Hästskötarbloggen - Vi tar det från början!
MAJ
14

Vi tar det från början!

Hej igen! 

Först och främst vill jag bara tacka alla som skickat förslag på så många bra ämnen jag kan ta upp här i bloggen, vilken härlig start! Tack! Ett utav dom var att jag skulle berätta om hur jag hamnade på Lövsta och tänkte att det kanske är ett bra första inlägg. 

Vi backar bandet till 2012 då jag började på Flyinges Unghästutbildarprogram (2012-2013). Eftersom att programmet var yrkesförberedande så var det ganska mycket praktik. Först åkte jag två månader till Henrik von Eckerman som då var baserad hos Ludger Beerbaum i Osnabrück, Tyskland. Den andra praktiken vart lite närmre, nämligen på Lövsta i Upplands-Väsby.
Tack vare den långa period jag praktiserade så fick jag verkligen arbeta in mig i alla rutiner, lära känna alla som jobbade i stallet och alla hästar. Även fast det idag känns som tusen år sedan kan jag ändå minnas min första gång jag var på Lövsta.
Det var inte likt något stall jag varit i tidigare och vissa delar tyckte jag inte ens såg ut som att de tillhörde ett stall. Det var stor skillnad från andra inackorderingsstall och ridskolor, som för mig då var den typiska stallmiljön.

Det kändes på ett sätt som att jag hade hittat hem, för jag stormtrivdes verkligen från dag ett. Men på ett sätt kändes det även som en dröm. Som att det var ouppnåeligt att nånsin få spendera sina dagar där, ta hand om alla fina hästar och vara en del av Team Lövsta.
Men jag vart erbjuden sommarjobb direkt efter praktiken och sedan provanställning efter det. Jag hade inte direkt några egna tydliga eller bestämda mål med min utveckling som ryttare när jag kom till Lövsta. Jag fick rida ut en del hästar, rida fram ibland åt Tinne och Carro, vilket var jätteroligt! Men - det var helt klart något extra med att bara vara i stallet och ta hand om hästarna och allt där till.

Sara var Tinnes hästskötare på den tiden och jag var alltid fascinerad av henne, hennes hårda arbete och känsla för hästarna. Hon fixade och donade, höll ordning och reda. Stenkoll på sina hästar, alltid steget före. Kändes som rena motsatsen till mig då som var mer "ny på jobbet".
Jag minns en Söndag jag jobbade, kände mig som en riktig sopa. Jag skulle gå ut och gå med Anton och han har verkligen en tendens till att köra lite med ny personal och praktikanter. Han vart super arg om han inte fick stanna och beta så det vart inte en så lång promenad men när jag tillslut bestämmer mig för att nu får han faktiskt inte beta mer, då ställde han sig på min fot. Hårt. Trots att jag var super noggrann och försiktig. Jag var inte ens i närheten av hans hovar! Det var som att han siktade och så sen stod han kvar på foten. Jag ringde Sara och berättade om vad som hade hänt och att jag inte kunde gå. Hon fick be så mycket om ursäkt och att jag skulle säga till på skarpen. Det gjorde jag såklart inte, jag mutade honom med sockerbitar hela vägen hem. Med Sara skulle han aldrig göra så. Dom hade något annat. 

Det vart på något konstigt sätt något form av mål att jobba emot men samtidigt med känslan "det där skulle jag aldrig någonsin klara av". Konstigt. 
Efter mitt första år på (mitt numera andra hem) Lovsta South, Wellington, Florida, så var Caroline med familj med. Hon tävlade Paridon Magi som var med och jag pysslade lite extra med honom efter hans starter. Vi bestämde sedan att jag skulle få följa med Caroline ut på tävlingar när vi  kom hem till Sverige och hjälpa till. Det var även då som vi köpte Van Vivaldi och jag kommer aldrig glömma när Carro berättade det för mig och att jag då skulle få ta hand om honom när vi kom hem. Det kändes helt sjukt. "Jag ska få ta hand om VAN VIVALDI" minns jag att jag tänkte. För mig var det då obegripligt och jätteroligt. 

Sedan gick tiden, jag var med Carro på reser med hennes tävlingshästar (Paridon Magi, Sankt Erik II & Van Vivaldi) vilket var så kul och lärorikt.
Efter OS i Rio slutade Tinnes hästskötare Sara och hon behövde därför en ny. Eftersom att Carro var gravid och inte tävlade någonting just då vart det nog helt naturligt att det var jag som skulle ta över men det var inga naturliga tankar som for genom mitt huvud där och då.

Jag var så nervös. Över att inte lyckas, över att inte vara bra nog. Flera gånger övervägde jag att det inte var någon idé för mig att göra det överhuvudtaget, jag vågade inte. Men jag gjorde det ändå och det är en himla tur - för det är nog det bästa val jag nånsin gjort! 

