – för att utmana sig själv

Gothenburg Horse Show 2015

Här samlar vi all bevakning från årets hästfest i Scandinavium – Gothenburg Horse Show 2015


MAR
04

Reed Kessler lämnade USA – för att utmana sig själv



Den amerikanska ryttaren Reed Kessler har gjort spikrak karriär, redan på OS i London var hon rekordung och blev historisk. Nu siktar Reed mot nästa olympiska spel – med sin tyska tränare.
  
Som uppvuxen i USA har hon sedan tolv års ålder tränat för sina gudföräldrar Katie och Henri Prudent. Talangfulla Reed har matchats mot de stora uppgifterna – och har ständigt levererat.
Den amerikanska lanslagsledningen tog ut henne och Cylana att rida för det amerikanska laget vid OS i London. En höjdpunkt i karriären, men även en milstolpe för den framtida satsningen.
– Katie och Henri tog mig från barnklasserna till de olympiska spelen. Jag är tacksam över allt de har lärt mig, men efter sju år kände jag att det var dags att utmana mig själv ytterligare. Detta för att ständigt bli bättre, säger Reed till Hippson under tävlingarna i Göteborg.

Hästvänlig träning
Om en flytt för henne och hästarna skulle bli aktuell gällde det för den redan framgångsrika ryttaren att verkligen få hjälp med sina svagheter och att få chans att utvecklas ytterligare. Vem skulle kunna bidra till detta? 
Svaret blev Marcus Ehning.
Varför just Marcus?
– För att han siktar på att hästarna ska få en lång tävlingskarriär. Det är inte många ryttare som har tävlat så framgångsrikt under så många år, han bryr sig verkligen om hästarna, säger hon.
Reed berättar att om det är något Marcus bryr sig om, och fokuserar på, så är det vad som är bäst för hästen. För honom handlar det alltid om att fokusera långsiktigt, inte enbart på en viss klass eller tävling. Detta leder till framgång – ryttaren får ett hållbart hästmaterial och kan därmed hålla sig kvar på toppen.

Lade studierna på hyllan
Det var drygt ett år efter OS i London som flyttlasset gick till Tyskland, och till familjen Ehnings anläggning. Just nu har Reed sju egna hästar på plats i Europa – bland annat OS-hästen Cylana, Cos I can, Charity 33 och svenskuppfödda Ligist.
Hemma på gården i Lexington, Kentucky, finns bland annat familjens avelsston och pensionerade tävlingsponnyer. Den helhjärtade satsningen på ridningen har gjort att Reed har valt bort studierna.
– Jag valde att inte plugga vidare, eftersom jag vet att ridningen är det jag satsar på inför framtiden.
Med sju hästar i stallet har hon att göra hela arbetsdagen, hon tränar tillsammans med Marcus och inspireras på en av världens bästa ryttares anläggning. För en tävlingsryttare på Reeds nivå handlar det ständigt om att se till att hästarna är i toppform och väl förberedda inför nästa helgs meeting. Trots att hon dagligen rider så många hästar prioriterar Reed även att besöka gymmet efter stallet.

Gott intryck av Göteborg
Trots att hon är en berest tävlingsryttare var detta bara andra gången Reed var på plats i Göteborg, för att delta i Gothenburg Horse Show. År 2013 var hon här för att rida världscupfinalen tillsammans med Cylana. Redan då överraskades hon av den fantastiska atmosfären inne på banan, och av att publiken alltid är så entusiastisk.
– När jag red finalen var läktaren helt fullsatt, att rida in på arenan då är en känsla jag inte glömmer i första taget.

Mystisk väska
Under tävlingsdagen ser vi Reed bära omkring på en väska. När den inte sitter på hennes axel håller hästskötaren i den, eller så hänger den på ett staket nära dem. Nyfikenheten gör att vi frågar Reed vad det är hon bär omkring på?
Med ett skratt säger hon att vi absolut kan får veta, men att titta ner i väskan just denna gång går inte. Den är enligt henne själv alldeles för stökig.
– I vanliga fall har jag min ridhjälm och mina handskar i väskan, det är det viktigaste så klart. Men där ligger även några olika par sporrar, några extra snoddar, klibbsprej till sadeln, min hårborste och en bra bok, säger Reed.
Vi ser henne senare på läktaren, lite avskilt från de andra ryttarna. Hon öppnar väskan och fiskar upp just boken. Det dröjer inte många minuter innan hon är uppslukad av texten, i stället för att prata med sina ryttarkollegor.
När banan öppnar lägger Reed ner sin bok och ser fokuserad ut. Det är nästan som att den korta lässtunden har gett henne ny energi hinner vi tänka, när hon promenerar ner för att gå banan.
  