Josefine


Läst 17455 ggr





Fler inlägg

NOV
17

Favorit i repris för Pieter Devos i Stuttgart – nya poäng till Douglas Lindelöw

39 ryttare gjorde upp i helgens världscupomgång som gick av stapeln tyska Stuttgart under söndagseftermiddagen. Elva ekipage tog sig vidare till omhoppningen, där Pieter Devos med Apart var snabbast och felfria. Det var andra året i rad som ekipaget lyckades med bedriften att vinna i just Stuttgart. På andra plats kom Steve Guerdat med Venard de Cerisy, följt av trean Scott Brash med Hello Senator.

Två poäng till Douglas
Douglas Lindelöw red för första gången Sheldon i världscupsammanhang. Det blev ett nedslag, tiden var däremot snabb och ekipaget slutade på plats 15. De 16 främsta ryttarna tilldelas poäng och Douglas fick med sig två nya poäng från dagens omgång, vilket ger honom totalt fem poäng i dagsläget.

Resultat
Till Hippsons liverapportering


Läst 314 ggr Kommentarer Kommentera

NOV
17

Värmdö ridklubb är Årets ridskola 2019: "En ridskola i toppklass – alla trivs och utvecklas"

Hos Värmdö ridklubb är hästar som får vara hästar, erfaren och välutbildad personal samt en urstark idealitet starka grunder i det vinnande konceptet.
– Det visar att hårt arbete lönar sig och att ideell verksamhet fortfarande är ett framgångskoncept i Sverige 2019, säger ordförande Åsa Lindblom till Svenska ridsportförbundet.
Hon fortsätter:
– Att vi tillsammans får ta emot utmärkelsen Årets ridskola för allt arbete som görs varje dag känns underbart.
  
Finns något för alla
Ridklubbens engagemang vilar på en trygghet och strävan efter att alla ska trivas. Föreningens verksamhet bedrivs öster om Stockholm på kommunägda Evlinge gård och erbjuder något för alla hästälskare, oavsett ålder. Allt från prova på-ridning och ridning för ryttare med funktionsvariation, till specialgrupper och ett medryttarsystem. I dag finns även en kö för att fylla 25 nya ridgrupper.
Ridklubben hade i mitten av 1980-talet en av Sveriges modernaste anläggningar, nu behöver den dock rustas upp samt få ett nytt ridhus för att möta dagens moderna krav. Och samarbetet med kommunen ger hopp.
– Det finns långt framskridna planer på en ny anläggning och vi hoppas att vi får klarhet snart, kanske redan till jul. Med ytterligare ett ridhus skulle vi kunna ta emot ännu fler elever. Det vore verkligen pricken över i:et, säger Åsa.
  
Tilldelas utbildningsstipendium
Utmärkelsen innebär att ridklubben tilldelas ett utbildningsstipendium om 40 000 kronor vid Ryttargalan senare i november. Motiveringen lyder:
"En ridskola i toppklass där alla trivs och utvecklas, både hästar och människor. Här är säkerhet ett honnörsord, utbildad personal en självklarhet och ridskolehästarna i givet centrum. Med värme och gemenskap, tydliga mål och en urstark idealitet övervinner ridklubben hinder och formar en föredömlig verksamhet. Inte konstigt att kön hit ringlar lång."

Läs mer hos Svenska ridsportförbundet

Om Värmdö ridklubb
Ridklubben startade 1973 (då Värmdö ryttarförening). I dag har föreningen 460 medlemmar och 340 ridande i veckan, med tolv ponnyer och elva hästar i ridskoleverksamheten. På ridskolan arbetar tre stallpersonal och fem ridlärare/instruktörer. Det finns även ett medlemsstall med 25 boxplatser.

Läst 564 ggr Kommentarer Kommentera

NOV
17

Är markägaren ansvarig om en häst blir förgiftad av växter?

Hej!
  
Väldigt tråkigt att höra att hästarna har farit så illa. Hoppas att din dotters häst är på bättringsvägen!
Frågan är väldigt komplex och inte helt lätt att svara på i det här forumet, då vi saknar många viktiga parametrar. Men jag ska göra ett försök att reda ut det hela lite mer generellt.
Om hästen har varit inhyrd på ett sådant sätt att stallägaren/markägaren har haft rådighet över hästen, det vill säga att det är denna person som har bestämt i vilken/vilka hagar hästen ska gå, det är denna person som haft hand om den dagliga skötseln och tillsynen av hästen – då finns det en möjlighet att rikta ett skadeståndsanspråk mot den som har varit ansvarig för er häst. Detta är en följd av att den som har annans egendom i sin besittning kan drabbas av ett så kallat presumtionsansvar.
Det betyder ungefär att man antar att det är denna person som är ansvarig och om han eller hon ska slippa ansvaret måste personen visa fullt ut (exculpera sig) att den inte har varit oansvarig på något sätt. Personen ska med lite andra ord visa att han eller hon är oskyldig till skadan. Vi har för lite uppgifter för att veta om markägaren hamnar i den här typen av ansvar eller inte.
  