Text och foto: Annelie Lundkvist


Läst 49914 ggr


Fler inlägg

AUG
10

Bildspel: Hej då, London!


Klicka på en bild för att starta bildspelet.

 
I det här bildspelet - med 43 foton - försöker vi sammanfatta de gångna veckornas olympiska spel i Greenwich Park, London. OS har verkligen bjudit på dramatik, tårar och skratt. Tack alla läsare för att ni har varit med oss!
 
Foto: Tomas Holcbecher, Anki Yngve & FEI


Läst 225747 ggr Kommentarer Kommentera

AUG
10

De vann Dressyrduellen och OS-souvenirerna





Vi fick in 284 svar i Dressyrduellen inför gårdagens kürfinal. Hälften försvann redan på första duellen som var mellan Charlotte Dujardin och Adelinde Cornelissen. Över 80 procent hade Carl Hester som vinnare över Helen Langehanenberg, men med sin fjärdeplats drog Helen det längsta strået. Att sedan dessutom Tinne Vilhelmson Silfvén slog Patrik Kittel gjorde att det enbart var nio stycken som hade alla rätt.
   
Av de nio vinner Sara Hallström från Bålsta och Jessika Ung från Rabbalshede var sin OS-souvenir. Stort grattis till er! Vinsterna kommer på posten under nästa vecka.


Läst 224957 ggr Kommentarer Kommentera

AUG
09

Bo Jenås dressyranalys: ”Felen kostar”



Bo Jenå med sina finalryttare Tinne Vilhelmson Silfvén och Patrik Kittel.
  
Förbundskapten Bo Jenå är ganska nöjd med OS för dressyrens räkning. Tyvärr gjorde utgångsläget efter första dagen, då Santana blev skrämd av kameror och de andra ekipagen fick en del missar, att det var svårt för svenskarna att rida upp sig hur mycket som helst.
- Felen kostar. Ingen av ryttarna har gjort några stora saker, men marginalerna är väldigt små, säger han.
  
Kanske är det den där sista jämnheten som saknas.
- Jag skulle vilja att vi kom in första dagen och red på samma sätt som vi gör den sista. Då skulle det kunna bli riktigt bra, menar Bo. 
Något han inte är så förtjust i är det upplägg som har varit på OS, där dressyrryttarna har haft ett minst tre dagar långt uppehåll mellan de två första klasserna. 
- Det gynnar varken häst eller ryttare tycker jag, båda måste ladda om.
Däremot tycker han att arrangemanget på plats har varit fantastiskt, med bra service och god mat. 
- Nu ska vi träffas och utvärdera framåt. I morgon är första dagen på vägen mot OS i Rio!
  
Mycket händer i sporten
Bo Jenå poängterar att väldigt mycket har hänt på dressyrsidan under de senaste två åren, sedan Totilas stora genombrott. Nya ekipage dyker upp hela tiden och det gäller att hänga med.
Är det aveln eller ridningen som har blivit bättre?
- Jag tror att det är både och. Sedan gynnar det verkligen sporten att det inte är samma ryttare och samma länder som står på prispallen hela tiden, så var det ju ett tag. Det blir tävling på riktigt och mer spännande för alla. 
Tidigare i dag sa Patrik Kittel att man nästan automatiskt får lägre poäng om man startar tidigt i en klass. Vad säger du som domare om det?
- Det går att få bra poäng även om man startar tidigt, men tyvärr är det svårare. Ligger man högt på rankingen och har kämpat sig dit, då dras man i den högre gruppen. Domarna är inte mer än människor, de vill inte råka döma för högt i början så att det blir problem sedan. Jag försvarar dem inte, men det är mänskligt att hålla igen på de alla första ryttarna i ett sådant här startfält.
  
Text: Anki Yngve


Läst 227531 ggr Kommentarer Kommentera




taggar


liknande webbartiklar



Annelies senaste