Om din dotter har hyrt in sin häst i en specifik box och endast har haft begränsad skötsel inkluderad i priset, till exempel morgonfordring, är saken annorlunda. Är det din dotter själv som har släppt ut hästen i den aktuella hagen ska hon själv kontrollera att det inte finns farliga saker där, som hästen kan skada sig på eller bli dålig av att äta.
En lönn är ett stort träd som självklart har varit där när hästen släpptes dit. Annorlunda är det om någon bilist kör förbi och slänger in något som hästarna kan skadas av att äta.
Om man släpper ut sin häst i en hage och är medveten om att det finns något där som hästen kan skada sig på, då har man samtyckt till den risken och då kan man inte längre kräva skadestånd.
  
För att kunna bedöma om vi hamnar i ett presumtionsansvar eller inte, behövs således fler upplysningar. För att göra det ännu svårare har Högsta domstolen i något fall uttalat att om man lämnar häst till någon på ett sätt så att det i och för sig föreligger presumtionsansvar, kan detta ändå brytas om den som har lämnat bort hästen har samtyckt till större risker än normalt – genom att hästen till exempel lämnas för att tävlas på ett riskfyllt sätt. Domstolen menar då att den som har hand om hästen inte har presumtionsansvar under själva den riskfyllda tävlingsbiten, men väl under övrig tid.
 
Ni måste också fastställa varför hästarna har blivit dåliga. Har man obducerat den häst som dog? Kan behandlande veterinär berätta något om anledningen till att dotterns häst har blivit dålig? Att jag tar upp denna fråga är eftersom hästar kan bli dåliga och skada sig av helt andra anledningar som stallägaren inte är ansvarig för. Ska du driva en framgångsrik skadeståndstalan är det därför viktigt att man kan säkerställa orsaken till att hästen blev dålig.
  
Vid en oaktsamhetsbedömning brukar man titta på risken för skadan, den sannolika skadans storlek och möjligheterna att förekomma skadan. Helt säkert är ju er skada betydande i storlek då en häst dött och en krävde omfattande veterinärvård, men man måste även titta på risken för att skadan skulle inträffa (kunde den förutses) och möjligheterna att förhindra att skadan inträffade.
I en hage kan man stängsla in ett giftigt träd så att hästarna inte kommer åt det, men skulle en bilförare stanna och slänga in idegran som är supergiftigt för häst, är det inte lika lätt att förebygga/förhindra. Normalt sett äter inte hästar giftiga växter, främst för att de smakar illa. Men om hästarna får för lite mat och blir väldigt hungriga ger de sig även på dessa växter, så frågan blir om hästarna har fått tillräckligt med alternativt foder för att inte behöva äta det som är giftigt? Om hästarna har fått för lite foder är detta en omständighet som ökar era möjligheter att driva en skadeståndstalan.
I detta fall har hästarna troligtvis ätit lönn. För att göra frågan ännu mer komplex finns det inte bevis för att alla typer av lönn är giftiga, men några är definitivt dödliga. Vi måste också beakta att lönn är ett ädellövträd som inte får avverkas hur som helst, vilket påverkar möjligheterna att undvika skadan.
  
Sammanfattningsvis, om ni har lämnat över ”besittningen” av hästen genom att lämna över hela vården till annan, och denna person inte har gjort allt som kan krävas för att hindra att hästarna kommer i kontakt med och äter giftiga växter, då har ni troligen – om ni själva har gjort allt ni kan för att begränsa skadan, till exempel omgående tillkallat veterinär – möjlighet att få ut ett rimligt skadestånd utifrån de kostnader ni har drabbats av. Här finns en möjlighet att stallägaren/markägaren har en försäkring som kan hjälpa till.
Men om ni ”bara” har hyrt en boxplats med begränsad service och själva har haft möjlighet att inspektera hagarna och kunnat se riskerna, det vill säga kunnat se att där fanns gifta växter, då är möjligheterna till skadestånd mycket små. Frågan har dock, så vitt jag vet, inte prövats i domstol. Vilket gör att det är svårt att ge ett helt säkert besked om hur en domstol skulle se på saken.
  
För att ge ett mer säkert svar i just ert fall behöver ni kontakta en advokat/jurist som tittar på omständigheterna i det enskilda fallet, eftersom mycket hänger ihop med vilket avtal som finns mellan stallägaren/markägaren och hästägaren.
  
Lycka till!
Eva


Läst 10 ggr Kommentarer Kommentera

Till startsidan för Startsidan »



Välj husblogg


Portugal-bloggen Välj
Pether Markne Välj
Stalldrömmar Välj
Therese Välj
Kajsa Boström Välj
Avelsbloggen Välj
Gästblogg: Avel Välj
Hästskötarbloggen Välj
Saras vardag Välj
Veterinärbloggen Välj
Gästbloggen Välj

stäng


Josefines senaste




Arkiv